Har sverige parlamentarism eller presidentstyre

Parlamentarism existerar en statsskick var enstaka statsmakt existerar beroende från en stöd ifrån en parlament. Parlamentarism är kapabel inträffa inom konstitutionella monarkier samt inom republiker, samt räknas ofta liksom ett nödvändighet på grund av en demokratiskt statsskick (förutom presidentstyre).

Vi väljer även representanter till Europaparlamentet vart femte år

en annat demokratiskt statsskick existerar alltså presidentialism.

Negativ respektive positiv parlamentarism

[redigera | redigera wikitext]

Parlamentariskt tillit existerar ett förutsättning till för att ett statsmakt bör behärska verka inom en parlamentariskt struktur. detta finns numeriskt värde typer från parlamentariskt tillit, positivt samt negativt.

Negativt parlamentariskt förtroende innebär för att parlamentet äger tillit till regeringen därför länge ej ett majoritet från parlamentets ledamöter uttryckligen saknar tillit. inom en sådant struktur existerar enstaka statsmakt tolererad sålunda länge antalet negativa röster ej överstiger hälften, oavsett antalet positiva alternativt nedlagda röster.

Positivt parlamentariskt förtroende innebär för att ett majoritet inom parlamentet aktivt måste uttala sitt stöd på grund av regeringen till för att parlamentariskt tillit bör föreligga, detta önskar yttra fler såsom röstar till än emot. land tillämpar negativ parlamentarism. Efter riksdagsvalet röstade exempelvis enstaka relativ majoritet ( ledamöter ja samt ledamöter nej) emot regeringen Löfven II, dock eftersom 81 avstod alternativt fanns frånvarande fick ej nej-rösterna den absoluta majoritet vilket krävdes på grund av för att blockera regeringen ifrån för att tillträda.^[1]

Parlamentarismens barnafödande, saga samt orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Parlamentarismens mönster brukar sägas anlända ifrån Storbritannien, samt enstaka klassiker inom dess statsskick existerar Walter BagehotsThe English Constitution.

Sedan dess barnafödande besitter emellertid parlamentarismen inom dem olika länderna tagit sig skilda formulering. detta kunna även artikel adekvat för att prata angående grader från parlamentarism.

Parlamentarismen behöver ej förutsätta för att detta parlament likt äger påverkan ovan regeringsmakten existerar demokratiskt valt inom modern fras.

då parlamentarism uppstod inom Storbritannien samt inom land beneath talet, ^[2] fanns parlamenten dominerade från aristokratin samt från andra rika personer ifrån andra samhällsklasser.^[3]

I den svenska riksdagen, dem sålunda kallade riksständerna, vilket sammanträdde tillsammans med jämna mellanrum mot riksdag, fanns bönder samt borgare tillsammans tillsammans med adeln samt prästeståndet representerade.

Rösträtten tillkom endast män samt graderades efter hur rik mot modell bonden fanns (hur många mark han ägde), vilket även gällde nära omröstning mot lekmannadomare inom den lokala häradsrätten. inom vissa socknar samt delar från landet (till modell Norrland) plats dock ej skillnaderna mellan olika stora jordegendomar således väldigt stora.

Jordegendomen avgjorde även hur många avgift bonden betalade.

Parlamentarism inom modern betydelse innebär såsom regel för att parlamentet existerar folkvalt, vilket underförstår för att rösträtten existerar allmän. Bland annat därför brukar framhållas likt året då parlamentarismen drevs igenom inom land, även ifall detta fanns inslag från parlamentarism nära regeringens tillsättning nära unionsupplösningen samt nära regeringens tillsättning samt Kungamakten ägde dessutom försvagats dessförinnan, mot modell genom statsministerämbetets insättning kalenderår ^[4] beneath frihetstiden valde även riksdagen riksråden inom riksrådet (regeringen).

Svenska folket väljer representanter till riksdagen, regioner och kommuner vart fjärde år

Riksrådet kunde även tillsammans med ett majoritet från dess ledamöter omintetgöra kungens beslutanderätt inom rådet.

I dem flesta fall äger konstitutionella monarkier utvecklats mot parlamentariska monarkier genom för att monarkens befogenheter besitter begränsats alltmer; samt slutligen inom praktiken begränsas mot för att regeringen utses från riksdagen.

Denna statsmakt utövar sedan större samt avgörande delen från regeringsmakten (i överensstämmelse tillsammans folksuveränitetsprincipen). Vanligen äger parlamentets starka maktställning, mot modell ovan statsbudgeten samt genom kontrollmakten ovan regeringen liksom andra historiska orsaker, bidragit mot parlamentarismen, mot modell inom Storbritannien, Norge, samt andra länder.

likt modell infördes parlamentarismen inom Norge , genom för att Stortinget lyckades fångstredskap ett statsmakt inom riksrätt. tillsammans andra mening avgjorde parlamentets kontrollmakt saken.

Utveckling mot parlamentarism äger vanligen skett genom för att den besitter gått ditåt inom praktiken (genom "praxis").

En motsats är presidentstyre där presidenten är statschef samt har den verkställande makten oberoende av den lagstiftande församlingen

Ibland besitter utvecklingen även slutgiltigt kodifierats inom konstitutionen, dvs. skrivits in var (till modell inom landet, land samt Spanien).

Parlamentarism samt demokratiska principer

[redigera | redigera wikitext]

Grundtanken tillsammans med parlamentarismen existerar för att regeringen åtminstone måste tolereras från folkrepresentationen alternativt någon från kamrarna inom folkrepresentationen, ifall denna består från mer än enstaka kammare.

Röstas en misstroendevotum igenom måste regeringen avgå. Regeringen sägs existera parlamentariskt ansvarig.

Parlamentet har den övergripande lagstiftande beslutsrätten över styret

Parlamentarismen kunna kombineras tillsammans med folksuveränitetsprincipen, vilket innebär för att all offentlig inflytande bör utgå direkt ifrån människor. således existerar fallet inom land i enlighet med nuvarande regeringsform. detta svenska systemet besitter därvid vid papperet närmat sig en direkt styre från parlamentet, dock äger från tradition ändå behållit ett massiv kraft hos regeringen.

Parlamentarismen kunna även kombineras tillsammans med maktdelningsprincipen, var makten samsas mellan flera maktcentran, varav parlamentet bara existerar enstaka från flera instanser. Maktdelning kunna även artikel mellan numeriskt värde kamrar inom parlamentet. detta vanligaste existerar en partivalt parlament.

Vanligen antas för att parlamentet existerar folkvalt tillsammans allmän rösträtt, till för att statsskicket bör kallas parlamentariskt, dock för att staten existerar demokratisk existerar egentligen inget krav på grund av en parlamentariskt struktur.

Parlamentarismens princip rör förhållandena inom staten snarare än förhållandena mellan staten samt medborgarna, samt parlamentarismen utvecklades även inom Storbritannien (och sidled även inom land beneath frihetstiden) utan för att parlamentet fanns demokratiskt valt inom modern fras. Formellt existerar detta alltså möjligt tillsammans parlamentarism utan för att folkrepresentationens ledamöter existerar folkvalda, likt inom korporativismen, alternativt trots för att bara enstaka små sektion från befolkningen besitter rösträtt, liksom inom Sydafrika beneath apartheidtiden.

Olika former från parlamentarism

[redigera | redigera wikitext]

I land i västeuropa äger man sedan – nära införandet från Femte Republiken – enstaka kombination från kraftfull presidentmakt samt parlamentarism, inom ett semipresidentialism.

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som utses genom allmänna och regelbundna val

Detta innebär för att staten både äger ett folkvald president samt en folkvalt parlament. Detsamma gäller statsskicken inom land i norden, Italien, land i baltikum, Slovenien, tillsammans flera länder, fastän presidentens auktoritet förmå existera mer alternativt mindre ceremoniell.

Formella kriterier vid parlamentarism

[redigera | redigera wikitext]

För för att enstaka stat bör sägas artikel parlamentarisk, förutsätter detta för att vissa formella kriterier uppfylls var.

Fastän dikotomin mellan parlamentarism samt presidentialism existerar vedertagen inom statsvetenskapliga kontext, skiljer sig kriterierna åt på grund av definitionen från parlamentarism mellan olika vetenskapsman. detta förekommer även för att olika vetenskapsman existerar oense angående om vissa stater existerar parlamentariska alternativt semipresidentiella.

i enlighet med enstaka inom land spridd uppställning från Torbjörn Vallinder, måste fem kriterier uppfyllas på grund av för att enstaka stat bör kallas parlamentarisk:

1. Statschefen innehar ceremoniella fakta samt saknar reell politisk inflytande (förekommer ej inom samtliga stater, exempelvis ej inom semipresidentiella system).
2. Regeringen innehar den verkställande makten.
3. Regeringen får sin legitimitet samt myndighet genom folkrepresentationens godkännande samt förlorar makten ifall parlamentet tillsammans med enstaka majoritet redogör sitt misstroende, bland annat genom för att ej godta en förslag vilket regeringen tycker existerar viktigt, därför kallad kabinettsfråga.
4. Regeringen kunna vanligen likt motdrag (ibland beneath vissa förhållanden) upplösa folkrepresentationen, samt utlysa nyval.

   inom Norge existerar detta ej möjligt. inom landet äger detta ej skett sedan regeringen utlyste en extra omröstning

5. Domstolarna äger ingen alternativt ringa politisk auktoritet (denna roll kunna dock skilja sig avsevärt inom länder tillsammans anglosaxiskt rättssystem (common law) ifrån länder tillsammans med kontinentaleuropeiskt rättssystem).

Beroendeförhållandet mellan den verkställande samt den lagstiftande makten brukar traditionellt sägas existera essentiell.

ett sådan definition brukar utgå ifrån om dessa maktinstanser kännetecknas från maktfusion vilket inom parlamentariska struktur, alternativt maktdelning, såsom inom presidentialism. beneath senare kalenderår besitter detta dock, tillsammans stöd från Montesquieu, höjts röster vilket tillbakavisar för att parlamentariska stater vilket Storbritannien ej skulle behärska sägas äga maktdelning.^[5] andra minimalistiska klassifikationer bygger vid om regeringens överlevnad ligger inom händerna vid presidenten alternativt vid parlamentet.

Presidentstyre, eller presidentialism, är ett statsskick där presidenten har den verkställande makten medan ett parlament har den lagstiftande makten, och de två är tydligt skilda från varandra

Parlamentarismen äger även sagts kännetecknas från för att den verkställande makten existerar en kollektiv (ett regeringskollegium), samt för att statschefen samt regeringschefen existerar åtskilda befattningar (att detta finns enstaka premiär- alternativt statsminister, samt därtill ett monark alternativt president). ett uppställning kriterier är kapabel alltså titta ut vid en annat sätt än Vallinders:

1. Statschefen existerar vanligen ej direktvald (men förmå existera detta, mot modell inom land i norden, land i västeuropa samt Ryssland).
2. Regeringschefen alternativt regeringen förmå upplösa parlamentet.
3. Statschefen besitter ingen kritisk utan ett mer ceremoniell myndighet inom regeringsbildningen.
4. Regeringen får sin legitimitet genom val samt godkännande från parlamentet.
5. Statschefen förmå ej föreslå lagändringar, alternativt lägga in veto inom lagstiftningsprocessen.
6. Regeringen måste avgå angående den förlorar enstaka misstroendevotering inom parlamentet.

Med liknande kriterier existerar detta möjligt för att rangordna stater efter deras presidentialism alternativt parlamentarism, inom stället på grund av för att titta stater vilket nödvändigtvis detta en alternativt detta andra.

Grunderna på grund av svensk parlamentarism fram mot enkammarriksdagens införande

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ägde ett form eller gestalt från rudimentär parlamentarism beneath frihetstiden vid talet, dock riksdagens utan sällskap maktställning gick förlorad inom samband tillsammans Gustaf III:s statskupp , vilket lagstadgade maktdelningsprincipen.

I start från talet började ett praxis ifall parlamentarism utvecklas tillsammans tillsättandet från Christian Lundebergs statsmakt samt Karl Staafs inledande statsmakt senare identisk kalenderår. Borggårdskrisen samt dem besvär likt detta snart därefter utbrutna inledande världskriget medförde till landet, innebar vid olika sätt bakslag till principen.

detta skulle dröja mot talet, då den allmänna rösträtten ägde införts, innan parlamentarismen förmå ses likt enstaka uppenbart utbildad konstitutionell praxis inom landet.

I landet krävdes båda kamrarnas tillit (jämför tvåkammarriksdag) ända fram mot enkammarriksdagens insättning. detta mot skillnad ifrån Storbritannien samt enstaka rad andra länder, mot modell Nederländerna, land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan , liksom tillämpar därför kallad andrakammarparlamentarism alternativt underhusparlamentarism.

Detta eftersom inom landet båda kamrarnas tillit krävdes på grund av för att fatta beslut angående statsbudgeten, vilket existerar grundvalen till ett parlamentarisk regeringspolitik. inom andra länder förmå den en kammaren nämligen även äga en kritisk effekt ovan statsbudgeten, vilket mot modell inom land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan ).

Det betyder att den offentliga makten utgår från folket

Det vilket avgjorde parlamentariskt tillit inom land fanns för att angående kamrarna fanns oeniga ifall statsbudgeten förrättades ett gemensam val. inom denna val fattade majoriteten från riksdagens samtliga ledamöter inom båda kamrarna slutgiltigt beslut. detta ledde mot för att Tage Erlander kunde sitta kvar likt statsminister efter andrakammarvalet trots förlorad majoritet på grund av den socialistiska sidan inom andra kammaren (den direktvalda kammaren).

inledande kammaren såsom utsågs från landstingen dominerades nämligen kvar från främst socialdemokraterna. detta gällde även inom viss mån valen samt eftersom Socialdemokraterna ej ville forma majoritet tillsammans Vänsterpartiet kommunisterna. Istället bildade socialdemokraterna koalition tillsammans med Bondeförbundet ifrån fram mot extravalet

Parlamentarismen inom Finland

[redigera | redigera wikitext]

Finland plats enstaka sektion från land beneath frihetstiden samt ägde alltså identisk sektion inom den parlamentarism vilket då utvecklades.

Några från dem maximalt tongivande svenska riksdagsledamöterna då fanns ifrån land i norden.

Under den ryska tiden upprättades enstaka lantdag till Storfurstendömet land i norden, vilket ifrån samt tillsammans med valdes tillsammans allmän samt lika rösträtt. Därefter kom parlamentarismen för att råda även inom land i norden, särskilt efter för att självständighet ägde uppnåtts samt lantdagen bytte namn mot riksdag då års regeringsform antogs.

inom nuvarande grundlag ifrån existerar parlamentarismen konstitutionellt fastställd.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Cameron, Maxwell A., & Falleti, Tulia G., ”Federalism and the separation of powers at the subnational level”, Prepared for delivery at the Annual Meeting of the American Political Science Association, September 2 - September 5, (pdf)
• Krouwel, André^{[död&#;länk]}, ”The presidentialisation of East-Central europeisk countries”, (pdf)
• Vallinder, Torbjörn, ”Det demokratiska regeringsproblemet”, Modern demokrati&#;: bekymmer samt debattfrågor, red.

  Back, Pär-Erik, Gustafsson, Agne, 7e uppl, Lund&#;: Liber läromedel, , s

• års regeringsform ( års regeringsform finns vid nätet dock ej vid svenska Wikipedia).
• Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm , grupp 8, kolumn ff.
• Utländska politiska system, SNS Förlag , Rutger Lindahl (red.)
• Frankrikes, Tysklands, Japans länders konstitutioner vid engelska Wikipedia S.K.
• års riksdagsordning (som tillsammans ändringar gällde fram mot enkammarriksdagens införande)

Noter

[redigera | redigera wikitext]