Är allt uppbyggt av celler

För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).

Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom samtliga levande organismer; den kallas ibland till "kroppens byggsten". Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast ett fängelse vardera.

andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera. ^[1]

Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler.

Går du till cellen så är den givetvis också uppbyggd av någonting

dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.

En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga kunskap liksom behövs på grund av för att forma ett färsk identisk fängelse.

inom cellens inre finns strukturer vilket är kapabel betraktas vilket cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller vilket finns inom den kallas gemensamt på grund av cytoplasma.^[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant såsom äger tillsammans celler för att utföra benämns cellulärt.

Sådant vilket finns inne inom enstaka fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans intercellulärt liksom betyder mellan celler^[2]); motsatsen existerar extracellulärt.

Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, såsom betyder "litet rum". samtliga celler besitter olika data.

detta är kapabel existera för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta kunna även existera för att bygga upp fräsch hud.

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig ifall därför existerar nödvändigt.

varenda fängelse innehåller samtliga instruktioner likt behövs till för att utföra dessa data.

Alla celler delar vissa egenskaper:^[3]

• Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt tvådelad fission).
• Använder enzym samt andra proteiner vilket kodas från gener via avskrift samt translation.
• Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen till för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
• Den är kapabel svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
• Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet vilket består från en dubbellager från fosfolipider.

Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter.

Bland annat äger eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.

Cellens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde primär typer från celler: eukaryota samt prokaryota.

De minsta biologiska enheterna som bygger upp allt liv på jorden är celler

Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom enstaka multicellulär organism.

Prokaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden. Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer.

Prokaryoter besitter ofta enstaka kapsel liksom består från en kolhydratskikt vilket omger cellen samt skyddar den mot omgivningen. Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein.

Kroppen är uppbyggd av många miljarder celler

enstaka flagell existerar ett form eller gestalt från molekylär motor såsom beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner kunna rotera, samt därmed förflytta prokaryoten inom enstaka vattenlösning. ett pilus existerar enstaka receptor, tillsammans med vars hjälp bakterien kunna binda mot ett yta. Liksom eukaryoter äger prokaryoter även ribosomer.

Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:

• De flesta prokaryoter äger enstaka cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma). Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd likt enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider liksom alterneras tillsammans mindre kolhydratgrupper.

  Cellväggen utgör ett barriär mot framförallt osmos vilket annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön besitter ett högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön. Dock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.

• Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär såsom ofta existerar fallet inom eukaryoter.

  Prokaryoter besitter dessutom ofta enbart enstaka kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade till plasmider.

  Alla djur växter och de flesta svampar är flercelliga organismer

  liknande plasmider innehåller ofta en tiotal gener^[4] samt förmå överföras bakterier emellan.

Eukaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans med prokaryota celler samt är kapabel äga ett volym vilket existerar uppemot gånger större.

Den primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre boende inne inom cellen vilket omges från membran, sålunda kallade organeller. Dessa organeller besitter ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans med bundna histoner.

varenda kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.

Organeller

[redigera | redigera wikitext]

• Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar såsom får komma in samt ut, samt reglerar cellens insida.
• Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen vilket tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
• Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
• Cellkärna - på denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet.
  De är lösta i cellvätska, cytosol

  Prokaryoterna saknar cellkärna samt äger DNA fritt inom cytosolen.

• Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
• Endoplasmatisk retikulum - en membransystem såsom bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
• Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, vilket ger energi mot cellens jobb (cellandning).
• Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein vilket visar vart inom cellen dem bör transporteras.

Cellens komponenter

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler besitter, oavsett ifall detta gäller ett prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran såsom omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa.

Cellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt såsom detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt på grund av joner. varenda celler innehåller DNA liksom existerar detta ärftliga ämne såsom gener består från. RNA existerar enstaka ytterligare allomfattande företeelse likt existerar grunden på grund av genernas formulering.

Cellmembran

[redigera | redigera wikitext]

En tunn hinna vilket håller ihop samt skyddar cellen. Membranet fungerar liksom portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell vätska samt syre. flera skadliga kemikalier förmå däremot ej komma in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran.

termen plasmamembran används synonymt tillsammans cellmembran. Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från ett cellvägg. Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner.

Vissa membranproteiner fungerar såsom kanaler till joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler. eftersom vissa substanser kunna passera cellmembranet, medan andra ej är kapabel detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'. Proteiner inom cellmembranet förmå även existera receptorer på grund av signalering in mot cellen.

Cytoskelettet

[redigera | redigera wikitext]

Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess struktur samt utseende.

Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning. detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter besitter en cytoskelett, vilket forskningen ej äger fokuserat lika många kring.

Genetiskt material

[redigera | redigera wikitext]

Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA. dem flesta organismer använder DNA på grund av sin långsiktiga informationslagring. dem undantag såsom existerar existerar vissa virus (retrovirus) såsom enbart använder RNA liksom sin huvudsakliga lagringsform på grund av genetisk resultat.

All biologisk resultat vilket ett organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA. RNA existerar huvudsakligen enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk data, vilket existerar beneath korta tidsperioder då ett gen bör omvandlas mot en protein. Sådant RNA kallas till budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).

Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer. Detta bakterie-DNA ligger inom ett område hos den prokaryota cellen likt kallas till nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart enstaka område inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans med den eukaryota cellkärnan.

99,9&#;% från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar enstaka mindre mängd mitokondriellt DNA liksom ligger inne inom mitokondrierna. detta mitokondriella DNA:t utgör enstaka många små sektion från cellens totala DNA.

Mänskliga celler äger 46 raka DNA-molekyler (kromosomer).

Tillsammans bildar cellerna vävnader

Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt besitter ingenting för att utföra tillsammans med organismens komplexitet.

Cellens funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Celltillväxt samt metabolism

[redigera | redigera wikitext]

Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism.

Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen. Metabolism delas upp inom katabolism, såsom innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler på grund av för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner liksom skapar nya byggstenar inom cellen. beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen.

Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos. Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.

ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas till anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre.

Allt levande som vi känner det är uppbyggt av celler

inom prokaryoter existerar glykolys den enda process såsom framställer energi såsom cellen är kapabel tillgodogöra sig.

Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad på grund av Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.

Cellbildning

[redigera | redigera wikitext]

Celldelning inkluderar ett enda modercell såsom delar sig mot numeriskt värde dotterceller. inom prokaryoter kallas celldelningen på grund av tvådelad fission medan den inom eukaryoter kallas på grund av mitos såsom följs från cytokines. Könsceller delar sig genom enstaka process liksom kallas på grund av meios.

DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.

Syntes från proteiner

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, likt existerar nödvändiga på grund av för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov.

Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, därför kallade aminosyror, via avskrift samt translation.

Transkription existerar den process varvid genetisk resultat inom DNA används på grund av för att producera ett komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad till för att ge upphov mot mRNA, vilket sedan migrerar genom cellen.

mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade till ribosomer likt finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket. mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.

Generna styr proteintillverkningen

[redigera | redigera wikitext]

Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar ett sorts molekyler liksom kallas proteiner.

Genen innehåller den kunskap vilket avgör hur proteinerna bör bli. Cellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer. ett människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från enstaka enda fängelse vardera. enstaka fängelse existerar liksom ett många små samt många komplicerad fabrik vilket kunna tillverka varenda beståndsdelar såsom behövs till för att bygga upp ett kopia från fabriken egen.

noggrann detta inträffar då cellen delar sig.

Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna till arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna är kapabel mot modell bestå inom för att bygga enstaka ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den. varenda proteintyp existerar enstaka utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete.

således då enstaka fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. ifall enstaka fängelse bör utför någonting snabbare alternativt långsammare är kapabel den reglera detta genom för att producera fler proteiner till den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare). Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån tidsperiod mot ytterligare.

dock generna till samtliga proteinerna finns ständigt tillgängliga.

Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas liksom pärlband. ett aminosyra inom taget läggs mot inom en änden. varenda gång enstaka aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan.

detta existerar genen liksom avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot enstaka kompakt struktur, lite grand likt en oordnat nystan. Den 3d struktur likt proteinet då får bestäms från den ordningsföljd vilket aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna form eller gestalt liksom inom sin tur bestämmer vad proteinet förmå utföra, vad detta äger till funktion.

ett sektion protein äger mot modell inbuktningar samt utbuktningar vilket stämmer noggrann tillsammans ytan vid en annat protein. detta fullfölja för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar ett större grupp tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar likt små maskiner vilket ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.

Informationen lagras inom DNA inom struktur från enstaka ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan. Fyra olika nukleotider kommer på denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot ett sekvens från aminosyror. dem regler likt översättningen följer kallas den genetiska koden.

då enstaka gen bör användas kopieras DNA-sekvensen ursprunglig mot den många likartade molekylen RNA. Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var enstaka viss gen finns. Denna speciella kopieringsprocess förmå även kallas avskrift. RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex vilket kallas ribosom. på denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot ett motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden.

Den denna plats processen kunna även kallas proteinsyntes. detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den struktur detta bör äga till för att behärska innehåll sin arbetsuppgift.

Om sekvensen från nukleotider förändras således förändras även genen. Detta kunna även ett fåtal mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir olik.

Tittar du på hela kroppen så består den av olika typer av celler som då kan kallas för kroppens byggstenar, likt en tegelsten är en byggsten i ett hus

ifall ett sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans olika alleler förmå äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika. liksom modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) såsom byggs in inom håret då detta växer fram. ett individ tillsammans med normal uppsättning gener på grund av tillverkning från melanin får mörkt kalufs.

dock angående enstaka från allelerna besitter ett sekvens liksom existerar sålunda annorlunda för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.

Cellsignalering

[redigera | redigera wikitext]

De flesta celler ingår inom en större nätverk. till för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans med varandra.

Kommunikationen behövs på grund av för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler likt behövs. Fel inom kommunikationen förmå leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer). Celler kommunicerar tillsammans varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex. jästceller) kommunicerar tillsammans hjälp från små peptider medan celler inom vilt är kapabel nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler likt proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]