Nationalismens betydelse under första världskriget

Källor mot nationalism

Den stigande nationalismen beneath 19- samt start från 20-talet kom ifrån flera källor. enstaka hel sektion sprang ifrån historiska händelser samt utvecklingar. inom Storbritannien ägde den fabriksrelaterade revolutionen vid 18-talet skapat anmärkningsvärda tekniska förändringar samt skapat nya former från stor mängd tillgångar eller förmögenhet, medan detta brittiska imperiet ägde vuxit mot för att sträcka sig ovan enstaka fjärdedel från jordklotet.

land i västeuropa samt Tyskland upplevde även snabb finansiell omvandling, imperialistisk tillväxt samt social modernisering.

Nationella framgångar från detta stöt ledde mot överdriven stolthet samt självförtroende likt inom sin tur gav upphov mot nationalistiska känslor. Politiker, diplomater samt några kungliga chef bidrog mot detta inom sina repliker samt retorik.

Nationalismen drevs även från ensidig pressrapportering vilket plats överdrivet väsentlig mot andra nationer dock sällan väsentlig mot ens egna.

Nationalistiska idéer förevigades samt något som har transporterats eller flyttats även fram från populärkulturen – ifrån den höga konsten från konstnär samt skulpturer ner mot vanliga former från underhållning likt prisvärd litteratur samt music hall-komedi.

melodier, vare sig detta plats inom orkester- alternativt sångform, fanns en anmärkningsvärt medium till nationalistiska känslor.

Uppblåst självförtroende

Produkten från denna bryggande nationalism plats en uppblåst tillit på grund av ens nation, statsmakt samt militärmakt. då detta gäller utrikesfrågor alternativt global konkurrens blev flera övertygade angående för att deras nation fanns rättvist, rättfärdigt samt utan fel alternativt skuld.

Däremot demoniserade nationalister rivaliserande nationer, karikerat dem liksom aggressiva, intrigerande, bedrägliga, efterblivna alternativt ociviliserade.

Nationalistiska pressrapporter övertygade flera ifall för att deras lands intressen hotades från dess rivalers intrig, intrig samt hungriga imperialism. patriarkalisk samt militaristisk retorik försäkrade européer för att ifall kriget bröt ut, skulle deras nation vandra segrande ur.

I samförstånd tillsammans sina farliga bröder, imperialism samt militarism, bidrog nationalismen mot ett kontinental villfarelse för att konflikt ej bara plats berättigat, detta plats enkel för att vinna.

inom sin maximalt extrema form eller gestalt fanns denna aggressiva patriotism känd liksom "jingoism" samt tog sitt namn ifrån enstaka brittisk musikhallslåt ifrån 1870-talet:

Vi önskar ej slåss utan genom Jingo, ifall oss utför det
oss äger fartygen, oss besitter männen, oss äger pengarna också
oss besitter kämpat mot djuret björn förut, samt medan oss existerar britter sant
Ryssarna bör ej äga Konstantinopel!

Europas ambivalens inför krig

I start från 20-talet verkade flera européer likgiltiga inför krigsfarorna.

Detta berodde delvis vid deras bristande exponering till detta. Bortsett ifrån Krimkriget (1853-56) samt detta fransk-preussiska kriget (1870-71), fanns andra hälften från 1800-talet en sekel från jämförande fred inom Europa. tillsammans undantag på grund av land i västeuropa, likt besegrades från preussarna 1871, ägde stormakterna ej upplevt en avgörande militärt nederlag vid minimalt numeriskt värde generationer.

För dem flesta européer plats konflikt en avlägset minne.

Britterna samt fransmännen ägde utkämpat koloniala konflikt inom Afrika samt Asien dock dem plats korta konflikter mot oorganiserade samt underutrustade motståndare vid avlägsna platser.

Under perioden genomgick Europas karta stora förändringar varefter många nya nationer uppkom

Militarism samt nationalism återupplivade utsikterna på grund av en europeiskt konflikt samt skapade naivitet samt övertro vid dess troliga utfall.

Nationalism skapade även enstaka sektion villfarelser ifall stormakternas militära kapacitet. Britterna trodde för att deras sjömakt, stödd från imperiets ekonomiska inflytande, gav dem övertaget inom varenda konflikt.

Tyska chef satte massiv tilltro mot preussisk armé effektivitet, Tysklands något som ökar i storlek eller antal fabriksrelaterade bas, nya vapen samt hennes något som ökar i storlek eller antal flotta från krigsfartyg samt U-båtar (ubåtar). ifall kriget bröt ut ägde detta tyska överkommandot högsta tillit till Schlieffenplanen, enstaka förebyggande armé metod till för att besegra land i västeuropa innan Ryssland kunde mobilisera på grund av för att stödja henne.

I Ryssland trodde tsaren för att hans imperium upprätthölls från Gud samt skyddades från enstaka massiv stående armé vid 1.5 miljoner man, den största landstyrkan inom fredstid inom Europa.

Ryska befälhavare trodde för att landets enorma befolkning gav detta piskan ovan dem mindre nationerna inom västra europa.

I texten anges nationalismen som en av de största orsakerna till första världskriget

Fransmännen satte sin tilltro mot landets industrier samt försvar, särskilt ett mur från betongbarriärer samt fästningar vilket sträcker sig längs dess östra gräns.

Stereotyper samt 'invasionslitteratur'

I slutet från 1800-talet plats vissa européer nästan att vara berusad eller övermättad från patriotism samt nationalism. Storbritannien, på grund av för att fokusera vid en modell, ägde haft numeriskt värde århundraden från imperialistisk, kommersiell samt marin dominans.

Storbritanniens imperium sträckte sig ovan ett fjärdedel från världen samt texten mot den populära patriotiska sången Regel, Britannia! basunerade ut för att "Briter inte någonsin kommer för att bli slavar".

London ägde ägnat 19-talet åt för att främja sina imperialistiska samt affärsmässig intressen samt undvika konflikt – dock Tysklands enande, den tyska beväpningens hastighet samt Kaiser Wilhelm II:s krigiska ambitioner orsakade bekymmer till brittiska nationalister.

Englands "penny press" – ett samlingsbeteckning till billiga, serialiserade romaner – intensifierade utländska rivaliteter genom för att publicera otroliga fiktioner ifall utländska intriger, spionage, framtida konflikt samt invasion. Slaget nära Dorking (1871), en från dem maximalt kända exemplen vid "invasionslitteratur", plats ett vild allegori angående ockupationen från England från tyska styrkor.

År 1910 kunde enstaka Londonbor köpa dussintals taggiga noveller liksom varnade till tysk, rysk alternativt fransk aggression.

Denna invasionslitteratur använde ofta rasstereotyper alternativt insinuationer.

Förklara hur

Tysken, mot modell, avbildades vanligtvis vilket kall, utan känsla samt beräknande; ryssen plats enstaka okulturbar barbar, exponerad till hänsynslöst våld; fransmannen fanns ett fritidssökande lekman; kineserna ett ras från mordiska, opiumrökande vildar.

Penny-romanförfattare, serietecknare samt satiriker hånade även härskarna inom dessa länder.

Den tyske kejsaren samt den ryske tsaren, likt båda fanns frekventa måltavlor, förlöjligades på grund av sin arrogans, mål alternativt storhetsvansinne.

Tysk nationalism

Den tyska nationalismen samt främlingsfientligheten plats ej mindre stark, även ifall dem tog olika former. mot skillnad ifrån Storbritannien fanns Tyskland enstaka jämförelsevis ung nation, bildad 1871 efter enandet från 26 tysktalande stater samt territorier.

Tron vid för att varenda tysktalande människor skulle förenas inom en enda imperium, alternativt "Pangermanism", plats detta politiska lim likt grupp dessa stater samman.

Ledarna inom Tyskland efter 1871 förlitade sig vid nationalistiska känslor på grund av för att konsolidera den nya nationen samt ett fåtal offentligt stöd.

Den tyska kulturen – ifrån Goethes poesi mot Richard Wagners toner – främjades samt hyllades. Den tyska nationalismen understöddes även från den tyska militarismen: nationens styrka upprätthölls från dess militära styrkor.

Den nye kejsaren, Wilhelm II, blev personifieringen från detta nya, nationalistiska Tyskland. Både kejsaren samt hans nation plats unga samt ambitiösa, besatta från armé auktoritet samt imperialistisk expansion.

Kaiser plats stolt ovan Tysklands prestationer dock nervös inför dess kommande. han fanns avundsjuk vid andra makter samt desperat efter nationell framgång.

För kejsaren, samt till flera andra tyskar, fanns Storbritannien detta främsta hindret på grund av tyska framsteg samt expansion. Wilhelm fanns avundsjuk vid Storbritanniens enorma imperium, affärsmässig företag samt sjömakt – dock denne tyckte för att britterna plats giriga samt hycklande.

Nationalismen har efter andra världskrigets slut verkat tillsammans med marxism i flera koloniala befrielserörelser

Den brittiska regeringen övervakade världens största imperium liksom hittills manövrerats mot tysk kolonial expansion inom Afrika samt Asien.

Som enstaka effekt blev Storbritannien en populärt syfte inom den tyska pressen före kriget, målat upp liksom expansionistiskt, själviskt, girigt samt besatt från valuta. Anti-brittisk emotion intensifierades beneath boerkriget 1899-1902, Storbritanniens konflikt mot bonde-bosättare till övervakning ovan Sydafrika.

Självständighetsrörelser

När stormakterna slog sig till bröstet samt red vid denna våg från självrättfärdighet samt överlägsenhet, plats ett andra typ från nationalism vid frammarsch inom södra samt östra Europa.

Denna nationalism handlade ej ifall överhöghet alternativt imperium utan etniska gruppers riktig mot självständighet, autonomi samt självstyre.

Med världen uppdelad inom stora imperier samt effekt sfärer sökte flera regioner, raser samt religiösa grupper frihet ifrån sina imperialistiska mästare. inom Ryssland ägde mer än 80 etniska grupper inom Östeuropa samt Asien tvingats prata detta ryska språket, dyrka den ryska tsaren samt utöva den ryska ortodoxa religionen.

Under enstaka massiv sektion från 19-talet ägde Kina blivit ”uthuggna” samt ekonomiskt exploaterade från europeiska makter; förbittrade kineser bildade hemliga samt landsförvisade nationalistiska grupper till för att befria sitt nation ifrån utländskt påverkan.

Nationalistiska grupper bidrog mot för att detta osmanska riket försvagades inom östra Europa genom för att försöka kasta försvunnen muslimskt styre.

Serbisk nationalism

Ingen patriarkalisk rörelse ägde större effekt vid krigsutbrottet än slaviska grupper vid Balkan. Panslavismen, tron ​​att dem slaviska folken inom Östeuropa borde äga sin personlig nation, fanns ett dominerande kraft inom regionen.

Den slaviska nationalismen fanns starkast inom Serbien, var den ägde ökat betydligt inom slutet från 19-talet samt start från 20-talet.

Panslavismen fanns särskilt motståndare mot detta österrikisk-ungerska riket samt dess övervakning samt effekt ovan region. Förvärrade från Wiens annektering från Bosnien samt Hercegovina, anslöt sig unga serber mot radikala nationalistiska grupper vilket den "svarta handen" (Crna Ruka). Dessa grupper hoppades behärska driva Österrike-Ungern ifrån Balkan samt upprätta en "Stor-Serbien", ett enad stat till varenda slaviska folk.

Det plats denna panslaviska nationalism såsom inspirerade mordet vid ärkehertig Franz Ferdinand inom Sarajevo inom juni 1914, enstaka incident likt ledde direkt mot inledande världskrigets utbrott.

"En fräsch samt aggressiv nationalism, likt skiljer sig ifrån sina föregångare, växte fram inom Europa inom slutet från 19-talet...

Den nya nationalismen engagerade dem hårda vi/dem gruppkänslor – lojalitet inåt, aggression utåt – vilket kännetecknar mänskliga relationer vid enklare sociologiska nivåer, likt familjen alternativt stammen. detta såsom fanns nytt plats för att fästa dessa passioner mot nationen...

Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag

inom sin utåtriktade dimension plats den nya nationalismen helt samt hållet ett rörelse från "imperialismens tidsålder" – från detta "stora spelet", "kampen till Afrika", företagets stora makter.”
Lawrence Rosenthal, historiker

1. Nationalism fanns ett stark struktur från patriotism. dem tillsammans med nationalistiska tendenser firade kulturen samt prestationerna inom sitt eget nation samt placerade dess intressen ovanför andra nationers.

2.

Nationalism före förkriget drivs från konflikt, kejserliga erövringar samt rivalisering, politisk retorik, tidningar samt populärkultur, mot modell "invasionslitteratur" skriven från krigsförfattare.

3.

Men hur fick den idéen fäste? Hur förändrade det Europas karta? Och hur har den kunnat utnyttjas till olika syften? Vi förklarar nationalismens grundidé så som den växte fram under 1800-talet och hur den påverkade oss som människor

Den brittiska nationalismen drevs från en sekel från jämförande fred samt välstånd. detta brittiska imperiet ägde blommat samt expanderat, dess marinstyrka ägde vuxit samt briterna ägde bara känt kolonialkrig.

4. Den tyska nationalismen fanns en nytt fenomen såsom uppstod ifrån Tysklands förening 1871. Den fascinerades från den tyska imperialistiska utvidgningen (säkerställer Tysklands "plats inom solen") samt förargade briterna samt deras imperium.

5.

Stigande nationalism plats även enstaka faktor vid Balkan, var slaviska serber samt andra sökte oberoende samt självständighet ifrån den politiska dominansen från Österrike-Ungern.

Citatinformation
Titel: "Nationalism liksom orsak mot inledande världskriget"
författare:Jim Southey, Steve Thompson
Utgivare: Alfahistoria
URL: https://alphahistory.com/worldwar1/nationalism/
Datum publicerat: 5 april 2017
Uppdaterat datum: månad 20, 2023
Åtkomstdatum: Oktober 28, 2024
Upphovsrätt: Innehållet vid denna blad existerar © Alpha History.

detta får ej publiceras vid nytt utan vårt uttryckliga status. till mer data angående användning, titta vår Användarvillkor.