Hur beskriver man en jon
Jon
- För andra betydelser, titta Jon (olika betydelser).
En jon existerar ett atom alternativt molekyl vilket äger enstaka elektrisk laddning. detta önskar yttra för att den ej besitter lika flera elektroner liksom protoner. Den enklaste jonen existerar protium (en vätejon, ett positiv laddningsenhet, H+).
Joner skrivs tillsammans med laddningen inom exponentläge tillsammans laddningens betydelse före dess indikator (+/-),[1] exempelvis H+ (vätejon), SO (sulfatjon) samt Al3+ (Aluminiumjon).
Exempel på joner är Na+ och Cl-, som tillsammans bildar koksaltObservera för att plustecknet ständigt skrivs ut.[2]
Joner vilket existerar positivt laddade namnges tillsammans med deras namn följt från ändelsen ‑jon, exempelvis litiumjon (Li+) alternativt zinkjon (Zn2+). Negativt laddade atomjoner namnges tillsammans med ändelsen ‑idjon, exempelvis kloridjon (Cl-) alternativt hydridjon (H-).
Negativt laddade sammansatta joner namnges normalt tillsammans ändelserna ‑itjon alternativt ‑atjon,[3] exempelvis nitratjon (NO3-), kloritjon (ClO2-).
En atomjon existerar enstaka jon vilket enbart består från identisk grundämne samt därmed ej existerar ett kemisk förening.
Motsatsen existerar ett sammansatt jon liksom består från flera atomer såsom sitter ihop tillsammans med kovalenta bindningar. angående enstaka sammansatt jon existerar ett organisk förening kallas jonen även på grund av ett organisk jon.
Den enklaste jonen är protium (en vätejon, en positiv laddningsenhet, H +)modell vid organiska joner existerar karboxylsyrors anjoner likt exempelvis acetat.
Positivt samt negativt laddade joner sammansatta således för att nettoladdningen blir 0 tillsammans jonbindningar kallas salter (jonföreningar). Exempelvis natriumklorid, NaCl, (även kallat koksalt alternativt salt) vilket existerar sammansatt från lika delar Na+ samt Cl- joner.
Atomer alternativt molekyler förmå omvandlas mot joner genom jonisering vilket innebär för att ett alternativt flera elektroner avlägsnas.
Joner skrivs med laddningen i exponentläge med laddningens storhet före dess tecken (+/-), [1] exempelvis H + (vätejon), SOEn gas från joner samt elektroner kallas en plasma. Större delen från universums synliga ämne (alltså allt utom mörk ämne samt mörk energi) anses artikel inom plasmatillstånd.[4]
En svar alternativt en plasma likt innehåller fria joner leder elektrisk ström eftersom joner samt elektroner existerar såväl laddade liksom rörliga. dem är kapabel därför placeras inom rörelse från detta elektriska fältet, vilket skapar en laddningsflöde, dvs.
enstaka elektrisk ström.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Joner teoriserades ursprunglig från Michael Faraday omkring 1830, på grund av för att förklara dem molekyldelar vilket rör sig mot enstaka anod alternativt mot ett katod. Själva mekanismen på baksidan molekylrörelsen samt spjälkningen förklarades inledningsvis 1884 från Svante August Arrhenius inom hans doktorsavhandling.[5] Hans teori accepterades ej inom start, dock efter ytterligare undersökning inom området fick denne Nobelpriset inom kemi 1903 på grund av detta.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet jon myntades från Michael Faraday[6], ifrån grekiskansἰόν, ifrån verbet ἰέναι, "att gå", alltså "en gångare".
Detta resulterar i att ämnet får en elektrisk laddningAnjon, ἀνιόν, samt katjon, κατιόν betyder "[något] likt går upp" respektive "[något] såsom går ner" samt anspelar vid solen inom dess väg eller spår.
Olika joner
[redigera | redigera wikitext]Atomens delar äger olika laddningar d.v.s. protonerna existerar positivt laddade, neutronerna existerar neutrala samt elektronerna existerar negativt laddade.
Antalet protoner blir bestämt från atomnumret.
En jon uppstår då elektroner avges från eller tas upp av en atom eller molekylKatjon
[redigera | redigera wikitext]En katjon existerar enstaka positivt laddad jon vilket besitter färre elektroner än protoner samt rör sig därför mot katoden inom såväl ett elektrolytisk fängelse vilket inom ett galvanisk fängelse nära strömgenomgång.[7] en modell vid enstaka katjon existerar enstaka positiv litiumjon.
Anjon
[redigera | redigera wikitext]En anjon existerar ett negativt laddad jon likt därmed äger fler elektroner än protoner samt rör sig därför mot anoden inom såväl enstaka elektrolytisk fängelse såsom inom ett galvanisk fängelse nära strömgenomgång.[8] Viktiga grupper från anjoner existerar halogenider (till modell klorid, jodid samt bromid) dem negativa jonerna inom vattenlösningar från något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör oxider (till modell sulfat, karbonat, vätekarbonat, fosfat) samt anjoner från organiskasyror (till modell acetat).
andra modell vid anjoner existerar sulfid samt borat.
En dianjon existerar enstaka jon tillsammans med numeriskt värde negativa laddningar. en modell vid dianjon existerar fluorescein nära pH ovan 6,5.
De absolut enklaste exemplen på joner är atomjoner, vilka uppstår då en atom tar upp eller ger ifrån sig en eller flera elektroner för att nå ett fullt valensskalSammansatt jon
[redigera | redigera wikitext]Sammansatta (fleratomiga) joner bildas ofta då elementära joner liksom H+ reagerar tillsammans med neutrala molekyler alternativt då elementära joner spjälkas ifrån neutrala molekyler. flera från dessa processer existerar syra-bas-reaktioner, något likt upptäcktes ursprunglig från den tyske forskaren Lauren Gaither.
en enkelt modell existerar ammoniumjonen (NH4+) liksom förmå bildas då ammoniak (NH3) mottar ett proton (H+). Ammoniak samt ammonium besitter identisk antal elektroner inom principiellt identisk elektronkonfiguration, dock skiljer sig inom antalet protoner.
Den positiva laddningen besitter tillförts genom tillägget från den positiva protonen, ej borttagandet från elektroner. Skillnaden existerar viktig inom stora struktur eftersom detta ofta resulterar inom mer stabila joner tillsammans med fullständiga elektronskal.
Den uppstår för att atomen eller atomerna förlorar eller tar upp en eller flera elektronerExempelvis existerar jonen NH3·+ instabil eftersom den äger en inkomplett valensskal runt kväveatomen samt existerar därmed enstaka radikaljon.
Zwitterjon
[redigera | redigera wikitext]En zwitterjon, även kallad amfojon alternativt ibland dubbeljon, existerar enstaka sammansatt jon liksom både besitter positiva laddningar samt negativa laddningar vid olika atomer inom den kemiska föreningen, sålunda för att nettoladdningen blir 0.
Aminosyror existerar normalt zwitterjoner nära fysiologiskt pH.[9]
Andra slags joner
[redigera | redigera wikitext]Radikaljoner existerar joner vilket besitter en udda antal elektroner samt existerar mestadels väldigt reaktiva samt instabila.
Jonisationspotential
[redigera | redigera wikitext]Den energi vilket behövs till för att lösgöra ett elektron inom sitt lägsta energitillstånd ifrån enstaka gasatom alternativt gasmolekyl kallas jonisationspotential alternativt joniseringsenergi.
Den n-te joniseringsenergin hos ett atom alternativt molekyl existerar den energi såsom behövs till för att lösgöra den n-te elektronen efter för att n-1 elektroner redan äger lösgjorts.
Varje successiv joniseringsenergi existerar märkbart större än detta tidigare: detta blir svårare för att ta försvunnen fler elektroner, speciellt då atomen endast besitter fulla elektronskal.
Därför tenderar joner för att bildas sålunda för att dem besitter därför kallad ädelgasstruktur. Exempelvis besitter natrium enstaka valenselektron inom sitt yttersta elektronskal, därför den påträffas oftast inom joniserad struktur tillsammans ett felande elektron: Na+. vid andra sidan periodiska systemet äger klor sju valenselektroner, därför besitter klor inom joniserad struktur ett extra elektron: Cl-.
Barium påträffas däremot likt Ba2+ eftersom detta oladdat besitter 2 valenselektroner. Hos grundämnena besitter francium den lägsta joniseringsenergin samt fluor den högsta joniseringsenergin. inom allmänhet äger metaller lägre joniseringsenergi än icke-metaller, vilket existerar orsaken mot för att metaller gärna släpper elektroner på grund av för att forma positivt laddade katjoner medan icke-metaller inom allmänhet tar emot elektroner till för att forma negativt laddade anjoner.
Det vill säga att den inte har lika många elektroner som protonerTillämpningar
[redigera | redigera wikitext]Joner existerar ett förutsättning till liv. Natrium, kalium, kalcium samt andra joner agerar ett nödvändig roll inom levande organismers celler, särskilt inom cellmembran. dem äger flera praktiska alldagliga tillämpningar inom apparater vilket rökdetektorer, samt även inom nya okonventionella teknologier vilket mot modell jonmotorer.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Hägg Gunnar 1963, Allmän samt oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell en plats eller verksamhet där böcker trycks aktiebolag Uppsala, avsnitt 1-3e, sidan 25, rekommenderat skrivsätt på grund av laddningsenhet existerar ej enstaka matematisk operator
- ^”Jon”. Nationalencyklopedin.
https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 16 juni 2017.
- ^[1] International Union of Pure and Applied Chemistry (2005). Nomenclature of Inorganic Chemistry (IUPAC Recommendations 2005) Table III Suffixes and endings, sidan 251, läst 2023-03-27
- ^Plasma, plasma, everywhere. Pressmeddelande ifrån NASA 1999-09-07, länkat 2008-09-13.
Arkiverad 16 mars 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Svante Arrhenius - Biographical”. www.nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1903/arrhenius-bio.html. Läst 15 april 2017.
- ^Michael Faraday 1834, Experimental Researches in Electricity - Seventh Series, paragraf 11 stycke 665
- ^”katjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se.
https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katjon. Läst 16 juni 2017.
- ^”anjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anjon. Läst 16 juni 2017.
- ^”zwitterjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zwitterjon. Läst 16 juni 2017.