Hur mycket släpper kossor ut

Bild ifrån Formas tidskrift, ”Klimatpåbordet”

Ibland fråga man hur vissa spår inom klimatforskningen utvecklas samt vilka konsekvens liksom framkommit. nära sorteringen från dem flera PDF-artiklar samt länkar såsom jag tillsammans år tankat ner väcktes min nyfikenhet från ett excerpt ifrån 2007 angående kossorna vilket klimatbovar.

beneath år 2007 – 2009 fanns just nötkreaturen objekt till klimatvetenskapens skarpaste hjärnor. Ibland behöver ej föremål eller textstycken alternativt påståenden ifall klimathotet spetsas mot alternativt understrykas till för att dem skall framstå såsom parodiska. nästa kunde läsas inom ett skrivelse inom DN 2007. Texten äger skurits ned, färgmarkeringarna existerar mina.

Vi äter mer animalisk föda än någonsin samt fortsätter för att förtära stora mängder mejeriprodukt.

dock hur klimatvänligt existerar det? för tillfället bör Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ta reda vid hur många växthusgaser enstaka nötboskap egentligen producerar.

Livsmedel står till ett fjärdedel från våra utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, i enlighet med uppskattningar likt gjorts. Konsumenterna äger inom enkäter demonstrerat för att dem existerar beredda för att erlägga mer på grund av miljövänlig föda, samt organisationen Krav besitter lovat enstaka klimatmärkning vid vissa livsmedel redan inom år.

Problemet existerar för att kunskaperna ifall matens klimatpåverkan existerar bristfällig.

Kossor släpper nämligen ut klimatskadlig metangas framför allt genom rapar, men även genom pruttar, och algen – Asparogopsis taxiformis – kan minska dessa utsläpp med upp till 60 procent

samtliga existerar dock överens ifall för att detta existerar idisslarna – kor samt får dock även älg, ren samt hjort – såsom ger maximalt växthusgaser. Deras matsmältning producerar metan såsom dem rapar upp samt fiser ut

Därför besitter avdelningen på grund av husdjurens utfodring samt vård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fått 3,8 miljoner kronor från forskningsrådet Formas på grund av för att ta reda vid hur många växthusgaser enstaka nötboskap producerar.

De bör även titta ifall detta blir nyttigare animalisk föda samt mejeriprodukt ifall korna får förtära mer gräs.

Kornas metanutsläpp måste vägas mot deras positiva effekt på grund av miljön, menar forskaren Jan Bertilsson vilket bör leda projektet.

Betande varelse behövs till för att hålla landskapen öppna var växttäcke samt växter binder den skadliga koldioxiden.

Ännu finns inga säkra fakta angående hur stora miljöbovar kor egentligen existerar. således detta inledande Jan Bertilsson bör utföra existerar för att fästa ett kapsel runt kons hals.

Den absorberar gaser liksom strömmar ut ur samt omger kon.

Dessutom bör laserljus användas till för att visa hur många metan likt kommer ut.

………….

När kurera kedjan analyserats bör SLU även utreda hur dem faktiska utsläppen förmå reduceras.

Enligt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK släpper en mjölkko ut ungefär 100 kilogram metan per år

inom land bör vetenskapsman undersöka vad såsom sker ifall kornas foder berikas tillsammans med matsmältningsbakterier ifrån kängurur.

De producerar ättiksyra likt existerar klimatvänligare än metan. Forskarna hoppas dem bör konkurrera ut kornas metanproducerande bakterier.

Jan Bertilsson existerar skeptisk.

Kornas matsmältningsapparat äger utvecklats beneath tiotusentals tid samt ändras ej inom enstaka handvändning, menar han.

Ett annat sätt för att minska metanet existerar för att öka kvantiteten omättat fett inom fodret. Samtidigt måste man självklart artikel vaksam vid hur detta påverkar mjölkens fettsammansättning.

I miljöaktuellt kunde man vidare läsa den 5 november 2010 för att ”Metangas existerar enstaka 21 gånger mera potent växthusgas än koldioxid, således detta existerar från yttersta vikt för att människan reducerar sin produktion.

17% från metanutsläppen kommer ifrån djurs matsmältning”

I undersökning samt Framsteg skrevs 2006 för att gröna växter släpper ut många mer metan än väntat. ”Växter står på grund av mellan 10 samt 30 andel från utsläppen från växthusgasen metan inom atmosfären, i enlighet med enstaka redovisning inom tidskriften natur.

En miljard kossor släpper ut 130 gånger mer metan varje år än vad jordens 7,7 miljarder människor gör tillsammans

Kemisten Frank Keppler nära högsta Planck-institutet på grund av kärnfysik inom Heidelberg, Tyskland, besitter tillsammans tillsammans sina medarbetare undersökt en trettiotal växtarter både inom sitt laboratorium samt ute inom fält. oss vet ej precist hur gasen bildas, dock oss förmå mäta halterna, säger Frank Keppler”

Att växter släpper ut metan, för att förmultningen återför koldioxid, för att idisslande återför kolet mot kretsloppet äger plötsligt blivit en bekymmer liksom skall undersökas, bli betraktat såsom en miljöproblem framstår liksom närmast absurt.

Detta existerar naturliga processer.

Den 18 dec 2006 publicerade DN enstaka översyn från dem största utsläpparna inom landet samt inom raden från ”bovar” återfanns kossorna tillsammans med 4% från dem svenska utsläppen från växthusgaser.

Eftersom Formas bidragit tillsammans med 3,8 miljoner mot denna viktiga undersökning liksom skulle pågå beneath en par kalenderår sökte jag efter publicerade effekt.

Jag kunde dock ej hitta något publicerat alternativt någon referens mot enstaka vetenskaplig publikation vid vare sig Jan Bertilssons hemsida alternativt hos Formas. Dock finns enstaka publikation liksom heter ”Klimatfråganpåbordet – Formas fokuserar”  som innehåller bidrag från Bertilsson inom ko/metanfrågan. var skriver Bertilsson för att från dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från metan liksom människan existerar orsak mot står idisslarna på grund av ca 25%.

Jag hittade även enstaka skrivelse tillsammans detta halsbrytande titeln ”Att rapa metan existerar normalt till ett väl operativ mjölkko” ur tidskriften svensk Mjölkforskning 2007, dock länken fungerade ej.

Men hur klimatvänligt är det? Nu ska Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ta reda på hur mycket växthusgaser en ko egentligen producerar

möjligen besitter denna tidskrift alternativt publikation upphört, vem vet. Titeln låter knappast vilket någon kioskvältare.

Tanken vid för att idisslarnas produktion från metan skulle existera något annat än en nollsummespel vad gäller kolcykeln existerar på grund av mig svårt för att begripa. för att produktion från sojamjöl samt köttproduktion är kapabel äga massiv miljöpåverkan då naturliga växttäcke alternativt skogsmarker kultiveras upp existerar inom sammanhanget självklart.

Då ett idisslande äter växttäcke alternativt andra växter bör dock rimligen frigörelsen från kolet inom struktur från metan omvandlas mot CO2 såsom inom sin tur binds från växterna.

Livsmedel står för en fjärdedel av våra utsläpp av växthusgaser, enligt uppskattningar som gjorts

oss hör, alternativt snarare hörde ofta tidigare, för att energi likt utvinns ur skogsråvara existerar en nollsummespel beträffande CO2, då kolet åter binds ovan en par decennier inom fräsch vegetation. Detsamma borde artikel giltigt på grund av idisslande. Detta skall ej blandas ihop tillsammans dem miljövinster liksom förmå uppstå ifall oss väljer för att förtära mindre animalisk föda.

inom land, samt speciellt på denna plats vid Gotland, utför flera kött- samt mejeriproducerande djurbestånd ett betydelsefull bidrag på grund av landskapets karaktär samt den biologiska mångfalden.

Det äger inom varenda händelser skapats en internationellt nätverk från vetenskapsman liksom sysslar tillsammans detta samt träffas lite då samt då samt utbyter erfarenheter angående kossornas rapande.

En människa avger cirka 0,12 kilo metan per år, medan en ko släpper ut 1 000 gånger så mycket

dem ryms beneath ett paraplyorganisation vilket sysslar tillsammans jordbrukets utsläpp av ämnenofta föroreningar från klimatgaser ”Global Research Alliance on Agricultural Greenhouse Gases” var Bertilsson existerar svensk representant. dem sysslar säkerligen tillsammans andra nyttigheter än klimatgaser likt är kapabel anlända Världssamfundet mot nytta, dock detta ger ett inblick inom hur många period, valuta samt mankraft liksom spenderas vid mot synes meningslösa arbetsuppgift inom klimatets namn.

Gudskelov hör oss sällan numera angående arbetsuppgift såsom handlar ifall för att förändra mikrofloran inom våmmen hos kossorna, samt andra stupida idéer såsom fötts inom klimathotets kölvatten.

Pengarna ifrån Formas liksom skulle ge grundkunskap ifall metanutsläppen hos kossorna verkar dock äga rapats ut någonstans vid vägen. Några avgörande forskningsresultat besitter inom samtliga fall ej jag lyckats hitta – dock jag skall gå vidare leta, vem vet möjligen fanns detta ej således farligt samt resultaten besitter fisits ut bakvägen.