Orm med gult på huvudet
Huggorm
- Denna produkt avhandlar djurarten Vipera berus, till övriga huggormar titta familjen huggormar.
Huggorm (Vipera berus) existerar enstaka art inom familjenhuggormar samt liksom förekommer ovan stora delar från palearktis.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Merparten huggormar existerar runt 60 cm långa.
Detta mönster kan vid hastig anblick uppfattas som ett sicksackmönsterHuggormshanen blir oftast ej längre än 65 cm utdragen samt honan ca 10 cm längre. Enstaka exemplar angående cirka 100 centimeter existerar kända.[2] Huggormens pupill existerar mörk samt vertikal, likt kattens, mot skillnad ifrån snokens runda. Området runt pupillen varierar ifrån rödfärgad mot bärnstensliknande.
Huggormen besitter oftast relativt ljus grundfärg, ofta ljusbrun, tillsammans en mörkt sicksack-band längs ryggen. detta finns även helsvarta, melanistiska individer. Ärftligheten existerar ej helt klarlagd, dock fler hanar än honor existerar helsvarta[källa behövs] alternativt äger andra färgvarianter liksom mer ljus grundfärg alternativt silvergrå mot ljust gråblå.[3] detta finns även normalfärgade former vilket saknar sicksackbandet.
Nästan varenda huggormar föds "normalfärgade", dock ett sektion blir mörkare tillsammans med år.
Det förekommer även ett rödbrun form eller gestalt såsom inom regel existerar honor samt dessa kallas ibland till äspingar. Även huggormsungar kallas ibland äspingar.[4][5]
Svarta snokar samt helsvarta huggormar existerar många lika varandra dock går inom fält för att skilja genom för att analysera huvudet.
Snokar besitter oftast enstaka citrongul fläck vid varenda blad från huvudet vilket huggormen saknar. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid snokens fläckar förmå variera ifrån citrongul mot ljus samt vissa svarta snokar saknar nackfläckar. Huvudplåtarna skiljer sig även åt vid dem båda arterna. Huggormen besitter tre större huvudplåtar medan snoken äger fyra par samt enstaka oparig plåt.
Huggormens skalle existerar även matt mot skillnad ifrån snokens blanka.
Svarta snokar och helsvarta huggormar är mycket lika varandra men går i fält att skilja genom att studera huvudetFortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honan, vilket existerar dräktig inom numeriskt värde mot fyra månader, ruvar äggen inom kroppen likt öppnas strax innan födseln. enstaka normal kull existerar 6-11 ungar dock detta förekommer större kullar än sålunda. Honan, liksom föder sin inledande kull nära mellan tre mot fem års ålder, får oftast ett kull vartannat år.[6]
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Huggormen finns inom östra delen från Europa tillsammans med ungefärlig västgräns ifrån nordvästra mot sydöstra land i västeuropa samt ner genom Balkanhalvön.
inom norr utför den halt nära mellersta Norge samt norra land samt land i norden. Den finns även inom Storbritannien, dock saknas vid Irland samt vid Island. inom öster sträcker sig dess utbredningsområde genom Ryssland ovan Sibirien (söder angående polcirkeln) mot Stilla havet, nordöstlig Kina, ön Sachalin samt Nordkorea.[7]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Huggormen delas upp inom tre underarter:[8]
Vissa auktoriteter behandlar dem tre taxonen likt goda arter.[9]Carl von Linné klassificerade felaktigt den rödbruna formen likt ett personlig art.[9]
Huggormens toxin
[redigera | redigera wikitext]Huggormen existerar den enda giftorm såsom förekommer vilt inom Norden[10].
Dessutom är det glansigt, till skillnad från huggormens som är mattOrmars gift existerar enstaka blandning från enzymer samt äger numeriskt värde funktioner; för att döda bytet, dock även underlätta spjälkningen från maten, liksom starta redan innan bytet sväljs. Bytet består från små däggdjur, ödlor alternativt andra smådjur.
Ormgiftet verkar även vid nervsystemet, samt bytesdjuret dör oftast antingen vid bas från inre blödningar alternativt vid bas från för att hjärtverksamheten alternativt andningen sätts ur spel.[källa behövs]
Huggormar existerar inom sig ej aggressiva mot människor.
Angrepp vid människor orsakas nästan ständigt från för att man trampat vid ormen alternativt tagit inom den. vid människan får bettet liknande effekter såsom hos bytesdjur, dock verkan existerar många mer plats än hos mindre vilt var giftet snabbt sprider sig inom all systemet. Familjen huggormar besitter en cellförstörande gift (cytotoxin) liksom inom inledande grabb verkar vid blodet samt blodkärlen samt såsom förstör blodkropparna samt kapillärerna, sålunda för att blodet rinner ut inom vävnaderna.[2]
Huggormsbett existerar sällan livshotande till människor, även angående dödsfall inträffar – då vanligen vid bas från överkänslighet (anafylaktisk chock/allergichock).
Dödligheten efter en ormbett existerar 1 mot 2 promille inom landet, vilket innebär för att inom medelvärde avlider ungefär ett individ vart tionde kalenderår (2022) inom Sverige.[11] såsom jämförelse dör numeriskt värde mot tre personer varenda kalenderår från bi- samt getingstick (2024) inom Sverige.[12] Ungefär 400 personer per tid vårdas vid vårdinstitution till huggormsbett inom land samt cirka 20–30 andel från dessa utvecklar måttliga mot allvarliga symptom (2024).[13]
Även "torra bett" var ormen endast bitit utan för att injicera något gift förekommer.[13]
Risken på grund av ormbett är kapabel minimeras genom för att man små frukter från växter fotbeklädnad (som helst går ovan anklarna) alternativt stövlar samt undviker för att plocka upp ormen.[13] Även långbyxor förmå ge en visst skydd.[14]
Hälsoeffekter hos människan
[redigera | redigera wikitext]Det vanligaste existerar framför allt tydlig område vävnadsreaktion.
Smärta inom samband tillsammans med bettet samt senare enstaka blåaktig svullnad vilket vanligen försvinner efter några veckor.[13]
Allvarligare reaktioner innefattar konsekvens vid mag-tarmkanalen, andningsorganen samt centrala nervsystemet. Blodet samt blodkärlen påverkas samt kunna leda mot koagulationsrubbningar. detta allvarligaste existerar anafylaktiska reaktioner, detta önskar yttra allergisk chockreaktion.
Dess huvudform skiljer sig från huggormens som är trekantsliknande och stort, medan snokens är runt och avsevärt mindreGiftinformationscentralen råder människor vilket blivit bitna alternativt anhöriga för att ej röra såret samt ringa nödnumret samt begära giftinformation till råd. medicinsk expert utför ett analys samt tar ställning mot behandling tillsammans med exempelvis serum.[15] Motgiftsbehandling (serum, antitoxin) är kapabel artikel aktuellt nära allmänsymtom (se ovan) alternativt lokalutbredning (lokal vävnadsreaktion) mer än 10 cm.[16]
Åtgärder mot huggormar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sedan kalenderår 2000 existerar huggormarna, liksom samtliga grod- samt kräldjur inom land, fridlysta.[17] allmänt bör man lämna ormarna inom fred, dock besitter man ormar vid tomten samt exempelvis små människor alternativt varelse liksom vistas var är kapabel detta artikel befogat för att fånga in samt flytta vid ormarna tillsammans med lämpliga metoder.
i enlighet med Naturvårdsverket (2023) får man inom undantagsfall döda huggormar vid sin tomt såsom ett sista utväg ifall detta ej finns några liksom helst möjligheter för att flytta vid ormarna alternativt ett fåtal hjälp tillsammans det.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Jelka Crnobrnja Isailovic, Milan Vogrin, Claudia Corti, Paulo Sá-Sousa, Marc Cheylan, Juan M.
Pleguezuelos, Ljiljana Tomović, Bogoljub Sterijovski, Ulrich Joger, A. Westerström, Bartosz Borczyk, Benedikt Schmidt, Andreas Meyer, Roberto Sindaco, Dušan Jelić 2008 Vipera berus Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2010.4.
Vanligen ljusbrun med två längsgående rader mörka fläckar<www.iucnredlist.org>. Läst 21 november 2010.[död länk]
- ^ [ab] Naturhistoriska riksmuseet - HuggormArkiverad 20 oktober 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 2013-10-19
- ^”Ormar”. Arkiverad ifrån originalet den 26 april 2006. https://web.archive.org/web/20060426191126/http://www.bioresurs.uu.se/myller/jordbruk/ormar.htm. Läst 20 november 2014.
- ^Nationalencyklopedin
- ^”Svenska akademins ordlista”.
Arkiverad ifrån originalet den 4 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131004215207/http://sok.saol.se/pages/P1118_M.jpg. Läst 25 juni 2017.
- ^”Hoggorm” (på norska). WWF naturleksikon. WWF Norge. https://www.wwf.no/dyreleksikon/hoggorm/. Läst 17 juli 2023.
- ^The Reptile Database Läst 2013-10-19
- ^ITIS - Vipera berus Läst 2013-10-19
- ^ [ab] Mallow D, Ludwig D, Nilson G.
2003. True Vipers: Natural History and Toxinology of Old World Vipers.
Har du en farlig giftorm på tomten eller bara en vanlig och ofarlig snok? Vi listar de 10 lättaste sätten att se skillnad på ormarna i sverigeKrieger Publishing Company, Malabar, Florida. 359 pp.
- ^”Följ tillsammans huggormarnas liv inom direktsändning!” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/28/folj-med-huggormarnas-liv-i-direktsandning. Läst 9 november 2021.
- ^Docent Kai Knudsen (21 april 2017). ”Ormbett (förgiftning från ormgift)”.
1177 Vårdguiden. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1674. Läst 25 juni 2017.
- ^Docent Kai Knudsen (7 juni 2017). ”Bett samt sting – översikt”. 1177 Vårdguiden. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5478. Läst 25 juni 2017.
- ^ [abcd] ”Huggormsbett”. Dessutom ger vi tips på hur du ska göra för att undvika ormar på tomten – du får nämligen inte döda dem, då de är fridlysta
Giftinformationscentralen. 10 mars 2021. http://www.giftinformation.se/djurregister/huggorm. Läst 13 juli 2024.
- ^ [ab] ”Orm vid tomten”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och-artskydd/rad-om-vilda-djur/orm-pa-tomten/. Läst 13 juli 2024.
- ^ Läkemedelsboken 2011-2012, s64, [1]Arkiverad 8 juni 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Uppdaterade riktlinjer på grund av behandling från huggormsbett”. Läkartidningen 114 (23-24): sid. 1080.
2017. ISSN0023-7205.
Färgen på snokens fläckar kan variera från gul till vit och vissa svarta snokar saknar nackfläckarhttp://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Rapport/2017/06/Uppdaterade-riktlinjer-for-behandling-av-huggormsbett/. Läst 9 juni 2017.
- ^Lars Erik Lindell. "OrmarArkiverad 26 april 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.", bioresurs.uu.se hos Uppsala högskola. Åtkomst den 25 juli 2017.
ISBN 0-89464-877-2.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kåre dimma, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn dem Lasson (2001) Nordens padder og krybdyrISBN 87-12-02982-3
- Kai Curry-Lindahl (1988) Däggdjur, groddjur & kräldjurISBN 91-1-864142-3