Får man yttra sig hur man vill

Yttrandefriheten utför för att ni fritt får uttrycka dina känslor samt åsikter – vilket existerar viktigt inom ett demokrati. dock får man yttra noggrann vilket man vill? samt förmå yttrandefriheten hotas från aktörer likt Facebook?

"Jag får yttra så! oss besitter faktiskt yttrandefrihet inom detta denna plats landet!"

Du känner möjligen igen resonemanget.

Då samt då stöter oss vid någon likt menar för att yttrandefriheten existerar hotad till för att den fått en inlägg vid sociala medier alternativt möjligen ett anmärkning vid ett tidningssajt borttagen.

Att detta skulle handla ifall en förbrytelse mot yttrandefriheten existerar dock felaktigt.

Sveriges grundlagar skyddar medborgarnas korrekt för att uttrycka "tankar, åsikter samt känslor" offentligt.

6 § rättegångbalken får ett vittne vägra att yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle röja att vittnet eller någon närstående har förövat brottslig eller vanärande handling

Ur juridisk synvinkel existerar rättigheterna inom stort sett desamma vid nätet liksom utanför.

– identisk regler gäller vid gatan såsom vid internet. Yttrandefriheten gäller oberoende från fanns oss befinner oss, säger Ängla Eklund såsom existerar jurist samt ordförande på grund av den ideella organisationen Juridikinstitutet likt arbetar mot kränkningar vid nätet.

Man får hata, man får tycka för att andra existerar dumma.

dock detta är kapabel ändå artikel olämpligt.

Ängla Eklund

Grundlagarna skyddar dock ej bara medborgarnas korrekt för att uttrycka sig offentligt.

Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

dem träffar även fast för att yttrandefriheten får begränsas "med hänsyn mot rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning samt säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd alternativt förebyggandet samt beivrandet från brott."

Yttrandefriheten innebär alltså ej för att man får yttra alternativt notera noggrann vilket liksom helst.

ni får mot modell ej sprida hot, förtal, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi alternativt upphovsrättsskyddat ämne vilket ni ej äger rättigheterna mot, redogör Ängla Eklund. 

Så kallat näthat existerar förbjudet ifall detta tar formen från hot, ärekränkning alternativt förtal, dock mot största delen existerar detta faktiskt lagligt. 

– Man får hata, man får tycka för att andra existerar dumma.

detta existerar tillåtet i enlighet med lagen. dock detta finns förstås väldigt många liksom existerar tillåtet liksom ändå existerar olämpligt, säger Ängla Eklund.

Var går då gränsen på grund av yttrandefriheten?

Enligt journalisten samt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillåter yttrandefriheten dem flesta hätska meningsutbyten, vid nätet samt utanför.

Trots rättigheten som alla svenska medborgare har så finns det en gräns för hur långt man får ta sin frihet

denne menar för att den såsom ger sig in inom ett offentlig samtal får acceptera för att motståndet är kapabel bli hårt.

– sålunda länge man polemiserar inom sak finns detta egentligen ingen gräns. Man får uttrycka för att en resonemang existerar enfaldigt samt inskränkt. Man får mot samt tillsammans uttrycka för att ett individ existerar enfaldig.

dock sålunda fort man börjar lämna sakuppgifter angående ett individ, såsom existerar avsedda för att ett fåtal människor för att titta ner vid hon, klor man närmare detta olagliga, säger han.

Det existerar ej heller bara grundlagarna vilket reglerar vad oss får alternativt ej får nedteckna vid nätet.

När oss uttrycker oss vid internet utför oss detta ofta via privata företags tekniska plattformar.

Yttrandefriheten innebär troligtvis också att det är okej med kommentaren "varför säger du att jag är dålig"

detta innebär för att oss både måste följa våra internetleverantörers regler samt dem publiceringsregler vilket företag likt Twitter samt Google tagit fram. Tidningar samt medieföretag besitter även regler på grund av vilket likt får tecknas inom dem kommentarsfält vilket dem ansvarar för.

Är yttrandefriheten hotad?

Ett regelverk såsom berör väldigt flera människor vid internet existerar detta vilket Facebook tillämpar.

ovan numeriskt värde miljarder människor använder Facebook varenda tidsperiod samt yta eller program äger flera gånger blivit objekt till samtal samt bedömning vid bas från reglerna.

Sommaren 2015 resulterade mot modell Facebooks förbud mot nakenhet inom för att Moderna Museets konto stängdes ned efter för att dem lagt upp ett foto tagen från den kände konstnären Anders Zorn, föreställande ett naken kvinna.

Något likt bland annat DN skrivit ifall inom artikeln "Facebook censurerade Zorn – för tillfället bör fotografiska täcka nakenhet".

Länge fick Facebook även bedömning på grund av för att deras regler fanns höljda inom dunkel, dock inom april 2018 offentliggjorde företaget detta regelverk såsom gäller på grund av innehåll vilket sprids via tjänsten. Dessutom introducerades enstaka överklagandeprocess till den liksom anser för att en inlägg raderats vid felaktiga grundläggande principer eller fundament.

Huvudregeln är alltså att du får uttrycka dina åsikter hur mycket du vill och i vilken form du vill

i enlighet med företagets talespersoner existerar detta en steg till Facebook mot för att ta en större ansvar till sin roll likt demokratisk arena.  

Det existerar självklart ej god ifall avgränsningar på grund av yttrandefriheten dras från privata företag.

Nils Funcke

Så, existerar yttrandefriheten hotad vid bas från för att oss ej får notera noggrann vad oss önskar vid sociala medie-plattformar alternativt till för att ett dagblad väljer för att ta försvunnen kommentarer liksom ej håller god ton?

Enligt Nils Funcke existerar svaret vid den frågan nej.

inom samtliga fall sålunda länge detta finns en rikt utbud från plattformar för att uttrycka sig vid. detta såsom ej tillåts vid Facebook går, sålunda länge detta ej bryter mot några lagar, troligen för att publicera vid andra plattformar alternativt bloggar. Man når möjligen ej lika flera läsare var, dock detta existerar likväl arenor var man är kapabel utöva sin yttrandefrihet.

– detta existerar självklart ej god ifall avgränsningar till yttrandefriheten dras från privata företag.

Det är de yttranden som framförs via ett medium som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, eller tryckfrihetsförordningen, TF, det vill säga tryckta skrifter, radioprogram, TV-sändningar, video/dvd, tekniska upptagningar med mera

dock detta existerar inledningsvis då oss närmar oss ett monopolsituation, var man inom praktiken ej förmå nå ut utan för att äga resurser mot enstaka viss plattform, likt detta blir problematiskt, säger Nils Funcke.