Var i sverige bryter man guld

Vår berggrund bildades för flera miljoner år sedan. Olika processer besitter bidragit mot för att olika typer från fjäll äger bildats på olika platser. Mineraliseringar, koncentrationer från värdefulla mineral, bildas beneath vissa processer. angående dessa mineraliseringar anses ekonomiskt brytvärda så benämns dem malm.

Ett flertal faktorer agerar in när ett fyndighetens brytvärdhet räknas ut.

Viktiga faktorer är brytningskostnaden för fyndigheten, metallhalt samt dess läge.

enstaka kopparmalm tillsammans ett halt på 0,3 andel är antagligen ej brytvärd angående den ligger på 1 meters djup dock kunna existera intressant ifall den finns på ytan. Detta är för för att brytningskostnaden är lägre inom en dagbrott (vid ytan) än inom ett underjordsgruva.

nära dagbrott är kapabel mer malm brytas tillsammans lägre halt medan underjordsgruvor innebär dyrare drift. angående fyndigheter tillsammans högre koncentration hittas på stora djup kunna däremot underjordsgruvor artikel lönsamma. inom land finns gruvor vilket går ned mot mer än 1 meters djup. Fyndighetens läge bestämmer vilken typ från gruva liksom är kapabel anläggas.

detta går mot modell ej för att anlägga en dagbrott angående fyndigheten finns på 1 meters djup.

Mängden malm vilket bryts varenda år, brytningshastigheten, skiljer sig mellan olika gruvtyper. en dagbrott betyder för att mer malm är kapabel brytas nära ett lägre brytningskostnad. Ofta betyder detta även för att lägre halter från malm är kapabel brytas, vilket innebär för att mer malm måste brytas varenda år för för att få lönsamhet inom gruvan.

Detta är fallet inom exempelvis dagbrottet Aitik, strax söder angående Gällivare, där stora mängder låghaltig malm bryts. inom den lilla underjordsgruvan Lovisagruvan, strax norr angående Lindesberg inom Bergslagen, så bryts ett mindre mängd, dock desto mer höghaltig, malm varenda år.

Storleken på gruvan beror på flera saker, bland annat hur massiv fyndigheten är, hur massiv investeringen är, brytningsmetoden samt så vidare.

Gruvor samt malmtyper

Generellt kunna malm delas upp inom tre typer: sulfidmalm, järnmalm samt guldmalm.

Malmtyperna skiljer sig bland annat på hur dem bearbetas, deras sammansättning samt deras generella miljöpåverkan.

Sulfidmalm består från koncentrationer från sulfidmineral. Sulfidmineral är mineral liksom består från svavelföreningar. Ekonomiskt intressanta sådana är bland annat zinkblände, blyglans samt kopparkis.

Flera basmetaller, såsom zink, bly, koppar samt nickel, bryts från sulfidmalmer. Även guld samt silver förmå brytas från dessa, ofta likt biprodukter. Då sulfidmalm innehåller större mängder sulfidmineral är dem ofta förknippade tillsammans med högre miljörisker än många andra malmer.

Detta beror på för att sulfidmineral vittrar snabbt inom förbindelse tillsammans med syre. Läs mer ifall sulfidmineral inom faktarutan nedan.

Ur järnmalm bryts ofta endast järn dock även andra metaller samt ämnen kunna finnas inom malmen. detta finns flera typer från malmmineral för järn, där magnetit samt hematit är dem viktigaste.

inom land bryts majoriteten från all järnmalm inom så kallade apatitjärnmalmer. Namnet äger dem fått efter sin höga halt från apatitmineral, vilka innehåller fosfor. Apatitjärnmalmerna inom dem aktiva gruvorna innehåller omkring 70 andel järn. Dessa malmer innehåller ett många låg halt sulfidmineral samt är därmed allmänt mindre skadliga för miljön.

inom landet finns även skarnjärnmalmer vilket mot skillnader från apatitjärnmalmer förmå innehålla större mängd sulfidmineral.

Guld förekommer ofta tillsammans tillsammans andra metaller såsom silver samt platinametaller dock kunna även förekomma inom andra mineral, bland annat sulfidmineral.

Flera från dem viktigaste guldmalmerna är inom struktur från guldådror inom kvarts alternativt ytterligare värdbergart. Guld utvinns även mot massiv sektion från äldre sedimentära vaskavlagringar samt sulfidmalmer. Guldmalmernas innehåll från sulfidmineral varierar. inom Björkdalsgruvan, cirka 20 kilometer väster ifall Kåge inom Västerbottens län, produceras sopor såsom återanvänds utanför gruvan likt ballast mot vägar samt ytterligare infrastruktur.

Guldmalmer kunna dock även producera farligt avfall.

Andelen anrikningssand såsom uppkommer relateras mot halten inom malmen.

Järnmalmer, likt äger hög halt (ofta över 30 procent), genererar mindre anrikningssand än sulfidmalmer (som ofta är lägre halt, från 0,1 mot några tiotals procent).

Gruvans ekonomi

Avgörande för gruvans finans är malmens värde vilket ofta anges inom kronor per ton.

Värdet avgörs främst från malmens metallhalt samt metallens värde samt kunna vanligtvis uppgå mot mellan samt 2 kr/ton. Metaller tillsammans lågt värde liksom järn kräver därför ofta malmer tillsammans höga metallhalter (% järn) för för att artikel ekonomiska för att utvinna. Fyndigheter från guld samt platina likt äger en många högt metallvärde förmå däremot artikel lönsamma för att utvinna nära även många låga halter (exempelvis 1–10 gram metall/ton malm).

Beroende på fyndighetens karaktär så bryts malmen inom dagbrott alternativt beneath mark.

angående malmen förekommer nära markytan bryts den vanligtvis inom dagbrott tillsammans med stora maskiner vilket ger hög produktivitet samt låga produktionskostnader. För djupare belägna malmkroppar bryts malmen inom enstaka underjordsgruva vilket medför högre produktionskostnader samt lägre produktivitet.

ett underjordsgruva tar även längre period för att etablera samt kräver betydligt högre investeringskostnader.

Fyndighetens beskaffenhet samt omröstning från brytningsmetod påverkar även hur massiv andel från metallinnehållet inom malmkroppen likt kunna utvinnas. nära all malmbrytning så sker viss malmförlust vilket innebär för att mellan 5 samt 30 andel från malmen ej utvinns liksom inblandning från gråberg inom bruten malm vilket sänker metallhalten.

Malmförlust uppkommer ifall mot modell delar från malmen måste lämnas vilket pelare för för att göra stabil brytningsrummen, genom för att malmgränserna är väldigt oregelbundna så för att all malm ej sprängs loss, alternativt genom för att all malm likt sprängts loss ej kunna lastas ut.

Gråbergsinblandningen orsakas främst från oregelbundna malmgränser alternativt dålig hållfasthet inom sidoberget.

Flera olika brytningsmetoder används för underjordsgruvor beroende på malmernas karaktär samt malmvärde.

För mindre malmkroppar tillsammans med högt malmvärde tillämpas ofta igensättningsbrytning vilket medför små malmförluster, små gråbergsinblandning dock höga produktionskostnader. Fyndigheter tillsammans lägre malmvärde kräver för att brytningen är kapabel ske mot lägre utgift genom skivrasbrytning alternativt liknande vilket innebär ett mera storskalig process samt därmed endast passar för stora malmkroppar.

detta medför ofta även större malmförluster samt större gråbergsinblandning.

Senast granskad