Vad beror barnets födelsevikt på
Fostertillväxt samt födelsestorlek
[Barnets tillväxt- samt mognadsperioder]
Av graviditetens 40 veckor existerar detta bara 38 likt utgörs från embryonal- samt fosterutveckling eftersom graviditetsstart konventionellt räknas ifrån sista menstruationens inledande ljus samt ej ifrån konceptionstillfället. | Faktaruta:En avgörande andel från variationen inom födelsevikt utgörs från skillnader inom den fettackumulering hos fostret vilket sker dem tio sista graviditetsveckorna.
detta nyfödda barnet innehåller genomsnittligt cirka 450 g fett. |
Tillväxthastigheten existerar inledningsvis många upphöjd samt accelererande dock bromsas in ifrån omkring sju dagar 20. Viktökningen per tidsperiod existerar maximal ursprunglig nära sju dagar 34 varefter detta sker ett kraftfull inbromsning.
Barn med en födelsevikt under 2500 gram eller över 4500 gram har större risk för plötslig spädbarnsdödBegränsningen från tillväxten existerar vital till för att barnet bör behärska passera förlossningskanalen samt anses åtminstone delvis förmedlas via maternella mekanismer. Sannolikt besitter olika kvinnor olika förmåga för att påverka fostertillväxten inom detta avseende vilket kunna artikel enstaka sektion från bakgrunden mot variationer inom födelsestorlek.
Detta påverkar detta omedelbara postnatala tillväxtförloppet då barnet ofta många snabbt anpassar sig mot den genetiska storlekspotentialen. Födelsestorleken existerar maximalt korrelerad mot moderns storlek medan faderns bidrag mot barnets storlek ökar successiv beneath dem numeriskt värde inledande levnadsåren.
Figur 1.
Tillväxthastighetskurvor på grund av vikt respektive längd beneath den prenatala samt tidiga postnatala perioden. detta streckade förloppet vid högra kurvan visar den hypotetiska tillväxten då detta ej finns ett intrauterin tillväxthämning. enstaka tillväxthämning mot slutet från graviditeten anses medieras via maternella mekanismer (sk maternal constraint).
ifall den existerar tydlig ser man enstaka omedelbar catch-up tillväxt postnatalt (från Tanner, 1989).
Födelsestorlek
I land existerar genomsnittlig födelselängd samt födelsevikt cirka 50 cm respektive 3,5 kg tillsammans en mått för hur något sprids (1 standardavvikelse; 1 SD) vid 2 cm respektive 0,5 kg. Pojkar existerar cirka 7 mm längre än flickor samt 135 g tyngre.
Graviditetslängden påverkar förstås födelsestorleken, tillväxten mot slutet från graviditeten motsvarar cirka 1 cm respektive 150-200 g per sju dagar.
Kroniska infektioner som malaria eller hakmask med anemi är vanliga bidragande faktorerpå grund av överburna små människor d.v.s. efter 40 veckors graviditet bromsas den intrauterina tillväxten upp. Postnatalt existerar den initiala längdtillväxten normalt cirka 1 cm per sju dagar. Huvudomfånget existerar nära födelsen cirka 35 cm tillsammans med en mått för hur något sprids vid 1,5 cm.
Ett konkret resultat av NEXT-gruppens arbete var import av tabeller i en bapplikation med fri nyttighet för visualisering av dynamiska tillväxtkurvorPojkar äger 0,5 cm större huvudomfång än flickor. Statistiskt existerar födelsestorleken korrelerad mot moderns storlek – stora mammor föder stora små människor samt små mammor små ungar – dock inom vissa familjer existerar detta vanligt för att barnen föds stora alternativt små oavsett moderns storlek. då detta gäller intrauterin tillväxt kontra myndig längd existerar födelselängden inom många högre grad än födelsevikten relaterad mot vuxenlängden (Figur 2).
Figur 2 Samband mellan födelsestorlek samt längd nära 18 års ålder.
ifrån danska mönstringsdata år 1973-74; n=4.300. (Sörensen 1999).
Små små människor – SGA samt IUGR
Litenhet nära födelsen (SGA – small for gestational age) definieras liksom längd alternativt vikt < -2 SDS till graviditetslängden vilket till fullgångna unge motsvarar ≤ 2,5 kg respektive ≤ 46 cm. på grund av en unge född inom t.ex.
Mammans egen födelsevikt och syskonens födelsevikt ger en bra indikation på det nya barnets tillväxt och vikt; Ärftliga sjukdomar, kromosomförändringar och njursjukdom; Havandeskapsförgiftning (preeklampsi och graviditetshypertoni): Är en vanlig orsak till låg födelsevikt och beror på försämrad moderkaksfunktion; Sjukdom hos mammansju dagar 36 existerar avgränsningar cirka 2,2 kg samt 44 cm.
Litenhet nära födelsen beror inom en internationellt perspektiv vid undernutrition, bristande välmående samt ung ålder hos modern. Kroniska infektioner likt malaria alternativt hakmask tillsammans anemi existerar vanliga bidragande faktorer. i enlighet med FN´s statistik till 2003-2008 fanns andelen små människor tillsammans nedsänkt födelsevikt (<2500 g) inom Etiopien 20 %, Haiti 25 % samt Indien 28 %.
I ekonomiskt utvecklade länder är kapabel orsaker mot nedsänkt födelsevikt inom stället sökas bland konstitutionella tillåtelse hos fostret, intrauterin infektion alternativt maternell sjukdom t.ex.
SLE (systemisk lupus erythematosus), cyanotiskt hjärtsjukdom, högt blodtryck samt koagulopati.
Födelsevikten bestäms av två omständigheter: Barnets gestationsålder, det vill säga vid vilken graviditetsvecka barnet födsPreeklampsi alternativt ytterligare placentadysfunktion existerar då ofta den direkta orsaken.
Många ungar såsom existerar födda SGA existerar konstitutionellt små beroende vid epigenetisk prägling, kromosomal aneuploidi (d.v.s till ett fåtal alternativt till flera kromosomer) alternativt beroende vid avvikelser inom enstaka gener (monogena tillstånd).
dem kunna därför betecknas normalstora till sin konstitution. Foster liksom däremot ej klarar för att växa efter sin genetiska konstitution beroende vid externa alternativt maternella/intrauterina orsaker förmå sägas äga ett ”intrauterin tillväxthämning” (IUGR, intrauterine growth retardation). IUGR existerar således definitionsmässigt ett undergrupp från SGA.
Majoriteten från dem ungar likt existerar intrauterint tillväxthämmade fullfölja ett omedelbar postnatal tillväxtspurt (catch-up tillväxt) mot sin relaterat till gener bestämda storlek.
Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrundvid gruppnivå finns på grund av dem tillväxthämmade barnen ökad fara för att inom myndig ålder drabbas från metabolt syndrom, sannolikt gäller detta främst bland dem likt etablerar övervikt/obesitas.
Ökad födelsestorlek – LGA
Fullgångna unge tillsammans födelsevikt alternativt – längd >2 SDS (>cirka 4,5 kg respektive >cirka 55 cm) förmå betecknas likt stora (LGA – large for gestational age).
Andelen små människor tillsammans upphöjd födelsevikt besitter ökat dem senaste decennierna vilket dels är kapabel bero vid för att andelen mödrar tillsammans med högt BMI äger ökat samt för att frekvensen rökning beneath graviditeten minskat. internationellt sett existerar fler kvinnor än någonsin feta nära ingången mot graviditeten samtidigt vilket viktuppgången beneath graviditeten existerar större än tidigare (Tsoi 2010).
inom land fanns 2007, 25 % från mödrarna överviktiga (BMI 25-30) nära inskrivningen vid mödrahälsovården samt 12 % feta (BMI >30). Den genomsnittliga födelsevikten nära maternellt BMI >30 existerar ökad tillsammans cirka 180 g jämfört tillsammans BMI <25.
En maternell insulinresistens – vanligt nära obesitas – accentueras beneath graviditeten genom effekt från placentära hormoner såsom insöndrats mot modern.
Fostret kommer då för att exponeras på grund av dem maternellt ökade nivåerna från glukos samt lipider vilket förmå orsaka ökad fostertillväxt. eftersom LGA (liksom SGA) existerar korrelerat mot övervikt/obesitas samt metabol sjukdom inom myndig ålder kommer ett ökad andel ungar födda LGA sannolikt äga konsekvenser på grund av framtida generationers hälsa.
Andelen rökande mödrar äger minskat drastiskt inom landet, 1983 rökte 31 % beneath graviditeten jämfört tillsammans med 7 % 2007[1].
[1] små människor mot rökande mödrar äger genomsnittligt 170 g lägre födelsevikt.
Manusförfattare: | Lars Hagenäs, docent, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm |
Illustratör | Carin Carlsson, illustratör, Ritbolaget, Malmö |
Publicerad: | 2012-05-15 |
access_time 2018-03-07 14:14:45