Vad är planeten närmast solen
Hur långt planeterna befinner sig från solen har stor betydelse för deras klimat och möjlighet till liv – exempelvis har Merkurius, den planet som är närmast solen, en medeltemperatur på 167 graderSolsystem
- För solsystemet likt Solen samt Jorden ingår inom, titta Solsystemet.
Ett solsystem alternativt planetsystem existerar enstaka alternativt flera stjärnor (solar) tillsammans ett alternativt flera planeter samt andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer samt månar kring planeter) vilket kretsar kring denna alternativt dessa.
Under senare tid äger man inom jordens att vara nära något upptäckt en hundratal stjärnor likt utför rörelser såsom enklast förklaras från för att himlakroppen besitter enstaka alternativt flera större planeter inom sin att vara nära något. Fram mot den 3 mars 2021 äger 4690 planeter utanför vårt solsystem, således kallade exoplaneter, identifierats.[1]
Det förmodas för att dem allra flesta stjärnor inom Vintergatan samt inom övriga galaxer omges från planeter.
Man besitter dock hittills gjort antagandet för att detta existerar svårare på grund av jordlika planeter för att bildas inom stjärnsystem likt består från mer än enstaka himlakropp. Man tror även för att eventuella planeter inom liknande struktur troligen äger sålunda oregelbundna banor för att klimatet blir till instabilt till avancerade livsformer.
Vårt solsystem kallas inom dagligt anförande till solsystemet, bestående från dem jordlika planeternaMerkurius, venus, jorden samt Mars samt jätteplaneterna Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus, därjämte oräkneliga andra mindre objekt, främst inom asteroidbältet mellan Mars samt Jupiter, inom Kuiperbältet utanför Neptunus samt inom Oorts kometmoln nära gränsen mot den interstellära rymden.
Pluto, detta ursprunglig upptäckta objektet inom Kuiperbältet, besitter tidigare även räknats likt planet. Efter upptäckten från flera Kuiperobjekt inom ungefär identisk storlek, liksom ej heller äger rensat sin väg eller spår runt solen ifrån ämne, bestämdes detta kalenderår 2006 för att Pluto skulle klassas liksom enstaka dvärgplanet.[2][3]
Skapelse samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Skapelse
[redigera | redigera wikitext]Den nebulära hypotesen, den rådande teorin kring solsystems uppkomst, innebär för att detta ifrån start existerar en tjockt moln från interstellärt damm samt gas.
Detta moln kollapsar sedan, möjligtvis vid bas från enstaka något som ligger nära eller är i närheten supernova. Denna sammanbrott skapar sedan enstaka sålunda kallad solnebulosa.
Jupiter är den femte planeten från solen och den överlägset största planeten i solsystemet, mer än dubbelt så massiv som alla andra planeter tillsammansDenna existerar i enlighet med teorin såsom ett roterande platta, uppbyggd från ett mängd ämne. Denna ämne dras från gravitationen in mot mitten från nebulosan tills trycket blir således högt för att väteatomer kombineras mot heliumatomer. beneath denna process släpps ett enorm mängd energi lös samt enstaka himlakropp äger bildats. Processen äger döpts mot stjärnbildning.[4]
Materian vilket existerar längre försvunnen ifrån kärnan från disken bildar sedan ett således kallad protoplanetär rundel vilket roterar runt den nybildade himlakroppen.
Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast ossBland denna ämne bildas klumpar såsom kolliderar samt blir större. då dem blir tillräckligt stora på grund av för att gravitationen bör utföra dem klotformade, bildar dem planeter, dvärgplaneter samt månar. Den överblivna materian bildar istället saker liksom exempelvis asteroider.[5]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Först trodde man för att planeter skapades samt formades inom alternativt nära sina nuvarande omloppsbanor.
vid senare period äger man dock gått ifrån detta mot enstaka ytterligare modell vilket innebär för att solsystemen utvecklas samt ändras beneath tiden såsom går. ifrån start finns detta en stort antal därför kallade planetembryon. Dessa dras mot varandra vid bas från gravitation samt kolliderar mot slut. vid sålunda sätt utvecklas dessa embryon mot därför kallade markbundna planeter.[6][7]
Ett bekymmer tillsammans denna modell existerar för att den ej förmå förklara hur dessa planeter kunde vandra ifrån för att liksom protoplanetära skivor äga väldigt irreguljära omloppsbanor mot för att sedan vilket planeter äga överraskande regelbundna liknande likt nästan skulle behärska beskrivas likt cirkulära.[8]
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Ett solsystem existerar enstaka konstellation från samhörande himlakroppar likt utgör komponenter inom denna konstellation.
Dessa komponenter existerar olika till varenda enskilt solsystem, dock kunna översiktligt kategoriseras mot en antal grupper.[9]
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]Varje solsystem innehåller åtminstone enstaka himlakropp, dock ofta fler än enstaka. ett väldigt massiv andel från varenda stjärnor inom universum existerar komponenter inom en således kallat flerstjärnesystem, alltså en solsystem vilket innehåller numeriskt värde alternativt fler stjärnor.
Stjärnor finns inom ett mängd olika former, exempelvis röda jättar alternativt azurblå dvärgar. Stjärnorna inom solsystemen utgör ofta enstaka väldigt massiv andel från solsystemets totala massa.
Exempelvis utgör vår solen mer än 99% från vårt solsystems totala massa. detta existerar även runt stjärnan/stjärnorna dem andra himlakropparna cirkulerar.[10][11][12]
Planeter
[redigera | redigera wikitext]Runt himlakroppen alternativt stjärnorna inom solsystemen, cirkulerar planeter.
Andra dvärgplaneter i vårt solsystem är Ceres, Eris, Haumea och MakemakePlaneter existerar sedan 2006 definierade likt himlakroppar liksom cirkulerar runt enstaka alternativt flera stjärnor, äger tillräckligt upphöjd massa till för att bli klotformade vid bas från sin personlig gravitation, samt “dominerar” sin att vara nära något samt omloppsbana. Nästan varenda stjärnor besitter åtminstone ett planet liksom cirkulerar runt dem, dock detta finns även flera planeter vilket ej existerar bundna mot någon himlakropp alls.
Dessa planeter kallas fria planeter alternativt interstellära planeter samt tros äga skickats ut ur sina ursprungliga solsystem efter för att dem skapats. modell vid planeter inom vårt solsystem existerar jorden, Mars samt Venus.[13][14][15]
Cirkumstellära skivor
[redigera | redigera wikitext]Cirkumstellära skivor existerar gruppnamnet på grund av ett rad olika typer från ämne inom ett ringformad ansamling likt bildats runt stjärnor.
Tidigare räknades också Pluto som planet, men från och med 24 augusti 2006 har Pluto i stället räknats som en dvärgplanetdem förmå existera gjorda från saker såsom gas, stoft, asteroider, samt sålunda vidare. modell vid detta existerar asteroidbältet inom vårt solsystem.
Kometer
[redigera | redigera wikitext]Kometer existerar mindre massor inom en solsystem liksom besitter omloppsbanor runt solsystemets himlakropp. Kometkärnorna existerar uppbyggda från ett lös session från ämne liksom fryst vatten, berg samt stoft.
då kometerna kommer tillräckligt nära himlakroppen dem kretsar runt, blir deras kometkärnor prickade från solstrålning liksom framkallar ett reaktion liksom leder mot för att kometerna får enstaka svans alternativt ett koma såsom existerar ett slags nebulosisk tillväxt kring kometkärnan.[16]
Zoner
[redigera | redigera wikitext]Den beboeliga zonen
[redigera | redigera wikitext]Den orbitalregionen runt enstaka himlakropp var ett jordliknande planet skulle behärska inneha flytande dricksvatten vid ytan samt därmed kanske behärska stödja liv, kallas till den beboeliga zonen inom detta solsystemet.
detta får alltså ej existera således nära himlakroppen för att vattnet vid ytan skulle omvandlas till ånga alternativt till långt försvunnen således detta skulle frysa.
Merkurius, Venus, jorden och Mars räknas som de inre planeterna och de yttre utgörs av Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunusdetta existerar ett användbar, dock optimistisk definition då enstaka planets yttemperatur ej bara beror vid dess avstånd ifrån sin himlakropp, utan även andra saker liksom exempelvis planetens reflektivitet. Denna zons gränser ändrar bostadsort vid sig allt eftersom solsystemets himlakropp blir varmare alternativt kallare. ifall man beräknar tillsammans den orbitalregionen var vätska ej existerar flytande vid ytan från planeten, dock beneath ytan, ökar den beboeliga zonens storlek tillsammans minimalt 10 gånger sin förra storlek.
Skulle man räkna tillsammans den region var dricksvatten skulle behärska artikel flytande nära 10 kilometer beneath planetens yta hos ett jordliknande planet, skulle den beboeliga zonen på grund av jordliknande planeter bli 14 gånger bredare.[17][18]
Venuszonen
[redigera | redigera wikitext]Venuszonen existerar den orbitalregion var enstaka jordliknande planet skulle äga ett okontrollerad växthuseffekt.
Denna distrikt ligger alltså mellan himlakroppen samt den beboeliga zonen. Den inre gränsen till zonen ligger var planetens atmosfär skulle brinna upp samt den yttre ligger var dricksvatten ej längre omvandlas till ånga ifrån enstaka jordliknande planets yta vid bas från dess avstånd mot solen.
Merkurius (0,4 AU) är den planet som ligger närmast solen och är den minsta planeten (0,055 jordmassor)modell vid enstaka planet inom Venuszonen existerar venus. Även på denna plats agerar andra saker än distans mot himlakroppen roll inom hur zonen ser ut. Exempelvis planeternas storlek, stjärnans storlek samt även stjärnans typ.[17][19]