Vilka var de viktigaste orsakerna till första världskriget

Karta ovan militära samarbeten inom Europa tid 1914.

Klicka vid länken således ser ni ett högupplöst karta.

Ändå plats detta troligen - åtminstone bland politikerna samt dem styrande - ingen likt ville äga en konflikt, inom samtliga fall ej en storkrig.

dock dem flesta utgick ifrån för att kriget ändå skulle komma förr alternativt senare likt ett resultat från dem inkompatibla imperialistiska målsättningarna mellan länderna samt den pågående militära kapprustningen. detta plats dessutom allianssystemets ofrånkomliga logik. då allianserna sedan sattes inom spel blev all händelseutvecklingen likt enstaka självuppfyllande profetia.

Vid någon tidpunkt inom samband tillsammans detta började enstaka sektion regeringar tänka för att detta vore bäst för att egen välja detta maximalt gynnsamma tillfället för att starta kriget - eftersom ett massiv konflikt ändå tycktes artikel oundviklig.

Tyska militärer pekade tillsammans med en varnande finger mot öst samt hävdade för att Ryssland, tillsammans sin storlek samt outtömliga tillgångar, snart skulle erhålla ett fabriksmässig samt armé kapacitet likt överskred Tysklands.

detta vore därför bäst för att kriget kom medan Tyskland kvar ägde en övertag.

På identisk sätt resonerade militärerna inom Österrike, framförallt efter skotten inom Sarajevo . detta vore nog bäst, menade dem, för att idag krossa Serbien samt den bosnisk-serbiska nationalistiska upprorsrörelsen ett gång på grund av varenda. angående detta sedan ej gick för att begränsa detta mot en regionalt konflikt sålunda fick man lov för att ta konsekvenserna samt löpa linan ut.

"Vågskålen pekar mot oss" sa den österrikiske krigsministern den 7 juli. "Vore detta då ej säkrast för att börja slåss innan vågskålen tyngdes ner ännu mera".

Allianssystemet sätts inom spel

Efter attentatet inom Sarajevo den 28 juni 1914 ställde man ifrån tysk blad upp helhjärtat på baksidan Österrike.

Tyskland hoppades dock för att Österrike skulle behärska vinna framgångar vid Balkan utan för att detta ledde mot en storkrig. Målet till dem tyska politikerna samt militärerna plats ej en storkrig, utan för att Österrike skulle behärska föra sitt konflikt mot Serbien ostört utan för att Ryssland blandade sig inom. angående en storkrig ändå skulle avbryta ut sålunda fick Tyskland lov för att ta detta, ansåg dem tyska makthavarna.

dock dem drev ej aktivt fram en konflikt. Tysklands lån består vid således sätt framförallt inom accepterandet från risken på grund av för att detta kunde bli en storkrig.

När sedan ej Ryssland kunde låta bli för att ställa upp på baksidan Serbien samt mobiliserade, vilket på grund av Tyskland plats nästan liktydigt tillsammans med enstaka krigsförklaring, utlöstes ett kedjereaktion inom allianssystemet samt storkriget fanns en faktum.

samtliga länder plats väl medvetna angående för att då mobiliseringarna kom igång fanns detta ej någon återvändo.

på grund av Tysklands sektion fanns detta ett helt nödvändighet för att snabbt behärska slå mot mot land i västeuropa till för att erhålla ryggen fri då kriget mot Ryssland började. angående den ryska krigsmakten lyckades mobilisera uppenbart tidigt skulle Tyskland hamna inom enstaka många svår situation. Alltför svår, ansåg den tyska militärledningen eftersom detta innebar en svårt tvåfrontskrig på grund av tyskarna.

all Tysklands krigsplanering gick ut vid för att undvika detta.

Även land i västeuropa samt Storbritannien fanns delaktiga inom denna imperialistiska maktkamp. dem fanns helt uppbundna genom allianssystemet. land i västeuropa gjorde inga försök för att avstyra kriget. Den engelska utrikesledningen fanns den enda liksom försökte medla, dock ej heller Storbritannien tvekade för att vandra inom konflikt angående enstaka konflikt fanns oundviklig.

detta bör även tilläggas för att Storbritanniens omröstning inom start från 1900-talet, för att frångå sin mer neutrala position inom allianssystemet samt istället binda sig mot land i västeuropa samt Ryssland mot Tyskland, innebar ett större obalans inom Europa eftersom detta ökade hotet mot Tyskland.

Skulden är kapabel därför ej enbart läggas vid Tyskland samt dess allierade vilket detta fastställdes inom Versaillesfreden genom den sålunda kallade krigsskuldsparagrafen, även ifall detta fanns ifrån detta hållet såsom dem inledande krigsförklaringarna kom.

Framförallt Rysslands lån får anses existera ganska massiv eftersom den inledande mobiliseringen kom ifrån tsardömet.

Det existerar inom samt till sig enkel för att konstatera för att dem direkt angripande makterna fanns Österrike samt Tyskland.

detta existerar å andra sidan även en faktum för att dessa numeriskt värde stater plats dem liksom fanns hotade samt fanns tvungna för att försöka skydda sig. Österrike mot nationalistiska rörelser vid Balkan. Tyskland mot land i västeuropa såsom utan tvekan ville ringa in Tyskland samt strävade efter revansch till kriget 1870-1871 - dock även omväg mot Ryssland liksom ägde starka imperialistiska intressen vid Balkan samt därmed kom inom konflikt tillsammans Österrike vilket fanns Tysklands enda starka allierade.

Stoppa kriget!

En kraft likt kanske skulle kunnat forma enstaka jämvikt mot krigsstämningen inom Europa plats arbetarrörelsen.

dem socialistiska partierna, sammanslutna inom internationalen, ägde Det kommunistiska manifestets slutord liksom motto: "Arbetare inom varenda länder, förena er."

Opinionen inom dem socialdemokratiska partierna fanns emellertid delad inom frågan angående man skulle stödja sitt lands krigsansträngningar alternativt ej. dock ju närmare kriget kom, desto mer började stödet väga till den egna nationen samt en konflikt.

Den internationella solidariteten sattes mot slut åt sidan.

En framträdande krigsmotståndare fanns den franske socialistledaren jean Jaurés. In inom detta sista försökte denne desperat förmå den franska regeringen för att pressa den ryska bundsförvanten mot återhållsamhet samt eftergifter, dock utan succé. Den 30 juli höll denne en anförande likt avslutades tillsammans orden:

Ned tillsammans kriget.

konflikt mot kriget. Leve den socialistiska internationalen!

Dagen efter blev dödad han från enstaka fransk nationalist. Den franska regeringen gjorde inget på grund av för att stoppa kriget liksom idag tycktes oundvikligt.

I Tyskland röstade socialdemokraterna inom riksdagen på grund av dem krigskrediter liksom kejsaren samt generalstaben begärde till för att mobilisera.

Varefter kejsaren uttalade: "Jag känner inga partier, jag känner bara tyskar". Överallt hände identisk sak. Endast en dussin ryska samt numeriskt värde serbiska socialdemokrater vägrade för att omrösta på grund av kriget.

Lenins analys

En individ likt menade sig känna till vad detta handlade angående fanns den ryske socialistledaren Lenin.

inom tidningen Sotsial-Demokrat skrev han:

Att krossa samt plundra andra nationer vilket existerar konkurrenter angående marknader, för att avvända arbetarnas uppmärksamhet ifrån dem inrikespolitiska frågorna, för att lura dem tillsammans med nationalism - detta existerar detta krigs enda verkliga mening.

Lenins utvärdering från hur detta skulle vandra sedan visade sig dock felaktig.

denne trodde för att imperialisternas samt kapitalisternas konflikt omedelbart skulle utnyttjas från proletariatet (arbetarna). detta imperialistiska kriget skulle förvandlas mot dem förtrycktas konflikt mot förtryckarna, hävdade Lenin. inom Ryssland blev detta således 1917, inom samtliga fall i enlighet med Lenin, dock inom övrigt skulle nationalismen visa sig artikel ett många kraftfull kraft genom kurera kriget samt långt fram inom våra dagar.

Kunde kriget äga undvikits?

Hade då kriget kunnat undvikas?

detta finns inom historieforskningen ett trend för att peka vid konkurrensen samt dem primär motsättningarna inom detta rådande imperialistiska systemet, medan situationen vid Balkan, den faktor såsom faktiskt utlöste världskriget, ofta kommer inom skymundan. Mordet vid den österrikiske tronföljaren fanns egentligen enstaka ganska obetydlig incident, detta fanns bara ett utlösande incident sägs det.

Om ej bilen tillsammans med Frans Ferdinand samt hans fru ägde kört fel, tvingats backa samt på grund av en ögonblick bli stående därför för att Gavrilo Princip (attentatsmannen) kom för att stå endast cirka enstaka samt ett halv meter ifrån tronföljarparet samt därmed ej kunde låta "chansen" glida honom ur händerna, vad ägde då hänt?

ett sådan kontrafaktisk frågeställning går detta ej för att ett fåtal svar vid. uppenbart existerar dock för att situationen vid Balkan plats många spänd. Motsättningarna plats från karaktären "vinna alternativt försvinna" - habsburgska imperiets fortlevnad gentemot storserbiska krav.

detta plats inom samtliga fall därför parterna upplevde situationen.

Ett nytt attentatsförsök alternativt enstaka motsvarande kris ägde därför sannolikt skett förr alternativt senare, tillsammans följder liknande dem såsom inträffade efter den 28 juni beneath den s.k. svarta veckan då Europas allianssystem aktiverades. detta önskar yttra konflikt mellan Österrike samt Ryssland samt vidare förvecklingar inom allianssystemet.

Konflikten vid Balkan plats därmed många allvarlig.

Visst ägde inledande världskriget även kunnat utlösas genom enstaka konflikt mellan kolonialmakterna någonstans utanför Europa.

dock detta är kapabel oss inte någonsin ett fåtal något svar vid. detta bör dock påpekas för att kriser inom t.ex. Marocko samt vid andra håll var detta tidigare ägde gått för att avstyra en storkrig, ej rymde identisk sprängkraft likt den vid Balkan. Bosnien nedsänkt trots allt inom Europa samt ägde annekterats från detta österrikiska imperiet.

detta plats ej ett koloni vid andra sidan haven. detta fanns nog trots allt enklare för att åtgärda konflikter mellan dem imperialistiska makterna inom Afrika alternativt Asien än då territorier inom Europa stod vid spel.

Sammanfattning

Det besitter skrivits enormt många angående inledande världskriget. vad man mot slut förmå konstatera beträffande orsakerna samt skuldfrågan existerar att:

1. Ett världskrig bröt ut mellan imperialistiska stormakter, vilket ej existerar därför konstigt då deras intressen samt uppgift alltmer kom inom konflikt tillsammans med varandra samt motsättningarna skärptes.

   dem levde varenda inom enstaka föråldrad planet tillsammans auktoritära värderingar, även angående västmakterna kommit längre vid vägen mot demokrati än flera andra länder inom världen. Hos varenda parter fanns konflikt likt ett svar vid konflikter ej särskilt främmande.
    

2. De direkt angripande staterna plats Österrike samt Tyskland, dock dem plats även maximalt hotade.

   varenda inblandade stater får ta vid sig enstaka sektion från ansvaret samt skulden.

   Några av de viktigaste bakomliggande orsakerna till första världskriget var

   Detta gäller förstås även Serbien vars statsmakt mer alternativt mindre understödde dem oppositionella grupperingarna inom Bosnien.

Det sägs för att konflikt inte någonsin brutit ut mellan demokratier. kalenderår 1914 ägde demokratin ännu ej slagit igenom vid allvar inom något från Europas länder. Världskriget är kapabel därför ses såsom avslutningen vid en långt artonhundratal liksom visserligen, sedan Napoleonkrigen, varit relativt fredligt dock vilket ändå innehöll många auktoritärt samt krigiskt tänkande samt dessutom medförde enstaka allt större fabriksmässig samt imperialistisk konkurrens mellan staterna.

enstaka konkurrens vilket inom kombination tillsammans med den pyrande nationalismen mot slut ej kunde ett fåtal någon ytterligare svar än en krig.

LÄS MER:Första världskrigets orsaker

LÄS MER:Skotten inom Sarajevo

LÄS MER:Svarta veckan

LÄS MER:Första världskriget

PODCAST:Orsaker mot inledande världskriget

Allians: enstaka överenskommelse samt en förbund mellan t.ex.

stater.

Allierad: Stat likt knyts mot ett ytterligare stat genom avtal. Vanligtvis medför detta för att staterna lovar för att hjälpa varandra inom krig.

Imperium: enstaka massiv stat likt omfattar flera nationer alternativt folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket till höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), dock begreppets innebörd kom för att förändras tillsammans tiden mot för att istället syfta vid rikets maktsfär.

en imperium skiljer sig ifrån ett förbund genom för att ej tillhandahålla politisk representation mot dem områden liksom ingår. Jämfört tillsammans senare tiders nationalstater skiljer sig en imperium genom för att existera mer mångkulturellt. Organiserad strävan för att forma alternativt upprätthålla en imperium kallas till imperialism.

Kapprustning: då nationer försöker vinna armé överlägsenhet gentemot varandra genom för att mobilisera samt rusta upp sina egna militära tillgångar därför för att dem överträffar rivalernas (de potenziell fiendernas).

Koloni: ett byråkratisk distrikt alternativt bosättning likt lyder beneath ett statsmakt inom moderlandet vilket vanligtvis ligger inom ett ytterligare kontinent.

Organiserad strävan för att forma alternativt upprätthålla kolonier kallas kolonialism.

Kolonialism: Staters alternativt gruppers erövring samt behärskande från, till dem, mer alternativt mindre främmande territorier. detta kunna även involvera exploatering samt insättning från den egna kulturen alternativt civilisationen.

i enlighet med vissa synsätt behövs ett mer grundlig migration mot detta koloniserade området på grund av för att man bör behärska prata angående kolonialism, i enlighet med andra synsätt räcker dominans. Läs mer >

Mobilisera: När enstaka stat omorganiseras samt förbereder sig inför en krig.

Nation: en kollektiv från människor vilket förenas från gemensamma faktorer såsom tungomål, tro, etnicitet, härstamning, bakgrund, tradition, traditioner, gemensam styrelseform samt sociala normer.

enstaka stat uppbyggd runt samt förknippad tillsammans med ett nation existerar enstaka nationalstat.

Nationalism: ett världsåskådning liksom tar sin utgångspunkt inom gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien samt träffar vakt angående nationalstaten samt dess intressen.

Den liksom bekänner sig mot nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom inom Europa beneath 1700-talet samt ledde beneath 1800-talet mot skapandet från nationalstaterna, vilket oss känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen enstaka fräsch politisk kraft inom Europa. inom stora riken såsom detta habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig såsom skilda nationer samt fordrade för att erhålla forma självständiga stater.

människor tillsammans med identisk tungomål samt tradition vilket levde splittrade inom olika stater försökte istället vandra samman. beneath 1860-talet enade Bismarck dem tysk talande områdena inom en rike beneath preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. även inom USA skedde en slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut.

vid 1860-talet försökte sydstaterna avbryta sig ur unionen dock besegrades från nordstaterna inom en inbördeskrig. Resultatet blev bland annat för att slaveriet avskaffades inom bota USA.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Varför trodde flera för att en storkrig plats oundvikligt?
    
2. Varför fanns detta viktigt till dem europeiska stormakterna för att ingå inom ett allians?
    
3. Vad hände tillsammans allianssystemet efter skotten inom Sarajevo 28 juni 1914?

   Beskriv kortfattat händelseutvecklingen den efterföljande veckan.
    

4. Varför lyckades ej socialister samt flera från arbetarna inom respektive länder förhindra en krig?
    
5. vad existerar författarens slutsats? ägde kriget kunnat undvikas samt vilka dryckesställe skulden på grund av kriget?

Ta reda på:

1. Vad kallades dem numeriskt värde allianserna inom Europa 1914 samt vilka länder plats medlemmar inom respektive allians?

Diskutera:

1. Hade kriget kunnat undvikas?

   Motivera.
    

2. Vilka dryckesställe skulden på grund av kriget?
   Vilka var de främsta orsakerna till första världskriget? Lär dig om hur ömsesidiga försvarsallianser, imperialism, militarism och nationalism alla spelade en roll

   Motivera.
    

Litteratur:
Sture Bolin, Världskriget samt Versaillesfreden, Bonniers, 1964
Jan Olof Olsson, 1914, Bonniers, 1964
Göran Rystad samt Sven Tägil, Första samt andra världskrigets eruption, Studentlitteratur, 1984
Eric Hobsbawm, Imperiernas tidsålder, Norstedts, 1994
J.

Keegan, The First World War, Hutchinson, 1998).
A. Fredborg, Serber samt kroater inom historien, Atlantis, 1994

Text: Lars Hammarén, författare samt gymnasie lärare inom historia
Webbplats: Lars Hammarén