Hur böjer man att ringa

Svenskans verb går för att dela in inom grupper efter hur dem böjs. detta finns fyra huvudgrupper. då man lär sig nya verb måste man memorera vilken assemblage en verb hör till.

Verbgrupp 1

Verbgrupp 1 existerar den största gruppen. Mer än hälften från samtliga verb tillhör verbgrupp 1.

Verben inom lag 1 slutar vid -a inom grundform.

Den sektion liksom man sätter ändelserna vid, verbstammen, slutar även vid -a.

Ändelserna inom verbgrupp 1 existerar -r inom presens, -de inom preteritum samt -t inom supinum.

Presens: -r

prata + r = pratar arbeta + r = jobbar börja + r = börjar

Preteritum: -de

prata + dem = pratade arbeta + dem = jobbade börja + dem = började

Supinum: -t

prata + t = pratat arbeta + t = jobbat börja + t = börjat

Verbgrupp 2

Verb inom lag 2 slutar även vid a inom grundform, dock detta a finns ej inom verbstammen.

Presens: -er

Ändelserna existerar identisk likt inom samling 1, dock eftersom stammen slutar vid ett konsonant måste man lägga mot en e före presensändelsen.

Ändelsen blir alltså -er.

behöv + er = behöver använd + er = använder läs + er = läser

Preteritum: -de

I preteritum sätter man ändelsen direkt vid stammen.

behöv + dem = behövde använd + dem = → använde läs + dem = → läste

Supinum: -t

Även inom supinum sätter man ändelsen direkt vid identisk stam.

behöv + t = behövt använd + t = → använt läs + t = läst

Verbgrupp 3

Alla verb inom lag 3 slutar vid enstaka utdragen vokal (som ej existerar a) inom grundform.

Verbstammen ser likadan ut.

Presens: -r

I presens sätter man vilket vanligt vid -r.

bo + r = bor tro + r = tror ske + r = sker

Preteritum: -dde

I preteritum samt blir vokalen inom stammen begränsad.

inom ändelserna blir detta därför en extra d samt t: -dde och -tt.

bo + dde = bodde tro + dde = trodde ske + dde = skedde

Supinum: -tt

Även inom supinum blir vokalen inom stammen kreditkort, samt detta tillkommer en ytterligare t: -tte.

bo + tt = bott tro + tt = trott ske + tt = skett

Verbgrupp 4

Verbgrupp 4 existerar svårast för att böja.

detta existerar många erhålla verb inom assemblage 4, dock flera vanliga verb tillhör den denna plats gruppen. mot skillnad ifrån dem andra verbgrupperna besitter dem på denna plats verben tre olika verbstammar.

Presens: -er

Stam 1 existerar identisk likt uppmaningsformen, alltså grundform utan -a.

Stam 1 används på grund av för att forma presens.

inom övrigt bildar man presens noggrann likt inom verbgrupp 2, genom för att lägga mot -er.

spring + er = springer luftfart + er = flyger skriv + er = skriver

Preteritum: –

Verben inom assemblage 4 äger ingen ändelse inom preteritum, dock dem använder enstaka ytterligare verbstam inom stället: verbstam 2.

Denna huvuddel äger ofta enstaka ytterligare vokal än huvuddel 1.

sprang flög skrev

Supinum: -it

I supinum existerar ändelsen -it, samt man använder verbstam 3. Även denna huvuddel äger ofta enstaka ytterligare vokal.

sprung + it = sprungit flug + it = flugit skriv + it = skrivit

Mönster till stambyten inom verbgrupp 4

Det svåra tillsammans med verbgrupp 4 existerar för att memorera hur vokalerna förändras mellan dem olika stammarna.

denna plats existerar några mönster:

i-a-u

u-ö-u

i-e-i

ä-a-u

a-o-a

å-ä-å

a-ö-a eller å-ö-å

o-o-o

Oregelbundenheter

Som vanligt finns detta ett hel sektion verb såsom ej följer dessa regler. Nästan samtliga verb följer någon sorts regel, dock ibland existerar detta enklare för att bara memorera hur detta bör heta.

Här existerar några saker för att hålla koll på.

Omljud inom verbgrupp 2

I verbgrupp 2 finns ett sektion verb vilket får fräsch vokal inom stammen vid bas från ett historisk ljudförändring vilket kallas omljud.

Ofta (men ej alltid) besitter dessa verb en j.

Exempel vid omljud

Verb tillsammans blandad böjning

Några verb äger blandad böjning. detta innebär för att dem följer böjningsmönster ifrån flera verbgrupper.

Exempel vid blandad böjning

• smäller, smällde/small, smällt

Förkortade verb

Vissa verb äger längre samt mindre former.

Den längre formen existerar formellare alternativt ålderdomlig, dock den visar även logiken på baksidan böjningen.

Exempel vid förkortade verb

• drager, drog, dragit → drar, drog, dragit

• tager, tog, tagit → tar, tog, tagit

• bliver, blev, blivit → blir, blev, blivit

Helt oregelbundna verb

Slutligen besitter oss några helt oregelbundna verb.

Dessa existerar detta även bäst för att bara memorera. Lyckligtvis existerar dem många vanliga, sålunda man vänjer sig nära dem fort.

Exempel vid oregelbundna verb

Mer läsning