Var finns magnoliaträdet på vita bergen
Vita bergen
Vita bergen existerar enstaka kuperad park inom östra delen från stadsdelen Södermalm, huvudstaden. Området ligger mellan Renstiernas väg, Skånegatan, Barnängsgatan samt Malmgårdsvägen. Parken äger numeriskt värde höjder, vid den nordvästra ligger Sofia kyrka, vid den sydöstra ett musikpaviljong.
Stora delar från området existerar kulturreservat sedan 1956.
Vita bergen är en kuperad park i östra delen av stadsdelen Södermalm, StockholmVita bergen fick sitt nuvarande namn 1967, innan dess fanns namnet Hvita Berget liksom fastställdes nära namnrevisionen 1885. inom folkmun kallas området även Vitabergsparken alternativt Vitan.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Namnet existerar belagt sedan 1819 samt härrör troligen ifrån berggrundens ljusa färg från detta förut kala berget (liksom Röda bergen inom Vasastaden).[1] Bergets äldsta kända namn existerar Kråkberget (1668).
vid kartor ifrån 1600- samt 1700-talen finns enstaka väderkvarn markerad Bäncht Bagares Qvarn.
Vita bergen, Vitabergsparken i folkmun, är ett mäkta populärt sommarhäng på södra SödermalmI den oländiga landskapet kring Vita bergen bosatte sig beneath 1700-talet fattiga människor såsom arbetade bland annat inom traktens textilfabriker. beneath sent 1800-tal omnämns området såsom ”stadens fattigaste samt maximalt vanlottade trakt” vilket bland annat skildrats från August strindberg inom romanen Röda rummet ifrån 1879.
inom samband tillsammans med bygget från Sofia kyrka samt anläggandet från parken Vita bergen inom start från 1900-talet revs ett massiv sektion från den ”vildvuxna” kåkbebyggelsen vid Vita bergens sluttningar. för tillfället skulle dessa fattigkvarter ersättas från ett anlagd park var stadsborna behärska uppleva en stycke natur.
Fortfarande finns några före detta arbetarbostäder inom form eller gestalt från kulturreservat bevarade inom parkens utkanter, bland annat nära Bergsprängargränd, Mäster Pers gränd, fastigheterna Mineralet 1 samt Stenkolet 2 samt kurera kvarteret Vintertullen. Dessa började uppdateras vid 1960- samt 1970-talen.
Den har stora, vita blommor och blanka, mörkgröna bladdetta sista likt upprustades fanns 1700-talsstugan vid Mäster Pers gränd siffra 1 vilket fram mot renoveringen 2011–2012 ägde varken vätska, el alternativt avlopp indraget.[2] Idag ägs samt förvaltas husen från AB Stadsholmen samt anses från Stadsmuseet inom huvudstaden äga "synnerligen höga kulturhistoriska värden".
Per Anders Fogelström syftar inom titeln mot boken Vita bergens barn vid en från dessa områden.
I parkens södra sektion ligger Groens malmgård, liksom köptes inom start från 1700-talet från den holländsketrädgårdsmästaren Werner Groen. inom området ingår även ett nyare park, Tengdahlsparken. Högt ovan Renstiernas väg, inom parkens sydvästra sektion ligger Hasse samt Tages skrivstuga.
detta lilla trähuset ifrån 1700-talet plats beneath flera tid Hans Alfredsons samt Tage Danielssons författarstuga. på denna plats skapades script mot varenda deras klassiska sketcher, revyer samt filmer.
Det finns cirka 210 olika arter av magnolia och många fler kultivarer och hybriderÅr 1888 började man utföra ifall platsen mot ett park. vid den högsta punkten (46 m ö.h.) står Sofia kyrka, invigd 1906. Området kring kyrkan fanns uppenbart 1911, den östra delen 1913, den södra 1914 samt den norra 1922–1924. inom området finns ett friluftsteater byggd 1954 vid initiativ från stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. beneath sommaren används från den kommunala Parkteatern samt ett mindre dansbana beneath överdel.
Priset delades ut första gången år 1969 till Carl-Anton AxelssonTV-programmet Carl-Anton inom Vita Bergen tillsammans Carl Anton Axelsson sändes somrarna 1981–1995 ifrån denna friluftsteater.
På höjden söder ifall friluftsteatern ligger ett musikpaviljong ifrån 1907, såsom gestaltades inom form eller gestalt från enstaka ekotempel. Paviljongen restaurerades beneath 2008 genom Stockholms stads initiativ samt räknas mot en från Stockholms viktiga kulturarv.[3] Nedanför musikpaviljongen nedsänkt Ceders kaffebar, en sommarkafé såsom inrättades 1910 från militärmusikern Bernhard Ceder.
denna plats fanns beneath andra hälften från 1940-talet samt start från 1950-talet ett ungdomsverksamhet såsom kallades Vitabergsklubben (VBK). Byggnaden brann ned inom numeriskt värde rundor inom anlagda bränder 1969 samt 1970 samt återuppfördes aldrig.[4]
I norra delen från parken ligger sedan 1906 ett från Stockholms äldsta koloniträdgårdar, Barnängens koloniträdgårdsförening, skapad vid initiativ från Anna Lindhagen.
Prisutdelningen sker med en fest när magnoliaträdet i Vita bergen (på Södermalm) blommar i början av majinom anslutning ligger Stora Mejtens gränd tillsammans före detta Missionshyddan.
Under Vita bergen finns en skyddsrum till enstaka ledningscentral ifrån 1943 kallat Pionen.[5] Detta besitter beneath senare tidsperiod använts till en flertal aktiviteter, bland annat fester.[5] Sedan kalenderår 2007 existerar den atomvapensäkra bunkern ombyggd mot datahall tillsammans den största serverparken inom Stockholms innerstad.[6]
Kartor samt planer
[redigera | redigera wikitext]Karta ovan Vita bergen 1863.
Karta ovan Vita bergen 1885.
Gällande stadsplan 1974.
Ofullbordade regleringsplaner
[redigera | redigera wikitext]Ungefär inom Lilla Mejtens gränds sträckning skulle i enlighet med stadsplaner ifrån 1800-talets slut dras Ringvägen ovan mark inom dalgången mellan Vita bergens båda kullar fram mot Danvikstull på grund av för att avsluta nära Stadsgården.
inom enstaka senare stadsplan fanns en tunnelreservat på grund av Ringvägen inom nordöstlig avsnittet. Runt Vita bergens västra blad planerades även Vitabergsgatan liksom skulle äga gått rakt ovan trakten kring Bergsprängargränd samt några från Vintertullens tomter. Blekingegatan skulle dras fram samt avsluta nära Renstiernas väg inom ett monumental stentrappa upp mot Sofia kyrka.
En folkopinion tillsammans med politikern Anna Lindhagen inom spetsen satte stopp på grund av varenda dessa planer.
Priset som är en magnoliaplanta delas ut till en person som med sin gärning gjort förtjänstfulla insatser och glatt sina medmänniskor i Sofia församling eller på Södermalm [1]Hennes syfte plats för att producera kulturreservat från Vita bergens intressanta industri- samt socialhistoriska 1700-talsbebyggelse, vilket även beslöts från Stockholms stadsfullmäktige den 7 månad 1956.
Ringvägens förlängning samt Vitabergsgatan fullföljdes inte någonsin dock plats inritade inom gällande stadsplaner ända fram mot 1974.
Då ströks gatu- samt tunnelreservaten.[7] kalenderår 1932 fastställdes Mejtens Plan liksom fanns tänkt för att ligga ner inom nuvarande Barnängens koloniområde. Mejtens program anlades ej heller samt koloniområdet fick existera kvar.