atritan.pages.dev






Vilka andra gruvor finns i sverige idag

Dolomit

Dolomit

Dolomit (vit) vid talk

KategoriKarbonatmineral
Dana klassificering14.2.1.1
Strunz klassificering5.AB.10
Kemisk formelCaMg(CO3)2
FärgVit, grå mot rosa, rödvit, brunvit; färglös inom genomsläppt ljus
FörekomstsättTabellformade kristaller, ofta tillsammans med böjda ytor, även kolonnformade, stalaktitiska, granulära, massiva.
KristallstrukturTrigonal
TvillingbildningVanlig vilket lätt kontakttvilling
SpaltningTre spaltningsriktningar ej inom rät vinkel
BrottKonkoidalt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)3,5 – 4,0
GlansGlasaktig mot pärlemor
Refraktionnω = 1,679 – 1,681 nε = 1,500
LjusbrytningEnaxlig (-)
Dubbelbrytningδ = 0,179-0,181
StreckfärgVit
Specifik vikt2,84 – 2,86
LöslighetSvagt löslig inom blandad med vätska saltsyra
ÖvrigtKan fluorescera ljus mot rosa beneath UV-ljus; triboluminescerande.


Ksp-värden varierar mellan 10−19 samt 10−17

Referenser[1][2][3][4][5]

Dolomit existerar en vattenfritt karbonatmineral bestående från kalciummagnesiumkarbonat helst (CaMg(CO3)2).

Namnet dolomit används även ibland till enstaka sedimentär karbonatbergarter såsom dolosten samt dolomitmarmor inom vilka dolomit existerar detta ledande mineralet.

Dolomitmarmor

[redigera | redigera wikitext]

Dolomitmarmor existerar enstaka metamorf bergart tillsammans med dolomit liksom huvudbeståndsdel.

Bolidengruvan, främst guld och koppar

Den förmå existera ljus mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser, dock besitter ofta gulbruna alternativt gröna flammor. inom land äger den brutits sedan 1800-talet liksom byggnadssten samt klär vilket ekebergsmarmor bland annat fasaden mot Dramatiska teatern inom huvudstaden. Dolomitmarmor existerar värdbergart till malmen inom Sala silvergruva samt bryts inom Tistbrottet väster angående gruvan.

Dolomit bryts även inom Masugnsbyn. Dolomitmarmor existerar Närkeslandskapssten.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Nicolas-Théodore dem Saussure[6] beskrevs dolomit troligen inledningsvis från Carl von Linné 1768.[7] Mineralet fick sitt namn inom mars 1792 från Nicolas-Théodore dem Saussure, såsom uppkallade detta efter den franska geologenDéodat Gratet dem Dolomieu (1750–1801) likt upptäckte bergarten inom detta liksom för tillfället kallas Dolomiterna inom norra Italien.[8]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Mineralet dolomit kristalliseras inom detta trigonal-romboedriska systemet.

Dannemora gruvor, norra Uppland, gruvdriften nedlagd 1992 men återupptogs under våren 2012

Den bildar vita, bruna, grå alternativt rosa kristaller. Dolomit existerar en dubbelkarbonat, tillsammans en alternerande strukturellt arrangemang från kalcium- samt magnesiumjoner.


  • vilka andra gruvor finns inom landet idag

    • Såvida den ej existerar inom härlig pulverform löser den sig ej snabbt alternativt brusar (bruser) inom kall blandad med vätska saltsyra liksom kalcit gör.[9] Kristalltvilling existerar vanligt. Mineralet besitter ett hårdhet vid cirka 3½–4 vid Mohs hårdhetsskala. Eldhållfastheten existerar ganska god.

    Fast svar finns mellan dolomit, den järndominerande ankeriten samt den mangandominantakutnohoriten.[10] Små mängder järn inom strukturen ger kristallerna enstaka citrongul mot brun nyans.

    Mangan ersätter även inom strukturen upp mot cirka tre andel MnO. enstaka upphöjd manganhalt ger kristallerna enstaka rosa färg.

    Information om vad Bergsstaten gör vid sina gruvinspektioner hittar du under rubriken Tillsyn

    Bly, zink samt kobolt är kapabel även ersätta magnesium inom strukturen. Mineralet dolomit existerar nära besläktat tillsammans med huntiten Mg3Ca(CO3)4.

    Eftersom dolomit är kapabel lösning upp från något surt dricksvatten, existerar områden var dolomit existerar en rikligt stenbildande mineral viktiga liksom akviferer samt bidrar mot karstterrängbildning.[11]

    Bildning

    [redigera | redigera wikitext]

    Modern dolomitbildning besitter demonstrerat sig ske beneath anaeroba förhållanden inom övermättade saltlaguner såsom dem nära Rio dem Janeiros kust inom Brasilien, liksom Lagoa Vermelha samt Brejo do Espinho.

    detta finns flera andra platser var modern dolomit bildas, särskilt längs sabkhas inom Persiska viken,[12] dock även inom sedimentära pooler eller vattentankar såsom små frukter från växter gashydrater[12] samt hypersalina sjöar.[13] Man tror ofta för att dolomit bildar kärnor tillsammans med hjälp från sulfatreducerande bakterier (till modell Desulfovibrio brasiliensis),[14] dock andra mikrobiellametabolismer äger även demonstrerat sig medverka inom dolomitbildning.[12] inom allmänhet förmå lågtemperaturdolomit inträffa inom naturliga övermättade miljöer rika vid extracellulära polymera ämnen (EPS) samt mikrobiella cellytor.[12] Detta existerar sannolikt en utfall från komplexbildning från både magnesium samt kalcium från karboxylsyror liksom innehåller EPS.[15]

    Det finns stora avlagringar från dolomit inom detta geologiska arkivet, dock mineralet existerar relativt sällsynt inom moderna miljöer.

    Reproducerbara, oorganiska lågtemperatursynteser från dolomit besitter ännu ej utförts. Vanligtvis är kapabel den initiala oorganiska utfällningen från ett metastabil "råvara" (såsom magnesiumkalcit) enkel uppnås.

    Pågående gruvdrift i Sverige sker i 15 gruvor för metallutvinning samt i cirka 40 täkter för produktion av industrimineraler

    Prekursorfasen kommer teoretiskt för att ändras successiv mot ett mer stadig fas (såsom delvis ordnad dolomit) beneath periodiska intervaller från upplösning samt återutfällning. Den allmänna principen liksom styr förloppet från denna irreversibla geokemiska reaktion besitter benämnts "som bryter mot Ostwalds stegregel".[16] Höga diagenetiska temperaturer, såsom dem på grund av grundvatten såsom strömmar längs djupt rotade förkastningssystem likt påverkar vissa sedimentära följder alternativt djupt nerlagda kalkstensberg allokerar dolomitisering.[17] dock mineralet existerar även volymetriskt viktigt inom vissa Neogene-plattformar såsom inte någonsin utsätts till förhöjda temperaturer.

    beneath liknande förhållanden på grund av diagenes kunna den djupa biosfärens långsiktiga handling spela ett nyckelroll inom dolomitisering, eftersom diagenetiska vätskor tillsammans med kontrasterande sammansättning blandas likt en svar vid Milankovitchcykler.[18]

    Ett nyligen (2018) slutfört biotiskt syntetiskt experiment påstår sig äga fällt ut ordnad dolomit då anoxygen fotosyntes fortsätter inom närvaro från mangan(II).[19] en kvar förbryllande modell vid en organogent ursprung existerar den rapporterade bildningen från dolomit inom urinblåsan hos ett dalmatisk hunddjur, kanske likt en konsekvens från enstaka sjukdom alternativt infektion.[20]

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Dolomit används vilket ett prydnadssten, en betongaggregat samt såsom källa mot magnesiumoxid, såväl likt inom Pidgeonprocessen på grund av produktion från magnesium.

    Den existerar enstaka betydelsefull petroleumreservoarbergart samt fungerar såsom värdbergart på grund av stora stratabundna Mississippi Valley-typ (MVT) malmfyndigheter från basmetaller vilket bly, zink samt koppar.

    Denna lista innehåller ett urval av olika gruvor i Sverige

    var kalcitkalksten existerar ovanlig alternativt på grund av dyr, används ibland dolomit inom dess plats likt flussmedel till smältning från järn samt stål. Stora mängder bearbetad dolomit används nära tillverkning från floatglas.

    Inom trädgårdsodling tillsätts dolomit samt dolomitkalksten mot mark samt jordfria krukväxtblandningar vilket pH-buffert samt vilket magnesiumkälla.

    Betesmarker är kapabel kalkas tillsammans dolomitkalk på grund av för att höja deras pH samt var detta finns magnesiumbrist.

    Dolomit används även likt substrat inom marina (saltvatten) akvarier på grund av för att buffra förändringar inom vattnets pH.

    Bränd dolomit används även likt ett katalysator på grund av destruktion från tjära nära förgasning från biomassa nära upphöjd temperatur.[21]Partikelfysikforskare bygger gärna partikeldetektorer beneath lager från dolomit på grund av för att detektorerna bör behärska upptäcka således flera exotiska partiklar såsom möjligt.

    Åter nedlagd 2015

    eftersom dolomit innehåller relativt små mängder radioaktivt ämne, förmå den isolera mot störningar ifrån kosmisk strålning utan för att öka bakgrundsstrålningsnivåerna.[22]

    Förutom för att existera en industrimineral existerar dolomit högt värderat från samlare samt museer då den bildar stora, genomskinliga kristaller.

    dem exemplar vilket förekommer inom magnesitbrottet liksom exploateras inom Eugui, Esteribar, Navarra (Spanien) anses artikel bland dem bästa inom världen.[23]

    Styrelsen till mekanisk tillväxt (STU) besitter föreslagit dolomit vilket tänkbart fyllmedel inom pappersindustrin.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Dolomite (mineral), 4 juni 2024.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Deer, W.

      A., R. A. Howie and J. Zussman (1966) An Introduction to the Rock Forming Minerals, Longman, pp. 489–493. ISBN 0-582-44210-9.

    2. ^DolomiteArkiverad 2008-04-09. Handbook of Mineralogy.

      Gruvan är stängd men anrikning är i drift

      (PDF) . Retrieved on 2011-10-10.

    3. ^”Dolomite”. webmineral. Arkiverad ifrån originalet den 27 augusti 2005. https://web.archive.org/web/20050827120622/http://webmineral.com/data/Dolomite.shtml. Läst 12 mars 2024. 
    4. ^”Dolomite”. Mindat.org. mindat.org. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2015.

      https://web.archive.org/web/20151118232620/http://www.mindat.org/min-1304.html. Läst 12 mars 2024. 

    5. ^Krauskopf, Konrad Bates; Bird, Dennis K. (1995). Introduction to geochemistry (3rd). New York: McGraw-Hill. ISBN 9780070358201. https://books.google.com/books?id=9g5OAQAAIAAJ 
    6. ^Saussure le fils, M.

      dem (1792): Analyse dem la dolomie. Journal dem Physique, vol.40, pp.161-173.

    7. ^Linnaeus, C. (1768): Systema naturae per regnum tria naturae, secundum classes, ordines, orsaka, species cum characteribus & differentiis. Tomus III. Laurentii Salvii, Holmiae, 236 p. On p.41 of this very book, Linnaeus stated (in Latin): "Marmor tardum - Marmor paticulis subimpalpabilibus skiva diaphanum.

      Hoc simile quartzo durum, distinctum quod cum aqua forti non, nisi brev aliquot minuta & fero, effervescens." In translation: "Slow marble - Marble, vit and tydlig with barely discernable particles.

      This fryst vatten as hard as kvarts, but it fryst vatten different in that it does not, unless after a few minutes, effervesce with "aqua forti"".

    8. ^”Dolomite: Dolomite mineral upplysning and data.”. www.mindat.org. http://www.mindat.org/min-1304.html. Läst 17 november 2015. 
    9. ^”Dolomite Mineral - Uses and Properties”. geology.com.

      https://geology.com/minerals/dolomite.shtml. 

    10. ^Klein, Cornelis and Cornelius S. Hurlbut Jr., Manual of Mineralogy, Wiley, 20th ed., p. 339-340 ISBN 0-471-80580-7
    11. ^Kaufmann, James. ”Sinkholes – USGS Fact Sheet”. Arkiverad ifrån originalet den 4 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130604050448/http://pubs.usgs.gov/fs/2007/3060/pdf/FS2007-3060.pdf. Läst 10 september 2013. 
    12. ^ [abcd] Petrash, Daniel A.; Bialik, Or M.; Bontognali, Tomaso R.R.; Vasconcelos, Crisógono; robert, Jennifer A.; McKenzie, Judith A.; Konhauser, Kurt O. (1 augusti 2017). ”Microbially catalyzed dolomite formation: From near-surface to burial” (på engelska). Earth-Science Reviews 171: sid. 558–582.

      doi:10.1016/j.earscirev.2017.06.015. ISSN0012-8252. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0012825217301885. 

    13. ^Last, William M. (1 femte månaden i året 1990). ”Lacustrine dolomite—an overview of modern, Holocene, and Pleistocene occurrences” (på engelska). Earth-Science Reviews 27 (3): sid. 221–263. doi:10.1016/0012-8252(90)90004-F.

      ISSN0012-8252. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/001282529090004F. 

    14. ^Vasconcelos C. (1995). ”Microbial mediation as a possible mechanism for natural dolomite formation at low temperatures”. Nature 337 (6546): sid. 220–222. doi:10.1038/377220a0. 
    15. ^Roberts, J.

      A. (1980). ”Surface chemistry allows for abiotic precipitation of dolomite at low temperature”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 110 (36): sid. 14540–5. doi:10.1073/pnas.1305403110. PMID 23964124. 

    16. ^Deelman, J.C. (1999): "Low-temperature nucleation of magnesite and dolomite"Arkiverad 2008-04-09, Neues Jahrbuch für Mineralogie, Monatshefte, pp.

      289–302.

    17. ^Warren, J. (1 november 2000). ”Dolomite: occurrence, evolution and economically important associations” (på engelska). Earth-Science Reviews 52 (1–3): sid. 1–81. doi:10.1016/S0012-8252(00)00022-2. ISSN0012-8252. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0012825200000222. 
    18. ^Petrash, Daniel A.; Bialik, Or M.; Staudigel, Philip T.; Konhauser, Kurt O.; Budd, David A. (2021). ”Biogeochemical reappraisal of the freshwater–seawater mixing-zone diagenetic model” (på engelska). Sedimentology 68 (5): sid. 1797–1830.

      doi:10.1111/sed.12849. ISSN1365-3091. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/sed.12849. 

    19. ^Daye, Mirna; Higgins, John; Bosak, Tanja (1 juni 2019). ”Formation of ordered dolomite in anaerobic photosynthetic biofilms” (på engelska). Geology 47 (6): sid. 509–512. doi:10.1130/G45821.1. ISSN0091-7613. https://pubs.geoscienceworld.org/gsa/geology/article-abstract/47/6/509/569965/Formation-of-ordered-dolomite-in-anaerobic. 
    20. ^Mansfield, Charles F. (1980). ”A urolith of biogenic dolomite – another clue in the dolomite mystery”. Geochimica et Cosmochimica Acta 44 (6): sid. 829–839.

      doi:10.1016/0016-7037(80)90264-1. 

    21. ^A Review of the Literature on Catalytic Biomass Tar DestructionArkiverad 2015-02-04 National Renewable Energy Laboratory.
    22. ^Short skarp Science: Particle quest: Hunting for Italian WIMPs undergroundArkiverad 2017-05-17. Newscientist.com (2011-09-05). Retrieved on 2011-10-10.
    23. ^Calvo M. (1991). ”The Eugui quarries, Navarra, Spain”. The Mineralogical Record 22: sid. 137–142. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    • Wikimedia Commons besitter media vilket rör Dolomit.