Vilken typ av träd finns i bergen

Fjäll existerar fjäll alternativt mer flacka landskap, vars högsta punkt når ovan skogsgränsen.^[1] Sammanhängande täckt område förekommer ej samt inom högfjällsområden saknas träd helt. en fjäll kännetecknas inom stället från lågväxt bergsrelaterad samt subalpin vegetation.

termen används även till andra en stor naturlig upphöjning av jordens yta, dels regionalt, dels inom enstaka sektion dialekter.

I detta svenska riksspråket används termen fjäll framför allt ifall kulle inom dem nordiska länderna, dock ibland även angående kulle tillsammans enstaka form eller gestalt likt existerar karakteristisk på grund av för att äga skapats från stora ismassor samt därför utmärks från relativt flacka sluttningar samt avrundade former.

inom Västsverige (och Norge) kunna en fjäll artikel en en stor naturlig upphöjning av jordens yta alternativt en flackt landskap vilket existerar mer höglänt än omgivningen. inom norsk bokmål används termen fjell ifall kulle inom varenda länder.

Andra betydelser från termen fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Östra samt norra Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I östra samt norra delen från landet avses endast områden vars högsta punkt når ovan skogsgränsen^[1], var sammanhängande träd ej förekommer samt var träd saknas helt inom högfjällsområden.

en fjäll kännetecknas var inom stället från lågväxt bergsrelaterad -och subalpin vegetation.

Västsverige

[redigera | redigera wikitext]

I Västsverige benämns en en stor naturlig upphöjning av jordens yta alternativt en flackt landskap såsom existerar mer höglänt än omgivningen ibland fjäll. modell existerar högplatåerna Vättlefjäll samt Alefjäll nordost angående götet tillsammans enstaka höjd från cirka 150 meter ovan havet, Lackarebäcksfjället samt Safjället inom Mölndals samhälle samt Herrestadsfjället, nästan 177 meter högt, nordväst ifall Uddevalla samt högplatån Kynnefjäll inom Tanums samhälle vars högsta punkt existerar 207 meter ovan havet.

Tätorten Fjällbacka besitter fått sitt namn eftersom den ligger inom backen beneath detta 74 meter höga Vetteberget.

Ångermanland

[redigera | redigera wikitext]

I ångermanländska dialekter existerar fjäll den innersta (bortersta), obebyggda delen från ett bygd alternativt socken var fäbodarna ligger. Härifrån härleds bland annat sockennamnet Fjällsjö.^[2] inom överfört bemärkelse besitter termen fjäll även använts ifall själva fäboden.

Fäbodskogen kallas då till fjällskog (jämför Nätra fjällskog) samt man skilde mellan hemfjäll (fäbodar nära hemmet) samt långfjäll (fäbodar längre bort), samt huvelfjäll (fäbodar liksom användes angående våren) samt höstfjäll (fäbodar vilket användes ifall hösten).^[3] Fäbodpigorna kallades till fjällpigen.^[4]

Andra nordiska språk

[redigera | redigera wikitext]

I norskan samt isländskan kunna fjäll (fjell respektive fjall) användas angående varenda typer från kulle oavsett geografiskt läge, höjd samt utseende.

inom engelskan förekommer termen fell, mot modell inom namnet vid Englands högsta fjäll Scafell Pike.

Geografi samt geologi

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Fjäll finns huvudsakligen inom dem områden var inlandsis dragit fram, detta önskar yttra inom land i norden, Kanada, Ryssland, Skandinavien (se Skanderna) samt Storbritannien samt vid Svalbard, Island samt Grönland.

Främst vid Grönland, dock även inom vissa områden längs nordkusterna inom Kanada, ligger delar från inlandsisen kvar.

Fjäll kännetecknas främst från höjder utan trädvegetation, rundade former, flacka sluttningar samt jämförelsevis låga relativa höjdskillnader. Beroende vid hur berggrundsplattorna, dem sålunda kallade skollorna, hamnade nära fjällkedjans bildande, äger erosionen verkat vid olika sätt.

mot modell existerar dem norska fjällen, vars skollor står nästan lodrätt, högre samt spetsigare än dem svenska, vars skollor ligger mer horisontellt. Vissa bergarter existerar dessutom mer lättvittrade än andra; mot modell existerar kalksten mer lättvittrat än amfibolit. dem högsta fjälltopparna består nästan ständigt från svårvittrade bergarter.^[5]

Landskapsformer

[redigera | redigera wikitext]

Fjällen existerar många gamla en stor naturlig upphöjning av jordens yta såsom besitter nötts ned beneath miljontals tid.

Fjällkedjorna äger varit flera kilometer högre än vilket dem existerar idag, dock erosionen besitter minskat höjden, medan den tektoniska landhöjning liksom skapade fjällen äger upphört. Någon gång inom framtiden kommer endast flacka slätter för att återstå från dagens fjäll.

De viktigaste landskapsformande processerna inom fjällen existerar vittring samt erosion.

Vid vittring bryts enstaka bergart ned mot sedimentära partiklar. detta finns numeriskt värde olika typer från vittringsprocesser: kemisk vittring samt mekanisk vittring. Den kemiska vittringen påverkar främst kalkrika bergarter vilka långsamt bryts ned från mot modell kolsyran inom regnvattnet. Mekanisk vittring äger större effekt än den kemiska samt sker främst genom frostsprängning.

Frostsprängning sker genom för att vätska, såsom trängt in inom små sprickor inom berget, fryser samt därmed utvidgas. Kraften vilket den bildade isen utövar existerar därför massiv för att stenblock förmå sprängas loss ur berggrunden. inom högfjällen, var frostsprängning existerar vanlig, finns ofta stora områden tillsammans stenblock likt brutits loss ifrån bergväggarna.

Erosion existerar den process då en kulle slits ned samt tillsammans tiden utjämnas. detta finns flera stöt från erosion, dock inom fjällkedjorna existerar glacialerosion ledande. ovan längre tidsperioder existerar inlandsisarna från störst innebörd. Fjällkedjorna besitter begravts från flera olika inlandsisar beneath årmiljonerna samt både isen samt dess smältvatten besitter ändrat dem ursprungliga landformerna.

Karaktäristiskt på grund av bergsområden vilket täckts från inlandsis alternativt större glaciärer existerar U-dalarna, vilka inom fjällområden existerar tydligast inom högfjällen.

Den mjuka U-formen äger uppstått genom för att berget slipats samt nötts från ett ismassa likt rört sig ovan landskap samt korn ned berget. mot resultat från detta består jordarterna inom samt nedanför fjällkedjor ofta från osorterade partiklar från många varierande storlek, därför kallad morän.

I fjällkedjor existerar samtliga stora dalar U-dalar medan dem mindre ibland kunna artikel något som har fått en viss form eller struktur från rinnande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom grävt sig ned genom berget.

Dessa sålunda kallade V-dalar existerar många yngre än dem ibland uråldriga U-dalarna, såsom ofta anläggs redan beneath fjällkedjors skapande. samtliga dem sätt såsom vätska förmå nöta vid samt föra tillsammans med sig partiklar från underlaget kallas tillsammans en gemensamt namn på grund av floderosion. Vinderosion existerar ett ytterligare typ från erosion var vinden sliter vid berget.

Olika typer från fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Ju högre upp vid en fjäll, desto mer förändras landskapet jämfört tillsammans med nära skogsgränsen. en fjäll ser ej likadant ut nära foten vilket nära toppen, utan skiljer sig ganska klart inom fråga ifall karaktär. Fjäll förmå därför tillsammans med fördel delas in inom numeriskt värde grupper: högfjäll samt lågfjäll.

Därutöver tillkommer även enstaka tredjeplats indelning, förfjäll, dock dem områden såsom hör hit är kapabel egentligen ej räknas vilket fjäll vid bas från för att dem ligger beneath skogsgränsen. Denna team finns främst eftersom förfjällen terrängmässigt hör samman tillsammans med fjällkedjan.^[6]

Högfjäll

[redigera | redigera wikitext]

Till högfjällen räknas dem relativt kala bergsområden såsom inom den skandinaviska fjällkedjan ligger minimalt 1 200 meter ovan havet.^[6] dem största, högsta samt maximalt framträdande högfjällsområdena inom landet existerar Sarek samt Kebnekaise.

Karaktäristiskt på grund av högfjäll existerar vassa höjder, blockhav från frostsprängt höjd, stora relativa höjdskillnader, kalt fjäll samt vit nederbörd samt glaciärer. Djupa U-dalar korsar normalt högfjällsområdena.

Högfjällen existerar täckta från vit nederbörd enstaka massiv sektion från året samt även beneath sommaren förmå snöfall inträffa.

Samlas detta tillräckligt många frost vid enstaka ställe, hinner den ej smälta försvunnen beneath sommaren samt ett snölega bildas. ifall detta fortsätter en antal kalenderår får snölegan enstaka vikt vilket fullfölja för att snön sammanpressas mot fryst vatten. då snölegan blivit omkring 30 meter tjock blir isen plastisk samt börjar röra sig; ett glaciär äger bildats.

Förekomsten från glaciärer existerar karaktäristisk på grund av högfjällsområdena. Även angående dem saknas vid vissa platser idag, besitter glaciärerna spelat enstaka betydelsefull roll inom utformningen från samtliga högfjäll efter inlandsisens försvinnande. inom Sarek finns närmare hundra glaciärer samt inom Kebnekaise- samt Abiskofjällen en drygt sjuttiotal.^[7]

Lågfjäll

[redigera | redigera wikitext]

Fjäll definieras liksom lågfjäll angående dem äger ett höjd likt överstiger skogsgränsen, dock, inom den skandinaviska fjällkedjan, ej existerar högre än 1 200 meter.^[6] Lågfjällen existerar mot ytan den maximalt ledande terrängformen inom fjällkedjan.

inom land finns detta stora arealer från lågfjällsområden inom nordligaste landskap, öster angående Kebnekaise, väster samt öster angående Sarek, inom Padjelanta samt inom södra landskap, inom Västerbottens län.

Lågfjällslandskapet består från rundade fjäll tillsammans med böljande fjällslätter samt vy existerar ofta vidsträckt. Endast enstaka glaciärnischer är kapabel inträffa inom lågfjällsområdet, dock bara beneath speciella förutsättningar.

mot modell finns detta glaciärer väster angående Torneträsk inom Vadvetjåkka nationalpark vid bas från dem stora nederbördsmängder närheten mot Atlanten ger. Även bland lågfjällen inom Stora Sjöfallets nationalpark samt inom södra Västerbotten finns enstaka glaciärer. inom den östra delen från den skandinaviska fjällkedjan dominerar lågfjäll tillsammans med flacka platåer samt krön.

inom västra fjällkedjan besitter inlandsisen ej avlagrat moränmaterial utan endast forslat försvunnen dem vittringsprodukter vilket tidigare funnits vid markytan. Därför existerar lågfjällen var kala samt saknar både vegetation samt, inom vissa områden, även en löst jordartstäcke.

Förfjäll

[redigera | redigera wikitext]

Förfjällen existerar egentligen ej fjäll eftersom deras högsta punkter ligger beneath skogsgränsen.

Orsaken mot för att dem ändå kunna räknas mot fjällen existerar för att dem terrängmässigt besitter karaktärsmässiga likheter tillsammans med fjäll. Förfjällen äger tidigare varit kala, dock inom takt tillsammans för att skogsgränsen höjts, äger kalfjället vuxit igen.

Förfjällsområden präglas från stora flacka ytor samt flera samt stora myrmarker.

dem flacka berggrundsytor, liksom ofta dominerar dessa områden, hindrar snabb vattenavrinning samt ger förutsättningar till ett upphöjd grundvattennivå samt grundlig myrmarksbildning.

Fjällens vegetation

[redigera | redigera wikitext]

Fjällen existerar enstaka krävande miljö på grund av växtligheten. Fjäll vid sydligare breddgrader äger vänligare klimat än dem längre norrut, dock den viktigaste faktorn existerar topografin, detta önskar yttra hur högt upp området ligger.

Kombinationen från höjd samt latitud avgör livsvillkoren inom fjällen.^[8] Närheten mot ocean, samt även andra stora vattenmassor, äger, noggrann likt vid andra platser, ett massiv innebörd på grund av klimatet inom fjällen.

Fjällens klimat existerar genomgående många stabilt. detta förekommer inga större plötsliga förändringar samt på det sättet besitter växtarterna kunnat förbättra enstaka rad olika anpassningar.

dem flesta kärlväxter existerar mångåriga perenner samt besitter ofta väl utvecklade underjordiska övervintringsorgan. Ettåriga växter existerar erhålla mot antalet.^[9] dem flesta växter existerar kompakta samt kortvuxna, några rent från liggande tillsammans en krypande alternativt kuddlikt växtsätt. detta finns stora lokala variationer inom vegetationen, vilka beror vid breddgraden, höjden ovan havet samt näringshalten samt vattentillgången inom området.

Områden tillsammans kalkrik berggrund gynnar växtligheten samt artrikedomen särskilt många.

Skogsgränsen existerar den skarpaste från varenda naturliga vegetationsgränser inom fjällkedjor. Ovanför den breder kalfjället ut sig samt nedanför växer fjällskogarna. Skogsgränsens utbredning styrs mot största sektion från trädgränsen.

Trädgränsen existerar ej ett statisk gräns utan beror vid flera faktorer, lokalt bland annat vid breddgrad, sluttningarnas läge samt hur vindexponerat området existerar, dock även vid antalet vilt såsom betar från marken samt eventuella stenras. samtliga faktorer existerar dock ännu ej kända. Den viktigaste ändringen inom träd- samt skogsgränsens läge sker angående klimatet förändras.

Blir klimatet varmare, höjs gränsen medan den sänks ifall klimatet blir kallare. Detta styr kalfjällets utbredning. från okänd anledning ligger skogsgränsen naturligt högre inne inom dem skandinaviska högfjällsområdena än bland dem något som ligger nära eller är i närheten lågfjällen.^[10]

Fjällvegetationen förmå delas in inom tre bälten vilket avlöser varandra inom höjdled: fjällbarrskog, fjällbjörkskog samt kalfjäll, vilka motsvarar vegetationszonernaprealpin, subalpin samt alpin region.

Fjällbarrskog

[redigera | redigera wikitext]

I den prealpina regionen växer fjällbarrskogen, även kallad till fjällnära barrskog. Fjällbarrskogen skiljer sig ifrån vanlig barrskog genom vegetationens anpassningar mot detta fjällnära läget. inom den skandinaviska fjällkedjan dominerar tallen ovan granen.

Fjälltallen besitter normalt en smalare grenverk än tallarna inom låglandet samt växer långsammare, dock kunna inom gengäld bli många äldre; enstaka ålder kring 800 år existerar ej ovanligt, jämfört tillsammans med den vanliga tallens 550 år. Gamla fjälltallar äger dessutom ofta många grövre huvuddel mot resultat från den långsamma tillväxten. Fjällgranarna existerar taniga tillsammans korta spretiga grenar samt snabbt avsmalnande huvuddel.

Detta existerar antagligen enstaka anpassning mot dem snömängder likt annars skulle knäcka längre samt fylligare grenar.

Vid lägre höjder samt sydligare breddgrader förändras fjällbarrskogen inom enstaka mera typisk barrskog.

Fjällbjörkskog

[redigera | redigera wikitext]

Den subalpina regionen, ligger, liksom namnet antyder, noggrann beneath den alpina region.

region existerar huvudsakligen bevuxen från fjällbjörk. Den subalpina region samt fjällbjörksskogen sträcker sig ifrån gränsen mot fjällbarrskogen samt upp mot samt tillsammans skogsgränsen, var den plötsligt avslutas. Fjällbjörkskog existerar vilket skogstyp unik vid flera sätt. Den existerar beroende från att vara nära något mot havet samt nästan begränsad mot den skandinaviska fjällkedjan.

inom bergskedjor tillsammans mer kontinentalt klimat än Skanderna utgör normalt barrskog den subalpina region. detta existerar bara vid Island, inom Skottland samt vid Kamtjatka-halvön inom i nordost Ryssland vilket detta finns liknande fjällnära björkskog.^[11]

Fjällbjörkskogen existerar troligen Skandinaviens äldsta skogsområde samt den började invandra redan nära vänligare perioder beneath den senaste istiden.

dem äldsta fjällbjörkarna vid fjällen idag besitter uppskattats mot för att existera omkring 100 kalenderår gamla.^[11] nära högre ålder drabbas dem enkel från röta samt blåser omkull.

Björkskogens utseende samt sammansättning varierar ifrån region mot plats.

Du kan använda appen och lägga in dina fältobservationer

inom plan terräng samt nära torra samt magra markförhållanden växer därför kallad hedbjörkskog. inom undervegetationen dominerar mossor, risbuskar, växttäcke samt örter. Täta busksnår från exempelvis dvärgbjörk, enstaka samt vide, existerar vanliga mellan träden samt utför ofta landskapet svårframkomlig. Ängsbjörkskog växer vid sluttningar samt vid platser var marken existerar näringsrik samt fuktig samt var värmeinstrålningen existerar god.

Ängsbjörkskogen existerar den frodigaste skogstypen inom fjällen. Undervegetationen består främst från täta samt högvuxna örter. Ängsbjörkskogen existerar vanligast inom högfjällens dalgångar samt inom områden tillsammans riklig nederbörd.

Kalfjäll

[redigera | redigera wikitext]

Kalfjället, alternativt den alpina regionen, existerar den egentliga fjällvegetationszonen samt börjar nära skogsgränsen var fjällbarrskogen alternativt fjällbjörkskogen slutar.

träd saknas därför dock enstaka lågvuxna träd förmå inträffa enstaka bit in vid kalfjället. Ovanför trädgränsen saknas dock all trädvegetation. denna plats dominerar kortvuxna växter vilket existerar anpassade mot kalfjällets kärva klimat.

Snöförhållandena vid kalfjället existerar speciell jämfört tillsammans fjällskogarna. eftersom kalfjället saknar en skyddande skikt från trädtoppar, fördelas snötäcke många ojämt inom landskapet från vindarna genom sålunda kallad snödrivning.

Fördelningen blir vid bas från landskapet ungefär likadan ifrån kalenderår mot tid samt växtlivet äger anpassat sig mot detta mönster. Beroende vid snödjupet förmå man urskilja vindblottor, likt existerar snöfria alternativt endast äger en tunt sovöverdrag från frost, skyddssidor tillsammans med en pålitligt snötäcke samt snölegor, var snön ligger kvar långt in vid sommaren.

beneath snölegorna, såsom exempelvis hittas inom sänkor, existerar vegetationsperioden kreditkort. vid bas från detta, konkurrerar växtarter likt klarar många mindre tillväxttid än andra, ut dem mer krävande arterna. vid mot modell bergsryggar samt åsar, var vinden blåser försvunnen inom stort sett all frost samt marken blottläggs, hittar man vindblottorna.

Endast dem allra härdigaste växterna klarar från för att leva beneath dem extrema förhållanden var växterna ej skyddas mot många låga temperaturer beneath vintern samt då frosttorka drabbar dem vid våren. dem maximalt gynnsamma förhållandena hittas vid skyddssidorna var snön varit tillräckligt tunn till för att smälta försvunnen beneath våren.

Nålar förekommer i kluster av fem i en blågrön nyans

Kalfjället förmå delas in inom tre bälten efter vilken typ från vegetation såsom dominerar. nära skogsgränsen börjar den lågalpina regionen vilket högre upp förändras inom den mellanalpina regionen, vilken inom sin tur förändras inom den högalpina regionen nära ännu högre höjd.

Den lågalpina regionen

[redigera | redigera wikitext]

I den lågalpina distrikt dominerar, inom dem flesta från dem nordiska fjällområdena, olika typer från högt belägen hed.

Växter tillsammans förvedad huvuddel samt smalbladiga gräsartade växter existerar vanliga. inom den lågalpina regionens nedre delar förekommer ängar tillsammans med örter samt växttäcke samt ibland olika videarter. Detta region existerar beroende från en tjockt snötäcke vid vintern samt syrerikt, rörligt markvatten beneath sommaren, vilket motverkar torv- samt myrbildning.

Enstaka fjällmyrar finns dock. Den kalkpåverkade lågörtsängen hör mot fjällens artrikaste vegetationstyper. Den lågalpina regionens övre gräns brukar placeras var risbuskarna, särskilt blåbärsriset, slutar växa.^[12]

De mellan- samt högalpina regionerna

[redigera | redigera wikitext]

Den mellanalpina område kännetecknas maximalt från gräshedar från olika karaktär tillsammans tämligen sluten dock ändå gles vegetation.

existerar klimatet fuktigt, besitter gräshedarna ängskaraktär.

Bristlecone-tallet är torktolerant och når höjder mellan 8 och 20 fot

dem vedstammade växterna inom den lågalpina område kräver enstaka vegetationsperiod från tillräcklig längd till för att klara uppbyggnaden från nya vedceller. inom den mellanalpina område existerar perioden på grund av vykort samt vedstammade växter saknas därför tillsammans vissa undantag. vid dem högsta höjderna ligger den högalpina område. Marken existerar naken samt mark samt åtgärda stenblock ligger öppet.

Endast några enstaka växter klarar från detta kärva klimatet, främst lavar samt mossor. inom dem nedre delarna finns små områden från blomväxtvegetation, dock tillsammans med tilltagande höjd blir detta allt glesare mellan växterna. nära tillräckligt upphöjd höjd saknas all typ från blommande vegetation samt endast lavar växer vid dem kala stenarna.

Isranunkeln existerar ett flora såsom klarar sig särskilt god samt är kapabel växa vid många höga höjder.

Detta är en lista över träd och buskar som växer i Sverige

Djurliv

[redigera | redigera wikitext]

Djur äger genom sin rörlighet enklare för att justera sig mot kärva klimat samt årstidsväxlingar än vilket växter besitter. Flyttfåglarna likt flyger söderut beneath vintrarna existerar en modell. Då ett massiv lekamen äger ett små yta inom förhållande mot volymen, existerar dem flesta vilt såsom lever inom en kallt klimat större än sina likasinnade inom varmare trakter vid bas från för att värmeförlusterna blir mindre.

Utstående kroppsdelar liksom öron samt ben existerar från identisk skäl mindre samt rundare hos dem nordliga djuren, allt på grund av för att minska kroppsytan således många liksom möjligt. Dessutom besitter flera djurarter inom fjällområden enstaka välisolerande päls alternativt fjäderdräkt.

För för att undvika upptäckt byter flera från dem övervintrande djuren mot ett ljus vinterpäls alternativt klädsel för vintern.

nära kraftfull kall luft är kapabel dem bädda ned sig inom frost då snötäcke isolerar väl samt temperaturerna var sällan sjunker långt beneath nollstrecket. dem minsta djuren tillbringar inom stort sett läka vintern beneath snön.

Under våren, sommaren samt hösten finns detta gott angående växter till dem växtätande djuren.

Vintertid besitter dem dock svårare för att klara sig då födan oftast ligger beneath tjocka snötäcken. Vindblottornas barmark existerar dem platser var växtligheten kommer fram. Även rovdjursfrekvensen påverkar växtätarnas överlevnadsmöjligheter.

Under vintern dör inom regel flera från dem större rovdjurens yngre individer mot resultat från födobrist samt utmattning.

Det är ett långsamt växande träd som anpassar sig till många jordtyper, inklusive sandjord

Snödjupet samt snötypen existerar många viktiga på grund av rovdjurens jaktresultat. enstaka halvmeters snödjup inom kombination tillsammans tunn skare ökar dem mindre samt enklare rovdjurens chanser för att fångstredskap mot modell enstaka ren.

Förekomsten från rivna vilt samt vilt likt dött från naturliga orsaker existerar enstaka många betydande födokälla beneath vinterhalvåret på grund av flera från dem mindre rovdjuren.^[13]

Smågnagarna agerar enstaka betydelsefull roll inom fjällens ekosystem, då flera köttätare samt rovfåglars fortplantning beror vid deras antal.

Finns detta erhålla smågnagare drar rovdjuren ner vid sin reproduktion eftersom detta finns till lite att födas. kvantiteten gnagare styrs bland annat från snötäckets tjocklek samt hårdhet, vilka påverkar luftrummet beneath snön närmast marken var smågnagarna lever vintertid.

Renen existerar oftast detta talrikaste stora däggdjuret inom fjällkedjorna.

Förutom längs den skandinaviska fjällkedjan finns renar inom fjällkedjorna inom norra Eurasien samt Kanada samt vid Svalbard samt Grönland. vid sommaren betar renen huvudsakligen växttäcke, örter samt växt. Vintertid går eller reser den ned mot skogsgränsen alternativt ned inom skogsområdena var den främst äter från olika lavar såsom växer var vinden blåst undan snön.

Miljöförändringar

[redigera | redigera wikitext]

I fjällområdenas ekosystem existerar klimatförändringar mer framträdande än inom andra ekosystem.

Du får snabb överblick över ditt område: om hur många träd som finns, vilken typ skogstyp de tillhör och information om trädens värden

Fjällen besitter därför diskuterats många inom samband tillsammans klimatförändringar samt klimatforskning bedrivs sedan länge inom land nära bland annat Abisko naturvetenskapliga hållplats.

Fjällens ekosystem existerar många känsliga på grund av förändringar. flera unika arter är kapabel komma för att dö ut ifall förändringarna blir på grund av stora.

till fjällens vegetation existerar snöförhållanden, vårtemperaturer samt topografi dem viktigaste faktorerna.

Bristlecone furu är ett vintergröna träd som vanligtvis finns i bergen

Förändras någon från dessa rubbas balansen, vilket är kapabel leda mot för att arter försvinner ifrån fjällkedjorna.

En uppvärmningstrend äger uppmärksammats vid flera platser, särskilt inom dem skandinaviska fjällen, beneath detta senaste seklet. vad ett fortsatt ökning från medeltemperaturen skulle innebära på grund av ekosystemen inom fjällkedjorna existerar svårt för att att fatta beslut eller bestämma något då flera olika faktorer agerar in.

Genom klimatändring besitter trädgränsen inom den skandinaviska fjällkedjan höjts tillsammans inom medelvärde 100–150 meter beneath dem senaste hundra åren^[14]. en modell existerar Sälen,^[15] var tall börjat växa vid dem tidigare kala topparna, vilket i enlighet med den rikssvenska definition innebär för att bergen ej längre klassas såsom fjäll.

i enlighet med norsk samt västsvensk definition existerar dem däremot kvar fjäll.

Enligt ett lärande förmå trädgränsen komma för att höjas hundratals meter beroende vid breddgrad samt klimatscenario. Trädgränsens utbredande kunna dock ej endast beräknas ur en klimatologiskt perspektiv, utan även område inflytande måste vägas in. Bland annat besitter detta, i enlighet med enstaka svensk lärande, visats för att detta växer färre växt var detta finns flera betande renar.^[16]

Ett minskat snötäcke mot resultat från en vänligare klimat kunna leda mot för att fjällvegetationen blir mer exponerad till låga temperaturer.

Vindblottorna skulle breda ut sig samt öka inom antal samt ge fjällen en mer utpräglat kalfjällslandskap. Samtidigt förmå en vänligare klimat minska vinterperioden samt skynda vid tillväxten beneath våren samt sommaren således för att buskar samt ris breder ut sig.

Förändringar inom nederbördsmängden beneath vinterhalvåret är kapabel påverka permafrostens utbredning.

Normalt finns en snötäcke vilket utför för att vinterkylan är kapabel tränga ned inom markerna mot en sådant djup för att dem ej hinner tina helt beneath sommaren. enstaka ökad nederbördsmängd ger en grövre snötäcke, vilket isolerar samt fullfölja för att marken skyddas mot låga temperaturer samt tinar upp helt beneath sommaren. Markerna blir blötare samt vegetationens sammansättning förändras.

inom land äger exempelvis palsmyrarna inom Abiskoområdet börjat tina.^[17]

Vid en varmare klimat kommer flera arter för att behärska leva längre norrut samt högre upp än vilket dem är kapabel idag. Fjällens inhemska arter är kapabel erhålla konkurrens från förbättrad anpassade arter samt antalet arter är kapabel på det sättet komma för att bli färre.

Ett kallare klimat leder mot för att kalfjället breder ut sig. mindre somrar samt strängare vintrar leder mot för att djur- samt växtlivet drar sig åter samt fjällen får enstaka kargare karaktär än vad dem besitter idag.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]