Hur länge kommer det blixtar

Den på denna plats artikeln besitter källor, dock den behöver fler fotnoter på grund av för att behärska verifieras. (2022-06) Motivering: Bra källbelagd inom ingressen, dock flera segment saknar helt fotnoter samt kunna uppfattas såsom källösa. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans för att lägga mot fotnoter ifall ni är kapabel, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne såsom ej verifieras förmå tas bort.

Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) existerar elektriska urladdningar inom jordens atmosfär liksom yttrar sig inom en uppflammande från ljus (blixt) samt en klart alternativt mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller).^[1][2] Dessa elektriska urladdningar alstrar många massiv värme beneath bråkdelar från enstaka kort tid, vilket utför för att luften sätts inom rörelse vilket existerar upphovet mot åskmullret.

Åska förekommer inom samband tillsammans cumulonimbusmoln (bymoln), dock är kapabel även inträffa inom extremt sällsynta fall inom cumulusmoln (vanliga stackmoln) samt stratusmoln (dimmoln)^[3].

Leaflet | Lightning data © Lightningmaps

Urladdningen inom stackmoln blir oftast många större än inom vanliga bymoln,^[4] medan strömstyrkan inom blixtarna ifrån dimmoln vanligtvis existerar lägre än inom blixtar ifrån bymoln. detta finns indikationer vid för att åska inom sällsynta fall förmå uppstå nära sandstormar, vulkanutbrott samt eventuellt laviner.^[3]

Luftmasseåskväder uppstår genom plats uppvärmning vid bas från solstrålning, då varm samt fuktig atmosfär pressas uppåt.

detta är kapabel inträffa inom både kalla samt varma luftmassor.^[3]

Värmeåskväder uppstår inom varm samt fuktig luftmassa, vilket medför för att detta blir fortsatt varmt efter åskan. Värmeåskväder existerar ofta lokala.^[3]

Frontåskväder, även frontåska, uppstår inom samband tillsammans för att ett kallfront passerar samt följs från påtagligt kallare atmosfär.

Frontåskväder kunna artikel många ihållande.^[3]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Urladdningarna beror vid kraftig elektrisk uppladdning från molnets olika delar. Den fysikaliska bakgrunden existerar ej helt klarlagd, dock forskarna vet för att detta finns flera olika mekanismer liksom leder mot molnens elektriska uppladdning.

ett från dessa bygger vid existensen från kosmisk strålning inom molnet samt enstaka ytterligare sådan mekanism vid piezoelektricitet.

Kraftiga vertikalvindar tillsammans varm, fuktig atmosfär, underkylda vattendroppar samt iskristaller, samt enstaka instabil atmosfär existerar ofta förekommande. ett teori existerar för att lätta positivt laddade ispartiklar stiger tillsammans uppvindarna, medan tyngre, negativt laddade is/vatten-droppar (så kallade Graupel-partiklar) samt kornsnöpartiklar sjunker neråt från tyngdkraften.

då kornsnöpartiklarna kommer inom förbindelse tillsammans vattendroppar inom molnets nedre delar, överförs negativ laddning. Genom direkta mätningar besitter man kunnat konstatera för att molnets övre delar inom regel blir positivt samt dem nedre negativt laddade. eftersom cumulonimbusmoln äger massiv vertikal utbredning, är kapabel potentialskillnaden efterhand bli många massiv.

då luftens isolerande förmåga överskrids utlöses ett urladdning, vanligtvis mellan molnets olika delar alternativt mellan numeriskt värde något som ligger nära eller är i närheten moln, dock någon gång även mellan moln samt jordytan – blixten ”slår ner”.

En förurladdning joniserar luften periodvis inom cirka 50 meter långa steg tills den når omkring 100 meter ovan mark.

Då känns attraktionen från ifrån inflytelserik objekt ifrån marken samt enstaka fångurladdning uppstår liksom drar sig uppåt.

Blitzortung

Denna möter förurladdningen. Kanalen existerar idag inflytelserik samt huvudurladdningen ifrån marken mot molnet sker tillsammans med ett hastighet från ungefär hundra miljoner meter per kort tid (en tredjedel från ljushastigheten). Normalt sker flera urladdningar inom en par tiondels sekunder ^[5]. Några från dessa urladdningar förmå ibland utgöras från ett pilblixt.

Förloppet existerar således snabbt för att ögat ej hinner särskilja dem olika momenten. ett blixtkanal, likt förmå artikel 5–10 km utdragen, bildas. detta åtföljande ljudet uppstår då uppvärmningen (cirka 30 000 °C) från luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar. enstaka punkt vid marken nås ej från ljudet ifrån bota blixtkanalen samtidigt.

detta tar ljudet cirka 20 sekunder för att utbreda sig längs ett sju kilometer utdragen blixtkanal. Den likt existerar riktigt nära ett blixt hör en intensivt dock relativt kortvarigt ljud samt möjligen även fräsandet ifrån fångurladdningen. en moln existerar elektriskt fylld med energi eller spänning långt innan detta nått stadiet vilket cumulunimbusmoln samt molnets nettoladdning är kapabel avlägsnas genom nederbörd.

många intensiva åskväder brukar produceras från enstaka variant från cumulonimbusmoln såsom kallas supercell. dem existerar ytterst ovanliga inom land.

Åskväder förekommer dels inom ett samt identisk luftmassa, luftmasseåskväder, dels inom gränsen mellan numeriskt värde luftmassor, frontåskväder.

Båda fenomenen skapar starka uppvindar. Små vattendroppar är kapabel finnas inom underkyld struktur, ända ner mot -40 grader, dock detta behövs temperaturer vid ner mot -20 grader innan dem börjar frysa inom större omfattning.

I en stormmoln behövs både ofrysta vattendroppar samt snöflingor till för att blixtar skall utlösas. en åskväder sträcker sig ibland ända mot tropopausen, var detta avslutas inom en klassiskt städ. dem flesta åskväder inom landet inträffar beneath sommaren, då resurser vid vattenånga inom atmosfären existerar god. detta förekommer även åska beneath vintern, dock dessa åskväder existerar många svagare än typiska sommaråskväder samt begränsade mot kustområden inom södra Sverige.^[6]

Luftmasseåskväder kan uppstå nära kraftig område uppvärmning ovan nation – sommarens vanliga värmeåskväder skapas från termik, vanligtvis vid eftermiddagarna - och/eller bildas genom lodräta luftrörelser inom ett instabil luftmassa.

Även orografiskt (orsakad från topografin) betingade luftrörelser förmå producera dem uppvindar liksom behövs. identisk sak gäller till stora skogsbränder. Nattetid bildas ibland termik ovan uppvärmt ocean likt kunna ge upphov mot åska. Detta existerar vanligt bland annat runt Medelhavet.

Frontåskväder uppstår genom lodräta luftrörelser nära frontpassager – vanligast inom samband tillsammans kallfronter. Kallfrontsåskväder uppstår då den kalla luften pressar upp ett varmare luftmassa. ett skiljevägg från sammanvuxna mörka moln är kapabel bildas längs all fronten – liknande åskväder existerar ofta många intensiva dock kortvariga eftersom fronten existerar smal samt rör sig snabbt (50–100 km/h).

Varmfrontsåskväder existerar normalt lågintensiva, glesa dock mera långvariga samt utan klart synliga stormmoln.

Åskan existerar maximalt stark runt ekvatorn. Frekvensen från åskväder existerar betydligt högre ovan landområden samt allra intensivast inom en zon inom centrala Afrika strax söder angående ekvatorn, samt inom en ett område som präglas av berg och bergskedjor vid Borneo liksom höjder statistiken.

ett global uppvärmning anses öka antalet åskväder vid jorden. Därför existerar blixtfrekvensen en från måtten på grund av global uppvärmning. Platsen såsom får maximalt antal blixtar vid jorden existerar Maracaibosjön inom Venezuela. ^[7]

Cellen

[redigera | redigera wikitext]

Ett aktivt mörka moln består från uppvindar samt fallvindar samt varenda par från uppvind-fallvind kallas till enstaka fängelse.

En jämförelse existerar för att betrakta cellen vilket bandet inom enstaka Van dem Graaff-generator. Åskmolnet förmå bestå från flera celler. Man talar ifall multiceller. Cellen existerar positiv laddad högst upp samt negativ laddad underst tillsammans med negativ laddningskoncentration (vid cirka -10 °C) 3–5 km upp inom atmosfären.

beneath molnet finns även ett små positiv molnficka, varför denna finns existerar forskarna oense angående.

När molnet dör försvunnen omvandlas cellen mot ett fallvind tillsammans med nederbörd. Dessa regndroppar existerar elektriskt laddade, detta kunna höras vilket knäppar då regnet faller vid enstaka antenn mot ett känslig radiomottagare. Fenomenet existerar välkänt samt kallas elektrostatiskt regn.

På enstaka tusen kilometer utdragen åskfront finns flera celler. enstaka kvalificerad gissning existerar för att dem existerar sammanlänkade inom atmosfären samt inom marken. ett blixt förmå rubba en temporärt jämviktstillstånd från elektriska laddningar, sålunda för att ett serie urladdningar startas samt avslutas utefter kurera fronten.

Efter en antal sekunder uppstår nya urladdningar samt sålunda vidare. Fenomenet äger filmats ifrån enstaka rymdfärja.

Blixten

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar den kortvariga elektriska urladdning såsom ger upphov mot åskmullret. Den sker inom en stormmoln, mellan numeriskt värde stormmoln alternativt mellan mörka moln samt mark.^[8]

Blixten genererar såväl radio-, ljus-, UV- samt röntgen- vilket gammastrålning, vilket hjälper mot för att värma samt jonisera blixtkanalen.

då väl strömstyrkan börjat öka, ökar den många snabbt vid några ett fåtal mikrosekunder.

Blixtens urladdning sker företrädesvis ifrån höga objekt. Höga objekt (även dem tillsammans med ringa ledningsförmåga) omges från positiva joner, då dem attraheras från detta negativa elektriska fältet ifrån förurladdningen, liksom går inom enskilda steg, sålunda kallade stegurladdningar.

enstaka åskledare äger ett trygg skyddskon då den existerar ett högsta punkt inom en litet region, liksom dock krymper nära blixtar tillsammans med lägre strömmar. Likaså besitter höga byggnader mindre skyddskon. enstaka skyskrapa besitter enstaka åskskyddskon vilket endast sträcker sig en 20-tal meter ifrån byggnaden.

Man talar ifall ett klotformad skyddskon inom liknande fall. då väl ett blixtkanal existerar etablerad därför existerar detta ohmska motståndet nästan försumbart.

Molnblixt samt markblixt

[redigera | redigera wikitext]

Det likt intresserar vetenskapen idag existerar markblixten tillsammans dess sidurladdningar samt andra markfenomen.

Högspänningsledningar äger jordledningen överst samt nära mastinstallationerna måste detta finnas väl operativ åskavledare.

Blixtens effekt vid högspänningsledningar ute inom nätet kunna uppfattas likt blinkningar alternativt helt sonika strömavbrott då skyddsutrustningen löser ut, beroende vid plats nedslaget sker.

Emellertid existerar ej distributionen från el helt trygg.

Ibland kunna detta bli längre elavbrott. Mikroelektroniken existerar betydligt mer känslig samt EMP, elektromagnetisk puls, produceras från samtliga blixtkanaler.

Elektrisk utrustning existerar dock maximalt känslig på grund av dem fenomen liksom marknedslagen orsakar. IT-samhällets krav vid operativ utrustning besitter gjort för att anslagen till åskforskning äger mångfaldigats.

Antalet åsknedslag varierar beroende vid atmosfärförhållanden samt markförhållanden. Allra vanligast existerar blixtnedslagen inom östra Centralafrika, bortsett ifrån jordens grannplaneter venus samt Jupiter var ännu våldsammare åskväder rasar. Antalet blixtar existerar högre nära ekvatorn än nära polerna, dock inom gengäld existerar bara ungefär 10 andel markblixtar.

Redan nära 60 graders nordlig alternativt sydlig bredd besitter andelen ökat mot 50 procent.^[9][10]

Korona

[redigera | redigera wikitext]

Koronaurladdning existerar enstaka osynlig ständigt pågående urladdning beneath, samt inom en mörka moln. Någon gång kunna denna ses såsom Sankt Elmseld.

Urladdningen syns särskilt nattetid runt vassa objekt, då dessa fylls från positiva joner likt attraheras från ett negativt laddad molnsida.

Myt eller sanning? 12 viktiga fakta om blixt och åska

dem svaga elektriska strömmarna förmå forma därför kallade fångstarmar alternativt fångurladdningar. Varför detta träffar ett blixt ifrån ett negativ mark mot en negativt moln existerar ej helt utrett från forskarna. ett sektion vetenskapsman menar för att den lilla positiva molnfickan på denna plats agerar enstaka roll.

K-puls

[redigera | redigera wikitext]

K-puls, alternativt pilurladdning, existerar ett urladdning vilket förekommer inom enstaka redan uppkommen blixtkanal. Mekanismen äger registrerats tillsammans med hjälp från höghastighetskamera. tillsammans med kameror ser detta ut såsom enstaka pil vilket går ner ifrån molnet.

Pilurladdningen upptäcktes från numeriskt värde japanska åskforskare; Kobayashi samt Kitagawa. då ett huvudurladdning besitter skett töms molndelen vid elektroner samt blir positivt laddad. Sedan pumpas detta in nya elektroner tillsammans fördröjning inom området ifrån kringliggande delar från molnet, vilka fortsätter ner inom blixtkanalen igen uppifrån samt ner samt kallas pilurladdning.

Marknedslag

[redigera | redigera wikitext]

En tredjedel från jordens blixtar går ifrån moln mot mark. Markblixtens mekanismer existerar mer kända än molnblixtens. Vissa trakter inom landet existerar mer åskrika än andra. detta handlar ifall områden var luftturbulenser, termik, enklare bildas vid bas från geologiska förhållanden såsom olika slags landformationer, mot modell inlandsklimat var luften pressas upp från topografin, samt även inom områden likt besitter många nederbörd.

inom vissa områden träffar åskan oftare ner. SMHI besitter omfattade statistik vid dessa samt kunna förklara för att markens konduktivitet omfattar ytor tillsammans med jordbruksmark tillsammans mera. en träd existerar en objekt likt ofta träffas från blixten samt existerar en utmärkt modell vid "varma" samt "kalla" blixtar.

Blixtnedslag inom träd

[redigera | redigera wikitext]

De flesta blixtar existerar kalla samt genererar många ström beneath betalkort period.

Beroende vid trädets kondition kunna den kalla blixtens skador vid trädet titta ut vid olika sätt. Ibland klarar sig trädet förbättrad, då blixten besitter gått vid utsidan från regnblöt bark. enstaka vanlig blixtskada existerar enstaka spiralformad fåra såsom gått ned inom trädet. Trädet överlever, dock förmå senare angripas från sjukdomar samt ändå dö.

Sprängskador kunna även inträffa. Fuktig bark kunna exempelvis sprängas samt barktrasor kunna ibland efter nedslaget hänga inom grenverket, samt trädet dör, vid bas från barkskador. existerar kärnvirket fuktigt samt blixten kraftig klyvs trädet; detta är kapabel mot samt tillsammans med helt sprängas sönder. Ibland handlar detta angående enstaka positivblixt (se nästa avsnitt), såsom gått ifrån molnets översida ner inom marken.

Den varma blixten existerar långvarig samt kunna antända virke, inredning samt vegetation, samt är kapabel även leda mot för att detta börjar pyra inom en trädens rotsystem. Slutresultatet från enstaka varm blixt kunna bli brand, möjligen enstaka skogsbrand.

Kraftiga blixtar plöjer ibland små diken runt detta träffade trädet.

Alltså medför blixten många kraftiga jord-strömmar.

Inte sålunda sällan träffar blixten hål vid VVS-ledningar nere inom marken, nära blixtnedslaget.

Typer från blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

När blixten förgrenar sig ovanför målet samt synbarligen träffar ner inom flera många nära objekt samtidigt kallas detta på grund av enstaka gaffelblixt.

En positiv blixt existerar enstaka ovanlig blixt, vilket träffar ifrån molnets positiva ovansida ner inom marken. dem brukar existera bland dem kraftigaste blixtarna samt en vanligt scenario existerar för att åskmolnets övre delar deformeras från vinden, därför för att blixtens närmaste väg blir mot marken. dem existerar vanliga inom åskväder beneath vintern då tropopausen ligger lägre.

Man talade mot slutet från 1960-talet angående superblixten, alltså många kraftiga samt ovanliga åsknedslag. Dessa superblixtar finns bland positiva blixtar. Den positiva blixten äger nära något tillfällen uppträtt likt "blixt ifrån tydlig himmel" var åskmolnet varit skymt från bergskanter, den positiva blixten existerar den farligaste från blixtarna.

Blixtnedslag samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Enligt information ifrån NASA överlever 80–90 andel från dem likt träffas från blixten.^[12] Strömmen ifrån nedslaget leds framför allt från blodkärlen samt den stora frågan existerar angående strömmen bör passera detta känsliga hjärtat.

Oftast sker detta ej. Hos fyrfota varelse existerar dödsrisken större från just detta skäl, sannolikheten till hjärtpassage existerar många större.

Blixten kunna döda människor vilket söker skydd ifrån regnet genom för att stå beneath växt. dem därför kallade fångurladdningarna besitter även dödat människor.

org contributors, CC-BY-SA 4

detta elektrostatiska fältet kunna artikel kännbart sekunden innan blixten träffar ned. Håret är kapabel utflykt sig nära torr åska.

Stora spänningsskillnader inom marken uppstår nära nedslagsplatsen. Dessa kunna skada enstaka människa temporärt genom förlamning genom sålunda kallad stegspänning. detta finns modell vid hur ett hel lag från resenär fallit då blixten slagit ner inom närheten.

dem såsom stått vid ett tramp alternativt jämfota äger klarat sig förbättrad. Fyrfota vilt dödas ofta från starka markspänningar (stegspänningar) då strömmen passerar hjärttrakten.

Globalt beräknas 6 000–24 000 personer dödas från blixten årligen, beroende vid hur statistiken tolkas.^[13][14]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land dödas inom medelvärde enstaka individ från blixten vartannat kalenderår.

inom start från 1900-talet plats människor inom land ofta ute samt arbetade vid fälten. Då dödades cirka 30–40 människor från åska varenda tid. detta äger även föreslagits för att spillning ifrån boskap är kapabel öka markens konduktivitet.

Sidourladdningar

[redigera | redigera wikitext]

Sidourladdningar uppstår därför för att vanliga objekt såsom skorsten, husvägg etcetera existerar dåliga åskledare.

Därför förgrenar sig blixten då den träffar markföremålet.

Blixten hoppar ibland från ifrån inflytelserik objekt samt tar enstaka närmare väg mot mark. Blixten existerar därför kortvarig för att laddningar koncentreras inom vassa objekt utefter vägen. Detta ställer krav vid åskledarnas konstruktion, vilket måste äga flera djupa jordspett, chef tillsammans god konduktivitet samt mjuka böjda hörn.

vid identisk sätt vilket stegurladdningar orsakar spänningsskillnader inom marken, förmå detta uppstå spänningar mellan marken samt isolerade metallföremål inom detta ögonblick blixten avleds inom struktur från jordströmmar. besitter föremålet upphöjd kapacitans mot mark förmå strömpulsen bli avsevärd.

Urladdning skapad från induktion

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar en elektromagnetiskt fenomen, vilket innebär för att gnistor är kapabel uppstå genom induktion inom ledningar inom närheten från en åsknedslag utan för att direktträff förekommer.

då ett sådan distribution blir många kraftfull kallas denna på grund av EMP. Normalt brukar en överspänningsskydd skydda IT-utrustning nära lägre spänningspulser, dock människor äger dödats från liknande spänningar.

De kostsammaste skadorna vid elektronisk utrustning sker via induktion.

Skydd mot blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

För för att skydda sig mot åsknedslag existerar detta oftast bäst för att artikel inom enstaka byggnad, särskilt angående detta existerar enstaka större byggnad.^[15] Däremot bör man undvika balkonger samt verandor.^[15] Man bör dra ut kontakter ur el-, telefon- samt antennuttag samt stänga dörrar samt fönster.^[15] ej heller stå nära belysning, elektrisk utrustning, system för vatten alternativt eldstäder.^[15] för att prata inom mobiltelefon anses inom sig ej utgöra någon ökad fara på grund av för att bli träffad från blixten, beneath förutsättning för att ej laddningskabeln används.^[16] Vissa byggnad äger åskledare vilket leder blixten ner inom marken.

Man förmå även titta mot för att detta finns ett jordfelsbrytare samt installera överspänningsskydd.^[17]

Utomhus bör man särskilt undvika öppna fält, vätska alternativt för att artikel beneath träd då detta åskar.^[15] Nästan varenda liksom dör från åsknedslag besitter sökt skydd undan regnet beneath en träd, menar Vernon Cooray, professor nära avdelningen till elektricitetslära samt åskforskning nära Uppsala universitet.^{[källa behövs]} Man bör även undvika för att hålla inom utrustning samt redskap likt är kapabel öka risken, exempelvis paraply, golfklubba, spinnspö samt flygande drake.^[15][16]

Metallstrukturer (en sålunda kallad Faradays bur) ger en utmärkt skydd.

detta kunna artikel enstaka fordon alternativt ett byggnad från armerad betong. för att köra alternativt åka järnväg, automobil, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig etcetera existerar tryggare än öppna färdmedel såsom velociped, roddbåt, ridhäst etcetera. om fordon existerar säkra mot åskan äger väckt samtal efter för att ett människa träffats från blixten då den satt inom bilen.

Forskarna menar för att bilen vilket åskskydd existerar tryggare än för att befinna sig utomhus, dock för att faktorer vilket för att äga nedvevad fönsterruta samt samtidigt luta sig mot bilens väggar alternativt nyttja mobilladdare ökar riskerna. nära en åsknedslag inom enstaka automobil kunna även ett uselt konstruerad bensintank fatta flamma, bilen kunna drabbas från punktering, vindrutan kunna spräckas våldsamt samt kablar förmå bli strömförande.

detta existerar däremot många små fara för att omkomma efter en åsknedslag inom bilen.^[18] Moderna fordon kunna dock äga därför resehandling tunn plåt för att dem riskerar för att börja brinna nära åsknedslag.^[19]

En flygplanskropp fungerar vilket enstaka Faradys box. Plåten existerar förstärkt vid dem platser enstaka blixt skulle behärska träffa.

detta äger skett tragedier, var skador vid bränsletankarna misstänkts äga orsakats från kraftiga blixtar. Haveriexperter besitter hittat liknande skador vid vissa flygplansvrak. ett sällsynt kraftig positiv blixt skulle behärska artikel ett trolig orsak. en luftfarkost utlöser ofta blixten samt träffas från intern molnblixt från typ IC, såsom kunna existera upp mot 40 gånger kraftigare än ett CG-blixt ifrån moln mot mark.

Större luftfarkost besitter väderradar, var man förmå titta vilken sektion inom en stormmoln såsom existerar farlig för att färdas igenom. Flygplanstillverkarna lägger ner många tillgångar vid för att utföra flygplanen sålunda okänsliga liksom möjligt på grund av blixtens träffar. Blixten inom sig existerar inget större bekymmer, värre existerar detta tillsammans med den nedisning, turbulens samt dem stora hagel, likt förmå inträffa inom samband tillsammans åskväder.

Skydd från elnätet

[redigera | redigera wikitext]

På enstaka elektrisk chef inom ett kraftledning skapas enstaka strömpuls åt varenda håll ifrån punkten var huvudurladdningen når ledaren. nära kraftledningsstolparna reflekteras dem delvis samt resten fortsätter. Spänningen beror vid kraftledningens impedans. angående huvudurladdningen träffar ner inom stolpen, förmå dess potential öka således många för att detta blir överslag ovan isolatorerna likt håller faslinorna.^[20] till för att undvika nedslag inom faslinorna, besitter man ofta enstaka alternativt numeriskt värde jordlinor ovan faslinorna.^[21] till för att skydda utrustning äger man överspänningsskydd likt gnistgap samt ventilavledare.^[22]

Sifferuppgifter angående blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

Blixtlokaliseringsantenner liksom känner från elektromagnetiska pulsande ifrån blixturladdningar finns utplacerade inom en internationellt nät vilket används på grund av för att registrera då samt fanns en åsknedslag sker.^[23] inom medelvärde pågår detta internationellt 1800 åskväder nära varenda enskilt situation samt dessa genererar cirka 45 blixtar inom sekunden.^[24] enstaka tredjedel från dessa träffar mot jordytan samt ett överväldigande sektion från nedslagen inom jordytan existerar negativa.

Den största förekomsten från åska sker runt ekvatorn, dock detta är kapabel åska överallt. vid norra samt södra hemisfären existerar åskan säsongsmässig. vid vissa platser kunna åskan vandra därför intensivt för att meteorologerna manar människor för att ej vandra ut inom onödan.

Blixten såsom fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Strömmen inom ett blixt existerar 5 000 - 400 000 ampere, ett typisk blixt 30 000 ampere.

enstaka blixt såsom avslutas efter 100µs' kallas till kallblixt. existerar detta enstaka varmblixt sålunda sjunker strömmen inledningsvis mot 100 A efter cirka 100 µs samt avslutas helt efter cirka 1/10 sek. Blixten besitter då attribut liksom existerar antändande. en sådant åsknedslag förmå artikel upp mot enstaka kort tid.

Det anses för att åskan orsakar varannan brand inom Sverige.^{[källa behövs]}

Spänningen inom enstaka blixt existerar 10 miljoner - 100 miljoner volt, inom snitt 30 miljoner volt (från moln vid 1,5 km höjd mot mark)

Förurladdningen sker genom steg, stegurladdning existerar cirka 50 meter, dessa förgrenar sig inom sicksack tillsammans 50 µs intervaller.

Förurladdningen kunna förgrena sig nära dessa punkter samt forma flera spår.

SMHI använder sig från nästa på grund av för att definiera blixtens styrka:^[19]

• Stark blixt: 100 miljoner volt, 150 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Normal blixt: 30 miljoner volt, 20 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Svag blixt: 10 miljoner volt, 2 000 ampere, 1 huvudurladdning.

Förurladdning möter fångurladdning

[redigera | redigera wikitext]

På cirka 100–200 meters höjd träffas förurladdningen från enstaka alternativt flera fångurladdningar, ett fångurladdning såsom ej får förbindelse tillsammans blixtkanalen förmå skada enstaka människa allvarligt då den äger enstaka ström vid 100–200 A.

Förloppet existerar komplicerat då flera efterföljande blixtar förmå vandra lite olika vägar inom huvudkanalen. Förurladdningen är kapabel även startas ifrån marken beneath dem omständigheter då markföremålet existerar många högt exempelvis enstaka TV-mast. Fenomenet ses ofta vilket en grenverk från urladdningar riktade omvänt uppåt. Tiden på grund av huvudurladdningen existerar för att inom 5 µs når enstaka typisk blixt upp mot 30 000 A varvid den avtar nära cirka 100 µs.

Antal urladdningar inom identisk kanal existerar 1–10, inom medelvärde 4. en blixtnedslags uppgift existerar ej förutbestämt utan förurladdningen söker sig mot sin motpol slumpmässigt. detta existerar inledningsvis då ett fångurladdning når fram såsom blixtkanalen etableras samt blir bestämd.

Den positiva blixten existerar genomsnittligt sex gånger således kraftfull samt varar tio gånger sålunda länge liksom enstaka negativ blixt.

Andelen positiva blixtar existerar lägre än 5 andel, vinteråskväder besitter den högsta procenthalten från positiva blixtar. detta existerar även lägre mot åskmolnets höjdpunkt vintertid. Den positiva blixten äger ytterligt sällsynta toppnoteringar såsom tangerar ett halv miljon Ampere.

Luften såsom isolator

[redigera | redigera wikitext]

Luftens elektriska hållfasthet existerar tre miljoner volt per meter.

Detta varierar tillsammans lufttryck, luftfuktighet, kvantiteten laddade samt inflytelserik partiklar inom luften, samt nederbörd. Då förurladdningen letar sig fram av och till mot sin motpol fullfölja dessa små resistansfluktuationer för att oss får ett krokig blixt. allmänt nära högspänningsöverslag existerar för att elektronerna letar sig fram samt bygger upp sin personlig elektrisk chef.

Processen självgenererar genom för att den ökande strömmen ökar joniseringen inom blixtkanalen. Minsta motståndets princip gäller då beneath enstaka speciell premiss.

Det existerar för att blixtvägen byggs upp stegvis beneath extremt högohmiga förhållanden. Forskarna menar för att snabba elektroner liksom bildas ifrån kosmisk strålning existerar spänningsöverslagets inledande steg.

detta existerar ej bara inom luften oss besitter spänningsöverslag. Fenomenen går ett bit ner inom marken var fulguriter bildas metallrör punkteras etc. Blixtströmmen nöjer sig ej tillsammans markens konduktivitet utan önskar jonisera sin väg inne inom marken.

15 juli 2016

Energin förändras mot allra största delen mot värme inom blixtkanalen samt nära nedslagspunkten.

Åsksäsongen inom landet varar ifrån femte månaden i året mot september då cirka 100 000–300 000 blixtar träffar ner årligen var. Detta hindrar ej för att oss ibland är kapabel lyssna åska beneath en snöoväder.

En åskdag definieras meteorologiskt såsom ett solens tid såsom oss kunna lyssna åskan.

Hur nära existerar åskan?

[redigera | redigera wikitext]

Man lär små unge för att man är kapabel ta reda vid hur "nära åskan är" genom för att räkna antalet sekunder mellan blixt samt ett starkt och högt ljud ofta av åska samt dividera tillsammans 3 – resultatet existerar detta ungefärliga avståndet inom kilometer mot blixten.

en åskväder anses existera farligt nära ifall dundret hörs mindre än 3 sekunder efter blixten.

Beräkningen grundar sig vid för att ljusets hastighet inom atmosfär existerar därför massiv för att tiden detta tar på grund av ljuset ifrån blixten för att nå ögat existerar helt försumbar (några mikrosekunder) medan ljudets hastighet inom atmosfär existerar cirka 340 meter per kort tid, detta önskar yttra drygt ett tredjedels kilometer per kort tid.

Detta ger dock bara resultat angående avståndet mot den senaste urladdningen samt då ett åskfront utan vidare förmå existera hundratals kilometer utdragen sålunda ger detta ingen såsom helst ledning ifall något avstånd mot "åskan", alternativt fanns nästa urladdning kommer för att inträffa.

Åskmolnen besitter även kraftiga skyfall, fallvindar, kastvindar, hagel samt tromber vid sin repertoar, hur åskmolnets elektricitet inverkar vid just dessa existerar ej känt.

Forskning ifall åska

[redigera | redigera wikitext]

Ett äldre term till studiet från åska existerar brontologi.^[25]

Ett delvis nytt paradigm besitter börjat växa fram var detta hävdas för att åskan existerar vital på grund av atmosfären. Upptäckten från jonosfärurladdningar äger belyst denna nya perception.

Den positivt laddade jonosfären existerar inom sig enstaka elektrisk krets tillsammans jordklotet likt minuspol. Drivkraften kommer ifrån solen. Även andra moln existerar elektriska, exempelvis cumulus congestus existerar avsevärt elektriskt.

Åskcellens elektriska krets begränsas ej empiriskt mot atmosfärslager den återverkar via visslare ända upp inom exosfären.

Markblixten slutar ej inom marken, utan åskfenomenet verkar producera resonanser var själva jordklotet existerar ett elektrisk kavitet (svängningskrets). Spännande frågeställningar öppnar sig på grund av framtidens åskforskare.^[26]

Två primär forskningsmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Artificiell skildring från blixtar inom laboratorium, studier vid fältet genom infångning från blixten samt studier från befintliga åskväder.

detta existerar svårt för att forska upp inom molnen samt detta existerar fråga ifall många snabba förlopp därför existerar flera problem att diskutera angående åskan obesvarade.

Högspänningslaboratoriet

[redigera | redigera wikitext]

Ett högspänningslaboratorium används till allmän undersökning angående spänning, varav åskforskning endast existerar ett sektion.

Det går ej för att framställa därför höga spänningar vilket naturens personlig elektrisk maskin, cumulumnimbusmolnet. Tio miljoner volt används på grund av laboratorieförsök.

Det utför för att undersökning vid fältet existerar nödvändigt. Exempelvis existerar klotblixten inom laboratorium alternativt beneath åska ännu ej helt kartlagd.

Simulering från blixtträffar vid modeller samt ytterligare utrustning ger nödvändig vägledning angående apparaturs tålighet till åskskador. detta existerar viktigt tillsammans telefon utrustning var man är kapabel mäta direkt beneath riktiga åskväder.

Laborationer vid fältet

[redigera | redigera wikitext]

Redan den amerikanske filosofen Benjamin Franklinsdrake plats en fältlaboratorium vilket ledde fram mot uppfinningen från åskledaren.

Idag vet oss för att hans experiment fanns livsfarligt samt senare utövare från hans metoder besitter förolyckats. Franklins drakmetod sker inom dygn inom åskrika trakter inom USA. Raketer skickas upp mot åskvädret. Raketen små frukter från växter ett 500 m utdragen järnlina såsom leder blixten mot mark. Forskarna sitter inom enstaka Faradays box likt existerar byggd vilket ett bunker samt åser åsknedslaget vid nära håll.

dem äger även framställt fulguriter vid detta sätt. Flygning sker genom stormmoln liksom användning från ballonger. Fältstudier sker även ifrån höga byggnadsverk vilket ofta träffas från blixten. detta existerar sålunda blixtens diameter besitter uppmätts; cirka 2–20 cm.

Åskstudier görs via höghastighetskamera samt videokamera, radiopejling-anordningar såsom LLP-systemet.

detta finns olika former från radar såsom dopplerradar.

Filmning göres även utanför detta synliga området.^{[förklaring behövs]}

Blixtfrekvenser tillsammans mera observeras ifrån vädersatelliter samt ger betydande kunskap ifall åskan.

Forskning inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet sker grundforskning angående åska nära Ångströmlaboratoriet inom Uppsala vid Avdelningen till elektricitetslära samt åskforskning.

detta forskas även ifall åska nära Chalmers tekniska högre utbildning inom götet, var en högspänningslaboratorium finns.

Jonosfärblixtar

[redigera | redigera wikitext]

Luften vid marken existerar enstaka utmärkt isolator dock ju högre upp inom atmosfären desto förbättrad chef existerar luften. Jonosfären existerar enstaka god chef.

Jonosfäriska blixtar upptäcktes tid 1989 slumpmässigt från John Winkler samt hans medarbetare. Gruppen testade ett känslig videokamera samt använde en motiv såsom fanns en avlägset åskväder nattetid. dem såg då märkliga urladdningar likt funnits beskrivna långt innan. Redan 1886 fanns ögonvittnesskildringar ifall urladdningar inom övre atmosfären.

oss vet ej vad bohuslänningar sett då dem talat ifall sillablixtar. Piloter, astronauter besitter sett jonosfärurladdningar dock observationerna besitter ej lett mot insikten ifall en nytt fenomen. 1925 föreslog Wilsonkammare uppfinnare för att dem måste finnas blixtar ovanför åskmolnet.

I nuläget indelas dessa blixtar inom Röda älvor (red sprites), Blå jetstrålar (blue jets) samt Älvor (elves).

Fenomen samt mekanismer existerar delvis okända.

Röda älvor

[redigera | redigera wikitext]

Så kallade Röda älvor äger enstaka manetliknande form eller gestalt tillsammans med tentakler riktade ned mot åskmolnet. Röda älvor ligger vid sju mot tio mils höjd.

Kroppen existerar skarlakansröd medan tentaklerna går ovan mot blått.

Tentaklerna existerar många smala, cirka 10–30 meter, samt sträcker sig ner mot cirka 4 mil, alltså betydligt högre än åskmolnets höjdpunkt.

Röda älvor syns längre än vanliga urladdningar inom den lägre stratosfären, vilket bara syns inom några ett fåtal millisekunder. Trots för att röda älvor saknar kontakt tillsammans åskmolnet vet man för att dem utlöses från positiva jordblixtar vid upp mot 400 000 ampere, enstaka superblixt.

Blå jetstrålar

[redigera | redigera wikitext]

Blå jetstrålar (engelska Blue jets) börjar vid åskmolnets ovansida samt expanderar likt ett jetstråle mot enstaka halv mils diameter, dem når cirka 8 mils höjd.

De rör sig tillsammans med cirka 100 km/s samt varar inom cirka 250 millisekunder.

Älvor

[redigera | redigera wikitext]

Älvor (engelska Elves) orsakas från för att blixten utlöser ett kraftig radiovåg.

Vågen rör sig upp mot jonosfären såsom existerar inflytelserik samt inducerar enstaka små jonosfärström. Den breder ut sig inom jonosfärskiktet vilket ett expanderande fingerprydnad. Konfrontationen mellan radiovågen samt jonosfären syns inom elektronövergångar inom syre samt kväve såsom existerar briljant, ungefär vilket en många svagt norrsken. Fenomenet varar inom cirka ett millisekund.

Andra jonosfärfenomen inom samband tillsammans åska

[redigera | redigera wikitext]

Åskan samt elektrosfärens läckström

[redigera | redigera wikitext]

Åskforskarna anser idag för att den övre delen från atmosfären kallad elektrosfären skulle ladda ur sig vid enstaka halvtimma angående ej jordens varenda åskväder funnits. Elektrosfären inklusive jonosfären äger enstaka positiv spänning från cirka 300 000 mot 400 000 volt.

Jorden existerar negativt laddad.

Det innebär för att oss äger cirka 130 volts spänningsskillnad per höjdmeter på denna plats nära jordytan. dock åskvädren verkar behärska fungera vilket enstaka slags buffert mot detta strömläckage. detta resulterar inom för att dessa tre fenomen ovanför åskmolnets positiva höjdpunkt tömmer elektrosfären vid elektroner via åskan.

Forskarna besitter länge antagit för att lävågor inom samband tillsammans med åskväder påverkat jonosfären, sporadiska E skikt äger satts inom samband tillsammans åska. Bevisningen existerar ej fullständig.

Sferics samt Visslare

[redigera | redigera wikitext]

Ett radiofenomen existerar även Sferics samt tweeks liksom existerar dess variant.

Detta fenomen besitter samband tillsammans med blixtens samt dess uppbyggnadsprocess inom molnet. Sferics hörs inom ett VLF-mottagare upp mot 40 kHz, dem fortplantas genom jord-jonsfärens vågledare samt kunna observeras längre än 200 mil ifrån källan.^[27][28][29]

Ett egendomligt VLF-(extremlångvåg)radiofenomen orsakas även från blixten.

Ibland läcker jonosfären blixtens radiopulser (sferics) ut inom rymden. Dessa lämnar jonosfären samt dem följer jordens magnetiska fältlinjer 10 000 km alternativt mer ovanför markytan, dem återvänder mot jorden via fältlinjerna vid motsatta hemisfären var pulsen hörs liksom ett utdragen vissling, enstaka därför kallad visslare.

inom bland går detta för att lyssna flera visslare inom en ping-pong-fenomen ifrån identisk ursprungsblixt. Detta existerar en plasmafenomen inom jonosfären samt exosfären. Visslarna äger nedsänkt frekvens samt ändrar bostadsort sig neråt inom frekvens beneath några sekunder. Frekvensen existerar 10 kHz- 0,600 kHz samt dem låter såsom vissling inom ett VLF-radio.

Visslarna uppträdde ursprunglig vilket hörbara störningar inom telefoner likt plats anslutna mot långa luftledningar. Lyssning vid varenda dessa fenomen rekommenderas beneath gryning samt kväll. Dessa fenomen existerar kända sedan radions tidig del av ett liv.

Schumanresonanser

[redigera | redigera wikitext]

Jordklotets Schumannresonans orsakas från för att jorden samt dess atmosfär existerar ett elektrisk svängningskrets, vilket äger frekvensen 7,8 Hz tillsammans med övertoner vid ungefär 14, 20, 26, 33, 39 samt 45 Hz^[30].

Jordens blixtar fungerar vilket gnistsändare liksom får denna svängningskrets inom resonans. Resonanserna går för att detektera tillsammans speciella instrument vilket ger nödvändig vägledning angående åskan.

Andra typer från blixtar

[redigera | redigera wikitext]

Blixtar är kapabel även uppstå nära vulkanutbrott samt sandstormar inom öknen.

Orsakerna mot detta existerar ej närmare kända. Åska förekom inom jordens forntida atmosfär. vetenskapsman äger inom laboratorieförsök kunnat generera blixtar inom gasblandningar såsom liknat denna. Resultatet existerar för att provrörsblixtarna bildar aminosyror. Den forntida uratmosfären är kapabel äga varit lik planeten venus nutida atmosfär.

Decimeterlånga gnistor förmå uppstå vid dem långa linor mot sportdrakar liksom flygs inom tydligt väder.^{[källa behövs]}

Åska utanför jorden

[redigera | redigera wikitext]

Venus äger idag åskväder tillsammans särskilt intensiva blixtar.

Också planeten Jupiter äger åskväder samt intensiteten inom dessa förhåller sig omvänt mot solfläcksaktiviteten.

Dessa uppvisar en liknande orgelspel, en fenomen likt på grund av tankarna mot jordklotets Visslare. VLF mottagarna inom sondernaPioneer samt Voyager, detekterade även visslarfenomen inom planeten saturnus atmosfär.

[24] En tredjedel av dessa slår mot jordytan och en överväldigande del av nedslagen i jordytan är negativa

Det förmå även nämnas för att då Jupiters månen Io korsar Jupiters magnetfältlinjer genererar även detta enstaka elektrisk ström vid planeten Jupiter, såsom trots för att den existerar små jämfört tillsammans med tidvattenuppvärmningen, förmå ge ett konsekvens vid mer än 1 triljon watt. Denna ström flyter mellan Io samt Jupiter. Spänningsskillnader mellan planeter samt andra kroppar inom solsystemet vet man väldigt lite angående, även ifall Io samt Jupiter-exemplet ger antydningar ifall för att liknande måste finnas.

Likaså jordmagnetismen samt dess orsaker existerar mot massiv sektion okända.

Mytologi

[redigera | redigera wikitext]

Åskan existerar ett naturkraft såsom väckt respekt samt förhoppningen för att behärska blidka blixten äger gjort för att åskan beskrivit likt enstaka gudomlig kraft. inom detta nordiska stenålderssamhället fanns åskviggen ett föregångare mot Tor.

Tordön existerar en fornnordiskt mening till åska. Tor betyder åska (guden existerar döpt efter naturfenomenet)^[31] samt dön betyder dån, buller.^[32]

I egyptisk tro ägde åskviggen sin motsvarighet inom himmelsguden Min. inom dessa tidiga religioner tillsammans med flera gudar, polyteism, såsom bland annat finns inom områden tillsammans många åska, brukar fenomenet ofta förknippas tillsammans med ett åskgud likt Zeus, Jupiter, liksom Tor, Indra, Chac tillsammans flera.

Moderna myter

[redigera | redigera wikitext]

En modern legende existerar för att gummistövlar skyddar mot blixten. vad man små frukter från växter vid fötterna existerar från mindre innebörd inom sammanhanget. för att äga något vid fötterna istället på grund av för att vandra barfota är kapabel ändå minska risken till spänning inom kroppen ifall blixten träffar ner inom närheten.^[33]

Mobiltelefon ökar ej risken för att träffas från blixten, dock metallföremål nära örat kunna medföra för att blixten koncentreras inom huvudet nära ett träff.^[33]

En ytterligare legende existerar för att blixten inte någonsin träffar ner vid identisk lokal numeriskt värde gånger.

Sannolikheten existerar förvisso allmänt nedsänkt även angående detta existerar fullt möjligt. en experiment besitter påvisat för att en en hög byggnad eller struktur vid bergstoppen Säntis inom Schweiz träffas hundratals gånger angående året från blixten.^[33]

Att människor ständigt dör då dem blir träffade från blixten existerar ett legende.

Omkring 80 andel överlever enstaka samling (2021).^[33]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]