atritan.pages.dev






Hur skriver man ön på gotländska

Gotländska

Gotländska existerar ett dialekt likt talas vid öarna Gotland samt Fårö. Gotländska måste särskiljas ifrån gutamål, såsom existerar ålderdomligare samt härstammar ifrån forngutniska. Den gotländska dialekten kännetecknas från enstaka speciell språkmelodi samt från flera diftonger (som inom gutamål), dock inom övrigt existerar den ganska lika standardsvenskan inom böjning samt syntax.[1] Den variant från gotländska vilket talas inom Visby existerar inom allmänhet mera lik standardsvenska än den likt talas vid landsbygden.[2][3]

Gotländska besitter, vilket talspråk, utvecklats inom mötet mellan svenska samt gutamål, var gotländska tappat bort eller missat detta mesta från gutamålets särart, dock även utvecklat egna diftonger.

beneath 2000-talet reducerar antalet personer vilket talar gutamål, dock även antalet personer likt talar gotländska minskar.[4]

Uttal

[redigera | redigera wikitext]

Diftonger

[redigera | redigera wikitext]

Ett karakteristiskt språkdrag till gotländska existerar bland annat dess 6 olika diftonger, varav 2 härstammar ifrån gutamålet, [ɔu] inom [mɔus] (mos) samt [eu] inom [meus] (mus).

Gotländska är en dialekt som talas på öarna Gotland och Fårö

dem övriga 4 existerar [ei] inom [meis] (mes), [oɛ] inom [loɛs] (lås), [eɘ] inom [leɘs] (läs) samt [øy] inom [løys] (lös).[5][6] Dessa diftonger besitter ungefär identisk tryck vid dem båda diftongelementen samt kunna därför kallas svävande.[6]

Diftongen döi/döy finns även inom gutamålet, dock var existerar den istället enstaka diftong från y, liksom inom döi, 'dy'.[7] Gutamålets diftong au, vilket inom auge (öga),[8] äger inom gotländska dels blivit ett ytterligare diftong, öy, såsom inom 'öyge' (öga), alternativt även äger au, vilket inom austar (öster), blivit en betalkort å inom gotländska, såsom inom åstar.[9]

I gotländska används ständigt diftongen öi/öy inom stället på grund av långt ö, mot modell inom söit, 'söt'.

Diftongen ei uttalas således inom varenda mening liksom vid fastlandet uttalas tillsammans e, både inom mening såsom inom gutamålet uttalas likt ai, såsom inom gutamål mair, gotländska meir, inom mening liksom 'se', gotländska sei, samt 'ner', gotländska neir, dock även inom lånord vilket mot modell 'servera', gotländska serveire.

Diftongen eu används inom gotländska var gutamålet använder triftongeniau, vilket gutamålets iaul 'jul' samt 'hjul', gotländska jeul.

Monoftonger

[redigera | redigera wikitext]

Det långa a-ljudet, inom mot modell 'hage', uttalas mer öppet inom gotländska än sin svenska motsvarighet, ungefär såsom inom finlandssvenska.[10] betalkort u uttalas likt o, därför för att mot modell 'klubb' uttalas likt 'klobb'.

begränsad ö uttalas såsom å, sålunda för att exempelvis 'drömma' blir dråmme.[1] Framför r blir både betalkort samt långt ö mot å, mot modell inom 'förstöra', likt inom gotländska blir fårståre. detta gamla, långa a-ljudet, liksom inom svenska äger blivit å, äger inom gotländska ändrats mot den å-liknade diftongen [oɛ].

De flesta av dagens gotlänningar talar en gotländsk dialekt influerad av rikssvenskan, men det är även ännu möjligt att uppleva gutarnas helt egna språk kallat gutamålet på Gotland

begränsad a före 'ng' äger inom gotländska, liksom inom standardsvenska, ersatts från å, således för att mot modell gutamålets langg besitter blivit 'lång'.

Ändelsevokaler

[redigera | redigera wikitext]

Typiskt på grund av gotländska existerar för att ändelsevokalen -a uttalas liksom -e, exempelvis hoppe istället på grund av 'hoppa' samt klocke istället till 'klocka'.

då en mening slutar vid -er alternativt -or uttalas detta -ar vid gotländska, exempelvis kommar istället till 'kommer', [10] 'under vintern' blir undar vintarn samt 'myggor' blir myggar. vid norra Gotland förmå enstaka ändelse vid -er alternativt -or bli -år alternativt enbart -å, liksom inom verbenglåmmå (glömmer), alternativt tenkå (tänker),[11] alternativt likt inom substantivettomatplantå (tomatplantor).[12] Liksom inom norrländska dialekter samt inom finlandssvenska kunna ändelsevokalen försvinna, likt inom int 'inte' samt bygg upp 'bygga upp'.[10]

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

Uttalet från r liknar ej standardsvenskt uttal.

detta uttalas ofta mer likt en engelskt alternativt amerikansktr.[10] dock uttalet varierar korrekt många. Även rullande r förekommer, liksom "stockholmskt r", utan något klart system.[13] Konsonanten r förmå försvinna inuti mening, liksom såmman (sommaren) samt trägåsprodokte (trädgårdsprodukter).[12]

Prosodi

[redigera | redigera wikitext]

Gotländska äger en karakteristiskt entoppigt uttal från båda ordaccenterna, vilket alltså enbart skiljer sig åt genom tontoppens tidsplanering.

en annat karakteristiskt tonalt drag inom sammansatta mening tillsammans accent 2 existerar för att tonen stiger nära den betonade stavelsen, till för att sedan stanna kvar inom högt tonläge (s.k.

Om du ska besöka Gotland i sommar kan det vara en bra idé att lära sig ett par gotländska ord och uttryck

upphöjd platå), på grund av för att sedan sjunka nära den bibetonade stavelsen. Dessa tonala drag besitter gotländskan gemensamt tillsammans bergslagsmålet.[14]

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen

[redigera | redigera wikitext]

Första person

[redigera | redigera wikitext]

Objektspronomen 'mig', 'dig', 'sig' heter mi, di, si vid gotländska.

Alternativt är kapabel dem även varma me, de, se.[15]

Tredje person

[redigera | redigera wikitext]

Subjekts- samt objektspronomen tredjeplats individ, plural, heter vid mellansvenskt talspråk dom. Detta mening används vid 2000-talet riktig allmänt även vid Gotland, speciellt inom Visby.

kvar används, särskilt vid ruralt område, däm (norra Gotland) samt di (södra Gotland).[16]

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

Gotländskans ordförråd skiljer sig ej många ifrån detta vilket används inom standardsvenska, dock riktig många ifrån gutamålet. Enstaka mening likt skiljer sig ifrån dem fastlandssvenska är kapabel ibland användas även inom gotländska, liksom exempelvis pinnsvin (igelkott), rabbis (vildkanin) samt sork (liten pojke).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Gotländska mål”. Institutet på grund av tungomål samt folkminnen (Isof).

    Gutnisk-Svensk Ordlista

    https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-dialekter/utforska-sveriges-dialekter/gotlandska-mal. Läst 20 juli 2023. 

  2. ^Öhlund, Lovisa (vt 2007). ”Några enstaka raubär vid ladingen”. Uppsala högskola. sid. 13, 15, 17. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:131587/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 juli 2023. 
  3. ^Lindström 2019, s. 98, 99, 103.
  4. ^Nilsson, Jenny (2020). ”Gutamål samt gotländska”.

    Utbildningsradion.

    https://urplay.se/program/218301-svenska-forklarad-gutamal-och-gotlandska. Läst 20 juli 2023. 

  5. ^Bruce 2010, s. 125–126.
  6. ^ [ab] Elert 1989, s. 42–43.
  7. ^Enderborg, Bernt. ”Diftonger, gutamål, gotländska”. Guteinfo.com. https://www.guteinfo.com/?id=3213. Läst 23 juli 2023. 
  8. ^Elert 1989, s. 42.
  9. ^Lindström 2019, s. 103.
  10. ^ [abcd] Lindström 2019, s. 98.
  11. ^”Äldre kvinna, Fole”.

    swedia.ling.gu.se.

    Känn på några exempel och fundera på hur lätt det vore att hitta uppslagsorden för de gutniska orden gaimalde, isse, kaitu, och värgnät, alltså blåsig plats, den här, vänsterhanden och

    https://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Gotland/Fole/ow.html. Läst 25 juli 2022. 

  12. ^ [ab] ”Äldre man, Fole”. swedia.ling.gu.se. https://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Gotland/Fole/om.html. Läst 25 juli 2022. 
  13. ^Jordan, Caspar. ”Sammanfattning från uppsatsen ‘Documentation of Gutnish phonetics and phonology’ från Caspar Jordan”.

    Gutamal.org. https://www.gutamal.org/wp-content/uploads/Caspar-Jordan-Sammanfattning-masteruppsats.pdf. Läst 5 femte månaden i året 2023. 

  14. ^Bruce 2010, s. 81, 184.
  15. ^Öhlund, Lovisa (ht 2009–vt 2010). ”De e gotländske dem bör va!”.

    När du letar efter en gotländsk röst för till exempel en reklamfilm, en filmproduktion som ska dubbas eller någon typ av informationsfilm som ska ha en lokal, gotländsk prägel så kan vi på Voicetome hjälpa er att hitta den mest passande rösten

    Uppsala högskola. sid. 38. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:343958/FULLTEXT01.pdf. Läst 20 juli 2023. 

  16. ^Öhlund, Lovisa (vt 2007). ”Några enstaka raubär vid ladingen”. Uppsala högskola.


  17. hur skriver man ön vid gotländska

    18. sid. 15. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:131587/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 juli 2023. 

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

  • Bruce, Gösta (2010). Vår fonetiska geografi: ifall svenskans accenter, ton samt uttal (första upplagan). Lund: Studentlitteratur 
  • Elert, Claes-Christian (1989). Allmän samt svensk fonetik (sjätte upplagan).

    15 mer eller mindre kända gotländska ord och begrepp

    Stockholm: Norstedts förlag 

  • Lindström, Fredrik (2019). 100 svenska dialekter (första upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer. ISBN 9789174244656