atritan.pages.dev






Hur såg samhället ut under fornsvenskan

Men det medeltida brevet motsvarade inte det vi idag brukar avse med termen brev, utan det skrevs efter ett bestämt formelschema och behandlade inte privata ärenden utan huvudsakligen juridiska och administrativa ärenden

Fornsvenska

Fornsvenska existerar den svenska likt brukades beneath perioden omkring 800–1526. Den brukar delas upp vid nästa sätt:[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

När land blev kristet ersattes landets nordiska runor från latinska tecken, dock flera fortsatte även för att rista runor inom virke samt berg.

Dessa runor kallas på grund av medeltida runor.

Framförallt numeriskt värde grupper använde skriftspråket: kungens män samt kyrklig män. Kungens män skrev ned t.ex.

Fornsvenska (cirka 1225–1526) Under medeltiden skrevs svenska framför allt med latinskt alfabet

lagtexter. religiös män, såsom munkar, översatte religiösa texter ifrån grekiskan samt latinet. dem äldsta handskrifterna vid svenska existerar lagtexter.


  • hur såg samhället ut beneath fornsvenskan

    • Allra inledningsvis kom västgötarnas lagar tid 1225; "Äldre Västgötalagen". nära mitten från 1300-talet kom den inledande rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". vid den denna plats tiden fanns detta inga regler till hur man skulle stava alternativt skriva; man skrev ungefär liksom man talade.

    Under denna period lånade detta svenska språket in flera mening ifrån andra tungomål.

    Många kloster, främst det i Vadstena, drev en avskrivningsverksamhet

    eftersom religiös människor översatte texter ifrån grekiskan samt latinet, därför lånades flera nya mening in ifrån dessa numeriskt värde tungomål. Exempel: altæri, biskupear, klockæ, kloster.

    Tyskans inflytande

    [redigera | redigera wikitext]

    Rika personer samt yrkesman ifrån områden inom detta liksom idag existerar Tyskland bosatte sig ofta inom land.

    Hansan bildades vid 1300-talet samt flera köpmän liksom talade språket lågtyska bosatte sig inom svenska städer. detta svenska språket påverkades många från Hansan. Språket tog mot sig ett mängd lågtyska mening inom olika områden.

    Det menar psykologiforskaren Per Johnsson vid Lunds universitet

    Exempel:

    • Titelord: t.ex. herra, grevi.
    • Handel: t.ex. köpa, pænningar.
    • Yrken: t.ex. skomakare, skrædare.
    • Varunamn: t.ex.

      frykt, krydhe.

    • Byggnadskonst: t.ex. mur, källare.

    Denna tillväxt kulminerade tillsammans med Albrecht från Mecklenburg, dock även efter dennes tronavträde 1389 skulle tyskarna äga en avgörande inflytande.[2]

    Ordbok

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordförrådet ifrån fornsvenska finns samlat inom lexikon öfver svenska medeltidsspråket.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Danell, Gideon. Svensk språkhistoria inom sammandrag till gymnasier samt seminarier. Lindblad. sid. 21.

      Hoppa bungyjump, lyssna på true crime-poddar eller skrämmas av spöken under Halloween

      ”Inom fornsvenskan brukar man urskilja tre underperioder: runsvenska, klassisk fornsvenska samt yngre fornsvenska.” 

    2. ^Bergman, Gösta (Tredje uppl. 1972 [1968]). Kortfattad svensk språkhistoria, s. 61 

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    • Hugo Pipping (1910), Fornsvenskt lagspråk.

      1, utspridda noteringar / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396162, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022070 

    • Hugo Pipping (1912), Fornsvenskt lagspråk. 2-3 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396196, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022195 
    • Hugo Pipping (1914), Fornsvenskt lagspråk.

      De religiösa verken dominerade litteraturen, men riddarromaner och ordspråkssamlingar blev också populära

      4, utspridda noteringar / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396218, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022502 

    • Hugo Pipping (1915), Fornsvenskt lagspråk. 5, Studier ovan Äldre Västgötalagen / Hugo Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396235, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022372 
    • Rolf Pipping (1952), Fsv.

      torsbelgbune / Rolf Pipping., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113526968, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022533 

    • Ilkka Hirvonen; Gunilla Harling-Kranck (1996), Konstruktionstyperna den gamle man, den gamle mannen samt gamle mannen inom fornsvenskan ; Subjektsmärke alternativt bisatsmarkör : angående bruket från liksom inom indirekta frågesatser inom svenskan förr samt idag / Ilkka Hirvonen.

      Ägonamn - struktur samt datering : redogörelse ifrån NORNA:s tjugotredje symposium vid Svidja 15-17 september 1995 / redigerad från Gunilla Harling-Kranck., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113529953, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022758 

    • Theodor Hjelmqvist (1913), Fsv.

      Under fornsvenskans yngre period översattes allt fler texter till svenska

      snima inom betydelsen "sent vid dagen" / Theodor Hjelmqvist., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396207, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022163 

    • Theodor Hjelmqvist (1913), Rättelser samt förklaringar mot fornsvenska texter / Theodor Hjelmqvist., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396211, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022164 
    • Ola Mattsson (1957), Helga manna leverne : studier inom den fornsvenska överssättningen från Vitae patrum / Ola Mattsson., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113527042, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022570 
    • Arnold Nordling (1920), Om sammanskrivning samt särskrivning från sammansättning inom fornsvenska samt äldre nysvenska urkunder såsom en medel för att beteckna olika betoning / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113518922, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022245 
    • Arnold Nordling; Hugo Pipping (1931), Språkstatistik : fornsvenska uttals- samt skrivarvanor.

      1 / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113519036, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022156 

    • Arnold Nordling (1933), Språkstatistik : fornsvenska uttals- samt skrivarvanor. 2-6 / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113519056, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022229 
    • Jöran Sahlgren (1914), En fornsvensk ljudlag kompletterad / Jöran Sahlgren., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396226, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022430