Vilken betydelse har djur för oss människor
Hur samt varför påverkas oss från natur- samt djurkontakt?
Natur
Modern undersökning äger dem senaste fyrtio åren arbetat för för att hitta svaren. beneath vägen äger detta formulerats flera olika hypoteser samt teorier*. oss visar upp några från dem här nedan. Forskarna – vilket återfinns inom vetenskapsområden såsom miljöpsykologi, landskapsarkitektur, träd, läkemedel tillsammans flera – utgår från sina respektive expertområden när dem formulerar sig.
Det blir ett sätt att utöka sin flockdem tittar från olika håll på naturens innebörd för människans hälsa samt finner därför olika förklaringar mot varför människan reagerar positivt på lugna vistelser inom natur. Vissa utgår från vårt ursprung likt art alternativt den enskilda platsens innebörd, andra handlar ifall hur oss påverkas från olika sorters natur alternativt från sinnesintrycken därute.
Det förmå möjligen tyckas lite spretigt samt svårbegripligt.
Vem besitter egentligen rätt? Troligen samverkar flera olika faktorer när oss reagerar vilket oss gör på naturvistelser. detta är ej meningen för att man bör ställa teorierna emot varandra.
Endast 1,8 miljoner är namngivnaIstället förmå man titta dem likt intressanta inspel liksom leder forskningen vidare samt gör för att oss steg för steg kommer närmare någon sorts sanning.
Trots allt finns samsyn kring den bakomliggande orsaken mot varför oss mår god inom naturen: detta handlar angående vårt biologiska ursprung. Arten människa – Homo sapiens – äger levt inom naturen inom flera hundratusen år.
oss plats, samt är, ett art bland samtliga andra liksom nära vissa tillfällen varit hyperstressade samt panikslagna därute, samt nära andra återhämtat oss samt mått utmärkt på platser inom naturen där oss känt oss trygga.
Människokroppen (inklusive hjärnan) besitter ej förändrats särskilt många sedan dess.
Den ändras ej bara för för att över hälften från jordens befolkning idag bor inom städer, hänger inom okänt, sitter nära datorer, shoppar samt bor inom höghus. oss är gjorda för en liv inom grönskan samt nära vattnet – oss äger detta inom generna efter inom uppskattningsvis tiotusen generationer därute.
Något inom oss känner igen samt gillar synintrycken, dofterna samt ljuden på trygga platser inom naturen. detta gör för att kroppens lugn-och-rosystem går igång.
De flesta – även människor likt räknar sig liksom väldigt urbana – vet nog detta där innerst inne. enstaka sak såsom tyder på detta är explosionen från besökare inom naturreservat samt nationalparker beneath pandemin, då särskilt storstadsbor sökte sig ut inom stora skaror.
detta finns också gott angående människor inom svår sjukdom samt livskris såsom inom forskningsenkäter samt intervjuer vittnat angående hur många natur- samt trädgårdsvistelser kunna betyda när man mår mentalt dåligt.
Det korta svaret på frågan ”Varför kickar lugnsystemet inom kroppen igång inom naturen?” blir alltså: För för att oss känner oss hemma där.
Den liksom önskar äga en mer utförligt svar förmå söka vidare inom detta urval från forskarnas förklaringsmodeller såsom presenteras här nedan.
* enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något är en antagande angående hur någonting fungerar inom verkligheten såsom ännu ej äger bekräftats vetenskapligt.
När hypotesen anses bekräftad så blir den enstaka teori.
Teorin angående stressreducering (Stress reduction theory, SRT/Den psykoevolutionära teorin, PET)
Detta är enstaka teori vilket handlar ifall kroppens fysiologiska, icke viljestyrda reaktioner.
De positiva konsekvenserna för djuren är mycket större än de eventuella negativa konsekvenserna för oss människorbetalkort sagt: när man är på ett trygg, estetiskt tilltalande samt härlig område inom naturen aktiveras lugn-och-rosystemet inom kroppen. oss tänker ej på detta, detta bara händer, nästan direkt. Lika snabbt slår kroppens kamp-, flykt- samt stressystem på när oss får ögonkontakt på enstaka orm, en stup alternativt något annat liksom skrämmer oss.
Det är vilket ifall kroppen äger ett omedveten larmknapp, samt enstaka omedveten faran-överknapp.
Funktionerna finns där för för att dem hjälpt oss för att överleva genom tiderna samt dem fungerar kvar, menar miljöpsykologen bekräftelse Ulrich, vars banbrytande undersökning ligger mot bas för teorin.
Ulrich R. (1983) Aestetic and affective response to natural environment. Human Behavior & Environment: Advances in Theory and Research.
Ulrich, R.
et al (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environment. Journal of environmental psychology, Vol. 11, s. 201-230.
Teorin ifall återhämtning från uppmärksamheten (Attention restoration theory, ART)
Denna teori skapades utifrån miljöpsykologerna Rachel samt Stephen Kaplans undersökning samt baseras på hjärnans kognitiva funktioner, närmare bestämt dess sätt för att reagera på dem upplevelse likt oss möter inom omvärlden.
När paret Kaplan bör förklara varför oss mår så god inom naturen skiljer dem på två olika sorters fokus: den riktade respektive den spontana uppmärksamheten (även kallad fascination).
När den riktade uppmärksamheten är påkopplad går hjärnan på högvarv, bland annat för för att välja försvunnen samt skärma från dem upplevelse oss ej behöver (exempelvis inom enstaka stadsmiljö alternativt på jobbet). detta är stressande samt tröttande. När oss vistas inom ett naturmiljö tar den spontana uppmärksamheten över.
Även då möts oss från upplevelse – såsom fågelsång, skogsdoft, grönska samt så vidare – dock dessa är kravlösa samt tröttar ej ut hjärnan utan ger tvärtom återhämtning.
En verkligt återhämtande naturmiljö bör artikel enstaka där man klart märker för att man är på enstaka ytterligare område än där man blev uttröttad, i enlighet med Kaplans.
Den bör också väcka ens nyfikenhet, ge rika tillfällen mot fascination samt tillhandahålla möjligheter mot ett sorts aktiviteter liksom man uppskattar. Dessutom bör området artikel sammanhållet samt äga enstaka storlek såsom erbjuder olika sorters upplevelser.
Kaplan R. & Kaplan S. (1989). The experience of natur – a psychological perspective.
Cambridge University Press.
Kaplan S (1995) The restorative benefits of nature: toward an integrative ramverk. Journal of environmental psychology vol. 15, s 169–182.
Kaplan S. & geolog M.G. (2010). Directed attention as a common resource for executive functioning and self-regulation. Perspectives on Psychological Science.
Biofiliahypotesen (The biophilia hypothesis)
Människan besitter enstaka nedärvd förmåga för att känna kärlek mot allt levande samt trivas inom naturliga miljöer.
detta är därför oss söker oss mot naturen samt reagerar så positivt där. Den hypotesen förmå spåras igen mot antikens Grekland, dock lanserades inom modern period från den amerikanske biologen (och insektsforskaren) Edward O. efternamn. han kallade förmågan för att känna kärlek mot naturen samt dess invånare för biofili samt menade för att den besitter gynnat vår överlevnad genom tiderna.
Wilson, E.
O. (1984) Biofilia – the human bond with other species (Harvard University Press)
Savannteorin (The gräsmark theory)
Människor tilltalas särskilt från öppna landskap tillsammans närhet mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta kunna bero på för att den sortens miljö besitter främjat vår arts överlevnad sedan våra förfäder traskade omkring på savannen på den afrikanska kontinenten.
Så är inte alltid fallet, tyvärrNär man frågat människor världen över vilken sorts natur dem föredrar är detta ofta just en öppet landskap tillsammans med enstaka träd samt utsikt mot dricksvatten vilket beskrivs. Arkeologiska utgrävningar visar också för att detta fanns just så våra förfäder förlade sina boplatser.
Orians, G.H.
(1986) An ecological and evolutionary approach to landscape aesthetics. Landscape meanings and values s. 3–25 (Allen & Unwin)
Utsikt- samt tillflyktteorin (The prospect and refuge theory)
Den maximalt gynnsamma miljön för människor tidigt inom vår saga plats på ett skyddad område tillsammans utsikt över detta närmaste området.
Där kunde man hålla koll så för att inga predator alternativt fientligt inställda människor närmade sig samt där plats man skyddad mot väder samt luftström. detta fanns Jay Appleton, professor inom geografi, likt introducerade teorin.
Appleton J (1975) The Experience of Landscape.
John Wiley & Sons, London
Den kulturella inlärningsteorin (The cultural learning theory)
I denna teori besitter människans uppväxtmiljö huvudrollen. ett individ mår bäst där denna känner igen sig från barndomen; inom en landskap tillsammans välbekanta växter samt vilt.
detta kunna exempelvis förklara varför somliga känner sig hemma nära havet samt andra inom skogen alternativt bland asfalt samt betong. Teorin skapades från Diane Relf, professor inom trädgårdsodling.
Teorin ifall betydelsespelrummet (Scope of meaning/scope of action)
Vi svarar på olika sätt – beroende på sinnesstämning samt tidigare erfarenheter – på sinnesintrycken från den omgivande miljön.
en småvatten, enstaka skogsdunge alternativt ett massiv berg är kapabel, i enlighet med teorin, äga olika innebörd för enstaka individ beroende på hur denna mår för tillfället.
Den här teorin förklarar utifrån en psyko-evolutionärt perspektiv varför naturbaserad rehabilitering kunna fungera.
Den besitter tagits fram från Patrik Grahn, professor inom landskapsarkitektur nära SLU, likt länge forskat kring rehabiliteringsträdgården inom Alnarp.
Grahn, P. (1991). Om parkers betydelse: parkers möjligheter för att underlätta samt berika föreningsverksamhet samt jobb på daghem, skolor, servicehus samt vårdinrättning.
BakgrundDiss. Alnarp : Sveriges lantbruksuniv.. Alnarp. ISBN: 9157644578
Teorin ifall stödjande miljöer (The supportive environment theory SET)
Här går Patrik Grahn vidare samt visar för att människor såsom blivit sjuka från stress besitter stort behov från enstaka stödjande omgivning.
detta förmå handla ifall olika miljöer samt sociala aktiviteter beroende på fanns man befinner sig inom tillfrisknandet. Grahn betonar också för att en professionellt arbetslag är en viktigt inslag inom den stödjande miljön. detta är teamet likt ser mot för att rehabiliteringen hamnar på rätt nivå.
Grahn, P.; Ivarsson, C.T.; Stigsdotter, U.K.; Bengtsson, I.L.
Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden. In Innovative Approaches to Researching Landscape and Health. Open Space: People Space 2; Thompson, C.W., Aspinall, P., Bell, S., Eds.; Routledge: London, UK, 2010; pp. 120–159. ISBN 978-0-415-54911-0
Åtta attribut hos enstaka lugnande grön miljö
Professor Patrik Grahn liksom är huvudkälla mot dem två teorierna ovan besitter också arbetat fram enstaka teori ifall vilka karaktärer en naturområde behöver äga för för att ge den bästa avkopplingen.
detta handlar angående tillgänglighet, universum, ett viss storlek samt vildhet dock också rofylldhet, artrikedom, utrymme för lek samt umgänge samt enstaka känsla från historisk förankring.
Grahn, P. & Stigsdotter, U.K. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration.
Landscape and Urban Planning, 94 (3), 264–275. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2009.10.012
Jonathan Stoltz, Patrik Grahn (2021) Perceived sensory dimensions: An evidence-based approach to greenspace aesthetics, Urban Forestry & Urban Greening, Volume 59, 2021,126989, https://doi.org/10.1016/j.ufug.2021.126989.
Djur
Hur samt varför människan påverkas positivt från djurkontakt är också viktigt för att försöka förklara samt belägga.
Forskarna – liksom finns inom ämnesområdena psykoterapi, hälsovetenskap, beteendevetenskap, geriatri tillsammans flera – talar bland annat angående djurs lugnande påverkan genom exempelvis beröring.
Forskning har under lång tid visat att människor, oavsett fysisk och mental hälsa, har en koppling till djur och natur, och att detta kan leda till ökat välbefinnade fördem förmå också äga ett funktion för för att motivera samt stödja unge, ungdomar alternativt vuxna på olika sätt. Dessutom är kapabel djurkontakt ge människor ett chans mot meningsfulla aktiviteter samt ett känsla från sammanhang.
Det finns positiva forskningsresultat, dock detta behövs fler experimentella studier, samt efter detta fler sammanställningar samt metaanalyser.
I sitt sysselsättning använder forskarna olika förklaringsmodeller.
Teorierna behandlar människans gensvar gentemot andra individer, dock också gentemot den omgivande naturen.
Biofiliahypotesen (The biophilia hypothesis)
Människan besitter ett nedärvd förmåga för att känna kärlek mot allt levande samt trivas inom naturliga miljöer. detta är därför oss söker oss mot naturen samt reagerar så positivt där.
Den hypotesen är kapabel spåras igen mot antikens Grekland, dock lanserades inom modern tidsperiod från den amerikanske biologen (och insektsforskaren) Edward O. efternamn. denne kallade förmågan för att känna kärlek mot naturen samt dess invånare för biofili samt menade för att den äger gynnat vår överlevnad genom tiderna.
Wilson, E.
O. (1984) Biofilia – the human bond with other species (Harvard University Press)
Teorin angående varelse vilket socialt stöd
Djur kunna utgöra en socialt stöd för människor på flera olika sätt.
Djur har rättigheter Den amerikanske djuretikern Tom Regan (född 1938) vill gå längre än Singer och har en annan uppfattning där man fokuserar på rättigheterdem finns vilket sällskap, ger respons på olika sätt samt erbjuder känslomässig samt kroppslig närhet. När detta gäller sociala gruppvarelser likt hunddjur samt människa är detta helt enkelt så för att hunden fungerar likt människans flock samt tvärt om: ett individ likt lever inom enpersonshushåll förmå känna sig mindre isolerad tackar vare enstaka lagom kelig innekatt.
unge kunna hitta tröst samt stöd hos familjens tamhund när detta är enstaka stökig situation hemma.
Djur förmå också omväg stärka sociala grupp mellan människor. Den såsom besitter enstaka tamhund måste gå ut tillsammans med den varenda ljus samt äger då ofta lätt för att få förbindelse tillsammans med andra hundägare alternativt människor likt tycker ifall hundar.
För den likt besitter enstaka häst gäller identisk sak. detta blir en sätt för att utöka sin flock.
Wood L, Martin K, Christian H, Nathan A, Lauritsen C, Houghton S, et al. (2015) The husdjur Factor - Companion Animals as a Conduit for Getting to Know People, Friendship Formation and Social Support. PLoS ONE 10(4): e0122085.
doi:10.1371/journal.pone.0122085
Hilde Hauge, Ingela L. Kvalem, Marie-José Enders-Slegers, Bente Berget & Bjarne O. Braastad (2015) Persistence during Tasks with Horses in Relation to Social Support, General Self-efficacy and Self-esteem in Adolescents, Anthrozoös, 28:2, 333-347, DOI:10.1080/08927936.2015.11435406
Anknytningsteorin (Attachment theory)
Människan äger en behov från för att knyta an mot andra för skydd samt överlevnad.
detta börjar redan när oss föds samt följer oss sedan genom all existensen. nödvändigheten är medfött, menar psykoanalytikern samt psykiatrikern John Bowlby vilket skapade teorin.
För personer liksom från olika skäl besitter svårt för att knyta an samt känna tillit mot andra människor är kapabel en sällskapsdjur fyllning ett sektion från detta behov.
Vilken betydelse har denna mångfald för oss som människor? Om det nu finns så många, spelar det någon roll om några av dem försvinner? Svaret på den andra frågan är ”Ja”detta finns många likheter mellan relationen barn–förälder samt människa–hund, menar forskarna. ett hunddjur är beroende från sin matte alternativt husse ungefär vilket en unge från sin förälder. Relationen innebär dessutom ofta för att man både får ge samt ta emot närhet samt säkerhet.
Därför kunna enstaka tamhund alternativt en annat sällskapsdjur i enlighet med forskarna fungera god inom ett terapisituation alternativt tillsammans med ett människa likt känner sig isolerad. (Det är dock viktigt för att man märker för att djuret är bekväm inom situationen).
Men relationen mellan enstaka människa samt en vilt skiljer sig samtidigt från mellanmänskliga förbindelser.
oss delar ju ej språk, annat än via rörelser samt beröring. Djuren förmedlar sina känslor via beteendet istället, vilket gör för att dem kunna uppfattas liksom mer ärliga.
Bowlby, J. (1969). Attachment and loss, Vol. 1. Attachment. New York, NY: Basic Books.
Bowlby, J. (1973).
Attachment and loss, Vol. 2. Separation: Anxiety and anger. New York, NY: Basic Books.
Bowlby, J. (1977) Making and breaking of affectional obligationer. 1 Etiology and psychopathology in light of attachment theory. British journal of psychiatry 130:.201-210.
Rockett, B. and Carr, S. (2014) Animals and Attachment Theory. gemenskap & Animals 22:415-433
/Text: Åsa Ottosson