atritan.pages.dev









Hur påverkade digerdöden svenska språket

Digerdöden inom Sverige

Digerdöden inom Sverige ägde lokal –, dock existerar uselt dokumenterad.[1] Samtida källor bekräftar dess närvaro inom land, samt detta blev länge en etablerat faktum för att ett massiv sektion från landets befolkning utplånades medan den varade. Dödsantalet existerar okänt.

Pesten återkom mot land, liksom övriga Europa, flera gånger fram mot dess sista eruption

Smittspridning samt förlopp

[redigera | redigera wikitext]

Digerdöden nådde från allt för att döma västra landet kalenderår ifrån Norge, dit den inom sin tur ägde kommit ifrån England året innan. Vilken roll land spelade till smittans spridning inom förhållande mot landet existerar okänt, eftersom digerdöden inom land existerar uselt utforskad, även ifall den i enlighet med sägnen bör äga kommit dit tillsammans med en norskt skepp ifrån England samt från allt för att döma ägde lokal identisk tid såsom Norge (–), en kalenderår före landet.

Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan och I samband med digerdöden inträffade också en jordbrukskris

Rimligen bör digerdöden därför även samtidigt äga kommit in inom södra landet ifrån detta sålunda svenska Skåne. inom september befann sig pesten inom både östra Norge, inom detta då norska Jämtland, inom Själland inom land samt inom Skåne inom juli-december, vilket gjorde för att landet gränsande mot smittade områden inom både väster samt norr.[2]

Genom ett sammanställning från samtida register liksom testamenten, själagåvor samt ytterligare omväg register, kunna framtolkas för att digerdöden fanns vid Gotland möjligen redan inom femte månaden i året dock definitivt inom juli-november ; inom Östergötland, Närke samt Södermanland inom augusti-november , inom Småland inom augusti-december, samt inom svensk region samt Västmanland inom september-november (i Uppsala inom augusti).[2] Kungen, vilket förmå förmodas äga flytt undan pesten mot områden dit den ej nått alternativt redan ebbat ut, befann sig inom september inom Lödöse (varifrån han nära denna period tros äga författat en meddelande inom vilket denne varnade till för att pesten plats vid väg ifrån Norge), varefter han noteras äga befunnit sig inom Jämtland (dit pesten ännu ej nått); därefter inom juni inom Bergen inom Norge (där pesten ebbat ut), från vilket ställe han sjövägen fortsatte mot huvudstaden inom augusti; ifrån huvudstaden tycks äga identisk kalendermånad äga fortsatt mot Åland (att döma från kringliggande områden således drabbade pesten huvudstaden denna månad), samt inom månad befann han sig inom Reval samt återvände ej mot huvudstaden förrän inom femte månaden i året [2]

Allt sammantaget tycks tyda vid för att digerdöden drabbade Gotland våren - troligen sjövägen ifrån Tyskland alternativt land - samt för att den därefter bredde ut sig ovan östra land ifrån Småland mot svensk region inom sommaren (både huvudstaden samt Uppsala beneath augusti) samt ebbade ut efter övergången mellan två år [2] Västra landet drabbades sannolikt ifrån Norge sommaren alternativt hösten ; ifall Norrland drabbades existerar okänt, dock bebyggelsetakten avstannade inom Tornedalen beneath talet samt kom ej igång igen förrän kalenderår senare.

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Från land förmå digerdöden kanske äga fortsatt mot den östra rikshalvan land i norden kalenderår –, dock detta saknas kunskap angående digerdöden inom land i norden. detta sålunda kallade ödegårdsprojektet äger ej gett några klara svar vid Finlands roll, samt detta finns inga samtida vittnesmål alternativt inspelade eller skrivna bevis liksom nämner dess närvaro var.

detta finns visserligen identisk pestlegender inom land i norden likt inom landet, dock dem förmå äga inspirerats från senare pester än digerdöden. tid utfärdades en förbud till präster för att lämna sina tjänster inom Åbo stift, vilket kanske förmå tyda vid för att digerdöden då befann sig där.[2]

Vissa vetenskapsman äger föreslagit för att digerdöden inte någonsin nådde land i norden, möjligen vid bas från för att pesten inom land bröt kommunikationerna mellan land samt Finland,[3] medan andra besitter föreslagit för att den fanns betydligt lindrigare var vid bas från Finlands redan låga befolkningsantal, vilket gjorde för att den ägde sämre utsikter för att sprida sig effektivt.[1] beneath – ägde digerdöden inom Ryssland brutit ut, var den slutligen ebbade ut samt försvann, dock dit kunna den äga kommit enbart ifrån Baltikum, dit den bevisligen nådde ifrån Tysk-romerska riket, samt behöver ej haft något samband tillsammans något eruption inom land i norden.

Dokumentation

[redigera | redigera wikitext]

Samtida

[redigera | redigera wikitext]

Det finns många små samtida register ifall digerdöden inom land. Den medeltida skrivformen kallad annaler tillämpades inom land sedan talet, dock dem åtta svenska annaler liksom nämner digerdöden existerar varenda skrivna beneath talet.[2]

Det finns en samtida meddelande ifrån monark Magnus Eriksson var denne uppmanar menigheten inom Linköpings stift för att vandra inom kyrkan, skänka valuta mot kyrkan för att dela ut bland dem fattiga, samt iaktta ytterligare hård fasta angående fredagarna.[3] detta existerar okänt då samt plats brevet skrevs, dock detta förmodas äga skrivits inom Lödöse inom september (där kungen i enlighet med andra skrivelse befann sig då) samt brevet nämner för att digerdöden skadade inom Norge just då samt för att detta fanns enstaka fara på grund av för att den plats vid väg mot Sverige:

"Vi kungöra till eder, älsklige, för att oss äger förnummit tidender liksom förvisso existerar skrämmande, vilka varenda kristen människa sannerligen bör rädas; ty för att Gud till människans synders skull äger enstaka massiv plåga allmänneligen kastat vid världen, vilket tillsammans med ond bråd död, således för att mestparten från detta människor liksom plats inom dem länder väster angående Vårt nation liggande äro, äro idag från plågan döda samt den står idag runt omkring kurera Norge samt Halland samt nalkas för tillfället hit, sålunda för att vart man spörjer däromkring, därför således står den således starkt för att utan för att någon [föregående] sjukdom faller människor neder samt dör, då dem nyss fanns helbrägda, samt dör utan vilken allas redskap samt förmäle; samt vart han går fram återstår ej sålunda många människor för att dem förmår jorda dem vilket gått försvunnen.

idag rädas oss på grund av den stora älskade samt vård liksom oss äger på grund av eder, för att på grund av varenda missgärningars skull skall identisk plåga samt död anlända ovan Vår allmoge."[1]

För för att beveka Guds vrede sålunda Gud ej lät sin straffdom (pesten) sprida sig ifrån Norge mot landet, påbjöd monark Magnus "allt människor inom Sveriges rike, klerker samt lekmän, gammalt samt ungt, kvinnköns samt mansköns", lyssna mässan samt offra enstaka penning mot kyrkan efter förmåga mot dem fattiga, varenda fredag fasta vid vätska samt bakverk, bikta sig samt lyda sig botgöring samt sedan ge ytterligare ett penning mot Gud samt jungfru Maria mot kyrkan samt kungen.[1]

I femte månaden i året ägde pesten uppenbarligen nått Gotland, samt inom juli brändes människor vid bål inom staden anklagade till för att äga spridit pesten genom gift.

inom en meddelande ifrån rådet inom Visby mot rådet inom Rostock berättades för att nio ”giftblandare” ägde gripits inom Visby samt erkänt anklagats till för att äga förgiftat brunnar, sjöar samt dammar vid ruralt område inom land samt inom huvudstaden, Västerås samt Arboga samt för att dem efter tortyr ägde erkänt för att "hela kristenheten" ägde förgiftats från ”judarna samt oss uslingar”.[2] Sju anges äga varit orgelbyggare samt numeriskt värde från dem präster såsom anklagades till för att äga förgiftat kyrkmässans handlin, liksom församlingsborna kysste beneath mässan; den en anges äga gjort detta annandag pingst (maj) inom Sankt Olofs kyrka.

inom en annat skrivelse ifrån rådet Visby mot rådet inom Lübeck berättades för att staden ägde bränt "giftblandaren" Tidericus vid bål 2 juli sedan han ägde erkänt sig äga spridit pestgift sedan han fått betalt från judar.[2] Några judar fanns ej inom land nära denna tidsperiod, dock samtidigt pågick judeförföljeser vid kontinenten, var judarna inom Tysk-romerska riket utsattes till pogromer anklagade till för att äga orsakat pesten genom för att äga förgiftat brunnarna, en rykte vilket uppenbarligen ägde spridit sig mot landet.

Digerdöden behöver dock ej äga nått Gotland ifrån land, utan förmå lika gärna äga kommit period tillsammans skepp ifrån Tyskland, såsom Gotland ägde täta förbindelser tillsammans med.

Heliga Birgitta uttalade sig offentligt angående digerdöden inom Sverige; dess orsaker samt hur den skulle bekämpas. denna förklarade för att digerdöden plats ett Guds straffdom liksom ägde sänts mot landet från tre orsaker: högmod, omåttlighet samt vinningslystnad, samt för att Guds vrede skulle mildras samt digerdöden försvinna angående innevånarna avstod ifrån för att klä sig sexuellt provokativt samt dyrbart; undvek för att synda; samt ifall landets präster anordnade offentlig botgöring samt böneprocessioner till allmänheten:

"För tre synders skull kom plågan ovan riket, nämligen till högmods, omåttlighets samt vinningslystnads skull.Därför är kapabel Gud blidkas genom tre domstol således för att plågans period förkortas"[1]

Och denna gav råden för att människor skulle avstå ifrån detta utländska osedliga modet samt klä sig ödmjukt; för att villigt ge allmosor; samt för att varenda kyrkoherde ett gång inom månaden sjunger enstaka mässa mot treenigheten samt leder församlingen inom bikt samt botgöring, samt för att biskoparna ordnar likartade mässor inom domkyrkorna samt tvättar dem fattigas fötter.[1] Hennes förklaring från digerdödens orsaker samt hur den bör bekämpas fanns helt inom överensstämmelse tillsammans med den gängse inom Europa beneath denna period.

Någon gång beneath sommaren alternativt hösten sände monark Magnus Eriksson en meddelande mot påven Clemens oss inom Avignon. Detta skrivelse resulterade inom för att Clemens oss inom mars sände en skrivelse mot biskoparna inom skogsdunge, Uppsala samt Nidaros (Sverige samt Norge befann sig då inom personalunion), var han uppmanade dem för att ge sina präster inom uppgift för att uppmana allmänheten för att låta värva sig mot kungens korståg mot Ryssland inom land i norden.

Orsaken mot för att kungen fanns inom stort behov från soldater uppgavs existera för att enstaka massiv sektion från armén ägde dukat beneath på grund av sjukdomen samt för att kungen därför ägde tvingats avbryta korståget mot dem rysk-ortodoxa ryssarna inom land i norden.

Indirekt samtida inspelade eller skrivna bevis finns såsom visar vid digerdödens effekter.

inom Visbyfranciskanernas lärobok ifrån Franciskanerklostret inom Visby vid Gotland finns kalendarium (dödböcker) bevarade vid dem likt testamenterat gåvor mot klostret, samt även listor vid dem döda vilket begravts inom klostret. Dessa anger inom medelvärde tio dödsfall per tid tiden , dock beneath tid inträffar ett femtonfaldig ökning från dödsfall till både munkar samt stadsbor inom listorna: ifrån sju kalenderår mot på grund av tid (varav stadsbor, 31 munkar, 3 präster samt 8 landbor), samt därefter avslutas anteckningarna till flera tid framåt.[2] tid äger även noterats likt en tid då flera gravstenar (17) förekommer vid Gotland än beneath något annat kalenderår beneath seklet.[2] beneath dem nästa år förekommer även en ovanligt stort antal dispenser till prästers utomäktenskapliga söner för att bli präster.[2]

Senare

[redigera | redigera wikitext]

Vadstena religiös byggnad plats ej grundat nära den tidsperiod digerdöden skadade land.

Prästbrodern Anders Lydekesson (d. ) inkluderade dock – enstaka detaljer från den inom Vadstenadiariet, samt skrev för att ingen större dödlighet ägde skett inom land varken förr alternativt senare än vilket liksom skedde beneath pesten

"Vid denna period skadade ett massiv dödlighet inom kungariket Sverige; ingen är kapabel minnas för att detta funnits ett större farsot än denna vare sig före alternativt efter." [1]

I hagiografin Vita Sancti Brynolphi ovan biskop Brynolf Algotsson från Skara ifrån citerades ett kanik likt inom sin tur citerade enstaka kyrkoherde likt genom ryktesvägen ägde hört, för att bara 34 från präster inom Skara biskopsdöme överlevde pesten; detta existerar enstaka arbetsuppgift såsom sedan citerades från Sven Lagerbring samt andra forskare beneath samt talen, dock vilket från moderna vetenskapsman identifierats likt opålitlig.

Den dödade var tredje människa och två av tre sjukdomsvarianter hade en dödlighet på procent

Att digerdöden inom landet ägde förorsakat enstaka många massiv befolkningsminskning beskrevs liksom en faktum inom samtida litteratur inom sekel senare. inom Engelbrektskrönikan (som senare inlemmades inom Karlskrönikan) ifrån talet smädades monark Erik från Pommern på grund av för att denne beskattade bondebefolkningen lika hårt såsom före digerdöden, trots för att pesten ägde orsakat enstaka sådan befolkningsminskning för att bara 20 från etthundra bönder fanns kvar från dem vilket funnits före den, samt dem alltså ej ägde chans för att erlägga lika många vilket förr:

Konungen enstaka penningstadga stiftade, herr Henning Köningsmark den diktade [författade].

Sedan den penningstadgan plats satt, då fanns mången frakt ödelagt, riket plågades tillsammans stora döden, var tillsammans lades godsen öde, dem fattiga bönder liksom återstod, jämnstor stadga skulle giva, var förut hundra bönder bodde, finns för tillfället knappast 20 gode.

Det existerar dock okänt angående författaren syftar vid digerdöden alternativt pesten , såsom även beskrivs såsom ett massiv samt ödeläggande pest inom land, samt detta existerar en bekymmer hos flera senare källor för att detta existerar okänt ifall den "stora död" dem syftar vid gäller digerdöden alternativt någon ytterligare från dem svåra pestpeidemier likt utspelade sig efter den.[2] dock brevet går inom linje tillsammans flera jordägares önskan beneath dem årtionden likt följde efter digerdöden för att bönderna skulle erlägga dem identisk jordränta vilket "före stora döden", något vilket visade sig artikel omöjligt.[2]

Biskop Peder Månsson från Västerås beskrev inom Bondakonst för att ett massiv sektion från biskopsdömets frakt bestod från ödegårdar vid bas från den tidigare "svarta döden".

Hans Brask förklarade inom en skrivelse ifrån för att "svarta döden" ägde ödelagt enstaka massiv sektion från riket. Olaus Petri skrev även hur digerdöden fanns orsaken mot för att detta idag fanns ödemarker samt växte skogsområde var detta ett gång nedsänkt både byar samt gårdar.

Hur påverkade denna uppfattning folks agerande?

I Gustav Vasas manifest ifrån förklarade han för att digerdöden plats en från Guds sämsta straff mot mänskligheten, samt för att den pest liksom enstaka gång skadade riket ägde utplånat numeriskt värde tredjedelar från dess befolkning.

Sven Lagerbring påstod inom Swea rikes historia för att endast ett pojke samt numeriskt värde flickor överlevde inom Värmlands bergslag.

Pestlegender

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stort antal folksägner ifall digerdöden inom landet, något detta äger gemensamt tillsammans med dem flesta länder inom Europa. dem förekommer även inom land i norden, samt existerar inom detta fallet enstaka från ett fåtal indikator vid för att pesten förekommit var.

Legenderna såsom liknande kallas pestlegender samt existerar inom sig ej trovärdiga, dock dem betraktas ändå liksom en indikator vid en kollektivt folkminne ifall hur massiv samt utbredd digerdöden plats samt vilket intryck den gjorde vid samtidens människor, även ifall dem tillsammans tiden blev extremt överdrivna samt inom vissa fall ej förmå spåras längre tillbaka än mot talet.

Ett modell vid ett sådan bygdehistoria ifall digerdöden existerar pestmyten angående Persnäs socken vid Öland, var därför flera uppges äga dött för att dem överlevande rymdes vid ett kvadratisk berg utanför södra kyrkdörren.

Vad har det med en språkspalt att göra?

Ett vanligt motiv inom dem svenska pestlegenderna existerar hur varenda människor inom ett socken dog förutom ett man, samt hur varenda inom grannsocknen dog utom enstaka kvinna; hur dessa sedan fann varandra - ofta genom för att ringa inom kyrkklockan - samt därefter gifte sig samt grundade ett fräsch bygd, vars förfäder dem blev.

liknande legender fanns bland annat inom Hornstäve inom Vreta klosters socken, Kållerstad, samt Paradis inom Ås socken inom Halland, samt även inom Esbo inom Finland.[1]

Ett annat motiv existerar berättelser angående hur kringvandrande föräldralösa unge vandrade mellan bygderna samt tiggde, bara på grund av för att bli levande nerlagda från bybor såsom plats rädda på grund av smittan, samt såsom sedan blev förbannade från barnen.

en modell existerar enstaka legend ifrån Linneryds socken inom Småland:

"Under den stora pesten dog flera människor denna plats inom socknen. läka byar dog ut. Pesten stoppades inom enstaka bygd liksom heter Grevamåla. detta tillgick därför, för att man grävde ner en par levande ungar inom jorden. Vilkens dessa små människor voro visste ingen.

Deras föräldrar ägde dött inom pesten, samt dem vandrade ifrån gård mot gård samt tiggde föda.

Hur smittade digerdöden? Vad trodde folk att digerdöden berodde på? Vad skyllde folk på? Efter att digerdöden dragit fram och skördat sina offer, drabbades Europa av en långvarig jordbrukskris

detta fanns enstaka gosse samt ett flicka. inom Grevamåla gav man dem plats sin smörgås samt bad dem sedan vandra ner inom ett grop, såsom man just ägde grävt. Utan för att ana någon fara samt helt upptagna från sina mackor gjorde barnen detta. således snart barnen kommit inom gropen, började byborna hastigt för att skyffla igen gropen ovan dem.


  • hur påverkade digerdöden svenska språket

  • Pojken började sörja samt sade: ’Varför kastar Ni mark vid min goda smörgås?’ då barnen sålunda blivit levande nerlagda hördes ett röst vilket sade: ’Så länge jorden står skall härefter finnas enstaka krympling inom Grevamåla gård!’ samt detta äger ständigt funnits ett krympling var, försäkrar man mig."[1]

    Det finns legender ifall hur både vuxna, små människor samt varelse blev nerlagda levande beneath digerdöden inom både land, land samt Tyskland.

    detta bedöms ej artikel helt omöjligt för att liknande fall faktiskt förekom beneath digerdöden, då levande begravning (kvick inom jord) faktiskt fanns ett laglig bestraffningsmetod likt till Sveriges sektion användes sålunda sent liksom beneath talet.[1] sålunda sent vilket beneath pesten förekom en fall, då byborna inom Sunnerbo inom Småland försökte begrava ett Kerstin Gudmundsdotter inom Tuna levande.[4]

    En mer ovanlig legend existerar den ifall Walborg samt Karin Jota, såsom anges äga fått överta enstaka lokal vilket lekmannadomare efter för att digerdöden inom Värmland dödat alltför flera män.

    Hur många sanning likt kunna ligga ner på baksidan denna legend existerar okänt, dock för att kvinnor temporärt fick överta sysslor likt annars fanns reserverade till män beneath digerdöden existerar bekräftat: bland annat gav påven beneath digerdöden temporärt kvinnor rätten för att åhöra bikt, annars en privilegium på grund av manliga präster, vid bas från varenda döda vilket annars riskerade för att dö utan för att bikta sig sedan alltför flera präster avlidit; antalet yrkesarbetande kvinnor bedöms även (om än tillfälligt) äga stigit inom västvärlden, dels vid bas från en ovanligt stort antal änkor såsom övertog sin makes skråprivilegium, samt dels till för att kvinnliga person som arbetar fick innehåll roller liksom annars plats reserverade till män sedan sålunda flera män dött.[1]

    Långt fram inom tiden identifierades husgrunder samt andra lämningar efter mänskliga hem inom vildmarken tillsammans bebyggelse såsom övergetts beneath pesten, samt gamla stengrunder sågs ofta liksom kyrkor ifrån byar liksom övergetts beneath digerdöden, dock flera från dessa härstammar inom själva verket ifrån sekel långt före digerdöden.[1] andra sägner finns ifall gruvor såsom övergetts beneath pesten, sålunda liksom ett påstådd silvergruva inom Lillhärdal samt inom Ukna inom Tjust.

    Effekter

    [redigera | redigera wikitext]

    Vilka vilket dog beneath digerdöden inom land existerar obekräftat. dem folkgrupper liksom inom någon mån är kapabel beräknas existerar prästerskapet samt adeln. Vanliga kyrkoherdar existerar sämst dokumenterade, dock inom Västerås stift samt Strängnäs stift, var dokumentationen existerar god, fördubblades antalet noterade nya präster ifrån – mot –, medan bara ett fjärdedel från kanikerna beräknas äga avlidit nära denna tid: däremot överlevde varenda åtta från dem biskopar liksom plats inom position före digerdöden inom Sverige-Finland.[2] monark Magnus halvbröder hertigarna Knut samt Håkan från Halland, söner mot kungamodern Ingeborg Håkansdotter samt Knut Porse, dog båda unga tid samt bedöms äga tillhört digerdödens offer.[1] från dem personer ur både hög- samt lågfrälset vilket finns omnämnda beneath femtioårsperioden –, noteras detta sista årtalet dem finns omnämnda vilket högre än genomsnittet beneath perioden – däremot överlevde tolv från 15 adliga medlemmar från riksrådet, samt från dem tre likt dog fanns numeriskt värde gamla samt dog kanske från andra sjukdomar.[2] Sammantaget tycks endast dem lägre nivåerna från både prästerskapet samt adeln (kyrkoherdarna samt lågfrälset) äga drabbats från digerdöden inom högre grad, vilket stämmer överens tillsammans klassfördelningen från dödsfall beneath digerdöden inom England.[2]

    Även angående antalet dödsfall ej kunna fastställas står detta uppenbart för att landet drabbades från enstaka demografisk chock samt enstaka kraftig befolkningsminskning –[1] Folkmängden inom land skulle ej komma för att återhämta sig ifrån digerdödens verkningar förrän beneath talet.

    Vad berodde jordbrukskrisen på och hur tror du att folk påverkades av den? Nämn ytterligare några fakta om digerdöden som du vill lära dig

    Befolkningsminskningen inom land tycks, liksom inom övriga Europa, äga bidragit mot vilket vilket besitter kallats 'den senmedeltida krisen' även inom land. detta minskande antalet person som arbetar ledde mot minskade inkomster på grund av eliten, liksom träffade dem kvarvarande arbetarnas krav vid högre löner tillsammans förtryck, vilket ledde mot ökade sociala spänningar.

    en sällsynt samtida papper nämner saken kortfattat. Fru Margareta, änka efter Avid inom Risnäs, såsom tillsammans sin son Stefan 13 juni (två tid efter digerdöden) sålde sin gård inom Gismesta inom Vikingstads socken mot Linköpings domkyrka, tvingades sälja gården på grund av långt beneath dess värde,

    "på bas från den stora dödlighet såsom nyss gjort sig gällande, samt ödeläggelsen från flera jordegendomar, liksom knappt kunna säljas till halva värdet, då detta existerar sällsynt samt svårt för att ett fåtal tag vid brukar mot dem."[1]

    Liksom plats detta vanliga inom övriga Europa, ledde dem överlevande arbetarnas högre krav mot försök från förtryck ifrån den härskande eliten, vilket framträda inom nya stadgar vilket utfärdades inom landet såsom försökte begränsa arbetarnas rättigheter mot adelns förmån, därför såsom exempelvis Skara stadga () samt Växjö stadga ().

    Växjö stadga förbjöd landbor inom Värend för att inom fortsättningen lämna sin gård förrän efter enstaka sexårsperiod, för att dem måste fullfölja åtta dagsverken nära adelsmannens sätesgård, ett utflykt till godsägaren samt erlägga betalning, förutom för att dem vanliga avgifterna mot godsägarens utökades ytterligare. inom just landet, var något verkligt feodalvälde inte någonsin riktigt kunde utvecklas, förmodas dock ej adeln äga haft dem rätta förutsättningarna på grund av för att behärska upprätthålla dessa stadgor inom praktiken, även ifall talet beskrivs såsom enstaka krisårhundrade.[1]

    Fattigtiondet, vilket ursprungligen betalades från allmogen mot dem fattiga, började beneath slutet från talet överföras mot prästerskapets personliga behov, vilket kunna bero vid för att antalet fattiga ägde sjunka vid bas från digerdöden: dels till för att fattiga dött dock även till för att dem fått situation för att överta gårdar likt tillhört dem döda samt därför ej längre behövde ta emot fattigtiondet.[2]

    Pesten återkom mot land efter digerdöden inom ytterligare större utbrott: –60, –69, , –22, –40, , –65 samt , samt , –74 samt (denna fanns dock eventuellt ”engelska svetten” snarare än pest).

    från dessa fanns samt års pest ett sektion från digerdödens andra samt tredjeplats all-europeiska epidemi, medan dem nästa fanns nationella epidemier. från dem nationella epidemierna beräknas , samt års epidemier äga varit verkligt stora samt svåra.[2] Efter medeltiden återkom pesten —49, —66, , , , , (då enbart inom huvudstaden människor avled), —30, , , samt senast –13, innan den slutligen försvann.[4]

    Forskning

    [redigera | redigera wikitext]

    Försök äger gjorts för att forska kring peterspenningen, den avgift såsom erlades mot påven, samt själagåvorna, dem donationer såsom gavs mot kyrkan från sjuka samt döende människor.

    Peterspenningen innebär svårigheter eftersom man ej vet hur denna fördelades vid olika skattskyldiga samt hur produktiv insamlingen fanns. Dessutom uppkom från allt för att döma ett viss byråkratisk oordning efter digerdöden såsom gjorde detta svårt för att driva in peterspenningen även ifrån dem såsom överlevt, samt flera överlevande vägrade i enlighet med övning erlägga den.[2]

    Det är kapabel konstateras för att inkomsten ifrån peterspenningen inom landet sjönk ifrån mark beneath talet mot mark , samt inom svensk region samt Skara sjönk betalningen tillsammans 50 procent.[2]

    Själagåvorna ger intrycket från för att digerdöden skadade värst inom Småland, svensk region, Östergötland samt Västergötland, dock eftersom själagåvor maximalt gavs från adeln samt dess främst bodde inom dessa landskap, existerar dem även ofullständiga liksom forskningsmetod.

    På talet härjade digerdöden i Europa

    Ödegårdsprojektet

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett grundlig försök för att utföra enstaka realistisk uppskattning från antalet döda inom dem nordiska länderna gjordes inom detta nordiska ödegårdsprojektet (). Projektet gick ut vid för att kartlägga dem därför kallade "ödegårdarna", detta önskar yttra tomter samt marker såsom ett gång bör äga varit gårdar, samt utifrån dess antal, den tidsperiod dem upphörde för att artikel bebodda samt deras innevånare beräkna hur flera liksom dog nära den tidsperiod digerdöden ägde lokal inom Norden år –

    Det betraktas såsom detta möjligen maximalt grundlig seriösa arbetsuppgift angående digerdöden inom Norden, dock resultatet innebar flera svårigheter.

    Dokumentationen till land samt land i norden plats otillräckligt till syftet. Dokumentationen på grund av Norge samt landet fanns däremot tillräckligt till uppskattningar, dock inom båda fallen anses dessa från olika skäl ojämna. till Norges sektion besitter metoder används liksom lett fram mot maximital liksom bedöms vida överdriva dem verkliga dödstalen.

    inom Sveriges fall existerar effekt detta omvända, då metoderna framkallat minimital liksom bedöms underskatta detta verkliga dödstalet.

    Digerdöden, eller pest, kom till Europa år och härjade i omgångar fram till talets början

    ett anledning mot detta fanns för att den norska forskningen från etablerad vana utgick ifrån en högt dödstal, medan den svenska forskningen från identisk vana utgick ifrån en lågt, något vilket även förmodas äga påverkat forskningen mot enstaka tendens för att överdriva respektive underdriva konsekvens.

    Ett modell vid problemen, till Sveriges sektion, existerar för att dokumentationen ser olika ut på grund av olika landskap.

    inom vissa fall uppräknas exempelvis enbart dem ödegårdar liksom gav avrad (jordränta) inom dokumenten. från Vadstena klosters landbogårdar kalenderår uppges kalenderår existera ödegårdar. inom Närke framgår för att nyodlingen samt spridandet från bebyggelse samt grundandet från nya gårdar avslutas omkring inom samtida inspelade eller skrivna bevis uppges ibland rentav uttryckligen för att vissa gårdar äger legat öde sedan 'stora dödens tid', dock detta råder då oklarhet ifall vilken pest likt åsyftades, eftersom fler pestvågor följde vid digerdöden; man kalkylerar utifrån materialet för att ytterligare ödeläggande pestepidemier drabbade landet beneath talet samt talet.[1]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]