Förälder psykisk ohälsa är rapport svt word

Psykisk ohälsa hos föräldern existerar vanligt då ungar mår uselt. Både barnet samt behandlingen förmå påverkas, dock riskerna skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad. detta visar psykologen Helena Simonsson inom sitt specialistarbete.

Psykisk ohälsa hos föräldern är vanligt då barn mår dåligt

inom studien framträder även ett bedömning mot detta förändrade synsättet inom Bup likt blivit allt mer individ- samt symtominriktat.

I den aktuella studien behandlas hur psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Studier besitter demonstrerat för att små människor mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp till för att egen förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4]. detta äger bland annat framkommit för att nedstämdhet hos föräldern påverkar barnets nuvarande samt framtida psykosociala funktionsnivå, tillsammans enstaka ökad fara till för att förbättra relaterade till känslor samt beteendemässiga svårigheter [5,6].

Det finns olika förklaringsmodeller mot varför detta innebär enstaka förhöjd fara för att växa upp tillsammans med enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa, dock både arv samt miljö tycks äga effekt.

Denna forskning utgår ifrån stress- samt sårbarhetsmodellen, anknytningsteori, föräldraskapsstil, föräldraförmåga, omvända roller, inlärningsteori samt modellinlärning. Dessa faktorer kunna samverka inom olika grad samt ovan period då man bör undersöka bakgrunden mot hur förälderns psykiska ohälsa kunna påverka barnet samt behandlingsarbetet.

Trots detta besitter detta demonstrerat sig för att detta existerar flera från barnen liksom inte någonsin aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin även angående behov från personlig behandling finns [7].

Hur massiv andel unge likt äger enstaka mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa finns detta ej många undersökning vid. detta finns dock viss undersökning vilket äger demonstrerat för att föräldrar mot aktuella små människor inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10].

Riktlinjer en stöd till bedömning
Inom barn- samt ungdomspsykiatrin inom land arbetar man tillsammans barnet vid olika sätt.

Barn- samt ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting (numera distrikt Stockholm) besitter utfärdat riktlinjer liksom stöd till utvärdering samt behandling inom verksamheten.

I bedömningsfasen fokuserar man vid barnets aktuella status, svårigheter, funktionsnivå samt symtom [11]. Bedömningen görs utifrån förälderns problembeskrivning såsom kompletteras tillsammans med övervakning från samt individuellt diskussion tillsammans barnet.

Familjesammanhanget behöver bedömas på grund av för att behärska reflektera vilka behandlingsinsatser likt bör rekommenderas [11]. inom behandlingen existerar detta dock barnet samt barnets problematik vilket utgör fokus snarare än familjesystemet.

Syftet tillsammans med denna lärande fanns för att undersöka hur verksamma psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Utifrån utvärdering (tematisk analys) [12] från intervjuer tillsammans tio legitimerade psykologer, verksamma inom barn- samt ungdomspsykiatrin, skapades fyra huvudteman; barnet, föräldern, samverkan samt behandling.

Sammanfattningsvis fanns ett samsyn hos psykologerna för att dem upplevde för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas negativt då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Rapport från UNICEF Sverige om psykisk hälsa och strategier för ökat välmående ur barn och ungas perspektiv

Flertalet upplevde för att detta finns ett massiv lag små människor tillsammans föräldrar vilket ej mår god samt för att barnet är kapabel äga levt länge tillsammans ett sjuk mamma/pappa innan detta aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin. Dock påpekade dem för att psykisk ohälsa existerar en vitt term samt för att detta därför skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad.

dem tog även upp för att familjer, var både ungar samt mamma/pappa besitter psykisk ohälsa, existerar ett resurskrävande samling, vilket ställer krav vid teamarbete samt välfungerande samverkan.

Barnet
inom studien uppgav psykologerna för att dem möter ett massiv lag ungar var även föräldern mår uselt, vilket existerar inom enlighet tillsammans tidigare studier vilket äger demonstrerat för att ungar mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp på grund av för att själva förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4].

i enlighet med deras beskrivningar påverkas barnen olika beroende vid vilken psykisk ohälsa liksom existerar aktuell hos föräldern, barnets problematik samt ålder samt hur detta sociala nätverket ser ut. Detta förmå ses såsom ett kombination från risk- samt skyddsfaktorer samt dem påverkar hur detta går till barnet.

Faktorer liksom förmå påverka kunna mot modell artikel angående detta finns ett ytterligare välfungerande mamma/pappa inom hemmet, samspelet inom familjen, vilka förutsättningar såsom finns inom omgivningen samt barnets temperament samt sårbarhet. Ju fler bekymmer vilket finns inom ett släkt, desto större fara på grund av barnet [13].

Psykologerna lyfte fram för att en små människor vilket lever tillsammans ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa ofta är kapabel uppleva bekymmer till föräldern samt för att barnet blir mer ansvarstagande.

detta framkom även för att barnet kunna bli skuldbelagt både från föräldern samt omgivande struktur samt därför behöver behandlaren artikel observant vid för att särskilja vilket vilket existerar barnets respektive förälderns svårigheter. Dessa aspekter såg dem likt riskfaktorer på grund av för att barnet egen utvecklar psykisk ohälsa.

Både psykologerna inom denna undersökning samt konsekvens ifrån tidigare studier besitter demonstrerat för att detta ej existerar ovanligt för att en ökat ansvarstagande förmå leda mot en omvänt rolltagande.

detta omvända rolltagandet kunna innebära för att man får ta större ansvar till förälderns mående, uträtta hushållssysslor samt ta grabb ifall bror/syster [14]. detta existerar därför viktigt för att uppmärksamma både barnet samt föräldern eftersom en ökat -ansvarstagande begränsar barnet, vilket inom sig kunna leda mot ett negativ tillväxt [15] samt medföra psykisk ohälsa inom myndig ålder [16].

Föräldern
Föräldraförmågan samt föräldra-barnrelationen äger demonstrerat sig artikel några från dem viktigaste faktorer såsom påverkar barnets psykiska välbefinnande samt välbefinnande [17].

Studier besitter demonstrerat för att föräldra-barnrelationen fungerar sämre nära psykisk ohälsa hos föräldern [18,19,20,21], vilket plats något vilket även belystes inom denna undersökning. ett mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa beskrevs ofta äga svårt för att titta barnets behov samt möta barnets signaler vid en adekvat sätt.

detta framkom även för att vissa indikator hos barnet förmå förbises mot resultat från ökad upptagenhet från egna svårigheter. Flera tog upp för att affektregleringssvårigheter ofta förekommer hos dessa föräldrar, vilket förmå leda mot en inkonsekvent beteende samt enstaka väsentlig ögonkontakt vid barnet.

Flertalet från dem intervjuade beskrev föräldern liksom rollmodell samt för att detta ej existerar ovanligt för att barnet tar efter förälderns beteende genom modellinlärning [22].

detta framkom även för att föräldern ofta upprätthåller barnets psykiska ohälsa genom för att uppmuntra beteenden liksom främjar förälderns egna svårigheter, vilket går inom linje tillsammans med detta inlärningsteoretiska perspektivet tillsammans positiv förstärkning [23].

Psykologerna lyfte fram för att man inom tidsperiod behöver synliggöra ungar tillsammans med ökad fara på grund av psykisk ohälsa, vilket överensstämmer tillsammans med vad forskningen äger demonstrerat.

Föräldern måste uppmärksammas inom period till för att minimera risken hos barnet samt ju tidigare, desto mindre fara på grund av negativ inverkan vid barnets fortsatta tillväxt [24]. Inom mödra- samt barnhälsovård äger man blivit förbättrad vid för att upptäcka nyblivna föräldrar tillsammans psykisk ohälsa eftersom man vet för att detta påverkar anknytningen mellan barnet samt föräldern.

Kvaliteten vid hur anknytningen utvecklas kommer för att påverka barnets psykologiska tillväxt [25].

Samverkan
Flera psykologer tog upp för att ungar mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar ett resurskrävande patientgrupp samt för att kvaliteten vid samarbetet mellan vårdgivarna påverkar både barnet samt behandlingsarbetet.

nära samverkan rör detta ofta familjer tillsammans mer grundlig behov från hjälpinsatser var socialtjänst, utbildningsinstitution samt barn- samt ungdomspsykiatrin främst existerar inblandade.

Kvaliteten vid samverkansmötena upplevdes variera. flera tog upp för att mötena ofta blir till stora, ej leder fram mot något samt för att familjen är kapabel riskera för att bli förbigången.

Ur en etiskt perspektiv är kapabel psykologen påverkas från vad man delger eftersom man ej ständigt vet hur informationen mottas. detta liksom delges måste leda fram mot något konstruktivt därför för att ej onödig upplysning sprids vidare. Olika verksamheter äger ej ständigt identisk problemformulering då detta gäller barnet, vilket även påverkar resultatet från samverkansarbetet.

Förutom olika ögonkontakt vid svårigheterna förmå förståelse angående barnets tillväxt variera beroende vid verksamhet.

Barn- samt ungdomspsykiatrin existerar ansvarig för att utföra orosanmälan angående en små människor far illa, vilket några från psykologerna tog upp, dock detta existerar ej ständigt för att ett registrering leder mot ett förbindelse mellan socialtjänsten samt familjen.

Samverkan tillsammans med vuxenpsykiatrin beskrevs nästintill existera obefintlig. Flera önskade en förbättrad samarbete eftersom detta förmå ge ökad medvetande samt större helhetsperspektiv. Psykologerna betonade även för att vuxenpsykiatrin ofta saknar barnperspektiv då dem behandlar förälderns psykiska ohälsa.

Sedan 2010 bör hälso- samt sjukvården särskilt beakta barns behov från upplysning, råd samt stöd ifall barnets mamma/pappa alternativt någon ytterligare myndig inom hemmet besitter enstaka psykisk störning, funktionsnedsättning, missbruk alternativt oväntat dör [26].

Efter för att lagen infördes besitter arbetet intensifierats samt man besitter inom vuxenpsykiatrin infört olika preventiva familjeinterventioner [27]. Även ifall lagen främst riktar sig mot vuxenpsykiatrin (vad gäller psykisk ohälsa) behöver detta beaktas samt behållas aktuellt inom samtliga verksamheter liksom bedriver hälso- samt medicinsk hjälp, socialt jobb, lärcentrum etc.

Behandling
Flertalet från psykologerna uppmärksammade för att detta existerar ett massiv lag ungar mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa vilket ej mår god.

Detta existerar inom linje tillsammans med dem studier såsom besitter demonstrerat för att föräldrar mot aktuella små människor inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10]. Behandlingskontakten beskrevs ofta existera tidskrävande samt utan positivt utfall. en förändrat samspel samt skiftat fokus ifrån unge mot mamma/pappa beskrevs klart behärska visa sig inom behandlingsrummet.

Det beskrevs även enstaka bekymmer ovan för att dem affektregleringssvårigheter likt föräldern ofta uppvisar inom behandlingsrummet kunna förstärkas utanför rummet.

Upplevelsen bland psykologerna fanns för att man ofta äger »flera« patienter inom rummet samtidigt samt flertalet förespråkade teamarbete tillsammans med numeriskt värde behandlare. dem önskade allmänt ett ökad satsning vid behandlingskvaliteten till denna resurskrävande patientgrupp. Flera fanns kritiska mot barn- samt ungdomspsykiatrins förändrade synsätt såsom innebär fokus vid individen inom stället på grund av vid familjearbetet.

dem ansåg för att en ökat individfokus utför för att man fortsätter leta efter individuella förklaringsmodeller ifall behandlingsarbetet ej går vidare, trots för att detta är kapabel finnas andra orsaker. Behandlingsarbetet upplevdes ofta fungera förbättrad angående föräldern besitter ett personlig vårdkontakt. Studier äger demonstrerat för att ifall föräldern ej besitter ett personlig behandling reducerar chansen till barnet för att bli friskt [8.9,10].

En från psykologerna tog dock upp för att detta ej ständigt fungerar utmärkt då numeriskt värde parallella kontakter pågår samtidigt.

detta förmå bli ett diskrepans mellan vad förälderns behandlare anser samt barn- samt ungdomspsykiatrins uppgift, ifall ej samverkan äger lokal. detta finns även studier såsom besitter poängterat vikten från för att samordna behandlingen tillsammans med barnet samt föräldern [28,9].

Oavsett behandlingsinsats ansåg flertalet från psykologerna inom denna undersökning för att detta underlättar ifall förälderns mående förbättras eftersom detta bidrar mot en mer välfungerande föräldraskap, vilket inom sin tur förbättrar barnets psykiska välbefinnande.

Detta överensstämmer tillsammans undersökning vilket äger demonstrerat för att barnets beteendeproblem reducerar då förälderns mående förbättras [29].

Behov från mer forskning
Samhället måste uppmärksamma denna utsatta team likt äger enstaka förhöjd fara för att förbättra psykisk ohälsa. Man behöver titta barnet inom sitt kontext samt därför vore detta önskvärt för att framtida undersökning tog fram en större underlag på grund av hur vanligt förekommande denna patientgrupp existerar.

Drygt en av tio i åldersgruppen rapporteras ha psykisk ohälsa

undersökning bör bedrivas vid vilka insatser barnet får inom lärcentrum samt via socialtjänst. Detta förmå artikel en underlag på grund av framtida samverkan tillsammans barn- samt ungdomspsykiatrin. Man behöver äga jämförande studier tillsammans med olika behandlingsmetoder till denna samling vilket gäller metodval samt vilka likt bör artikel involverade.

Kommande undersökning bör även undersöka hur barn- samt ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin samverkar, samt anlända tillsammans med förslag mot framtida metoder till för att hjälpa dessa familjer.

Man behöver även undersöka vilka synsätt såsom finns inom dessa verksamheter vad gäller relationen barn-förälder.

Helena Simonsson
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi

Texten existerar enstaka beskrivning från studien Psykologers upplevelse från ungar samt behandling inom barn- samt ungdomspsykiatrin nära psykisk ohälsa hos föräldern såsom fick priset Bästa skriftliga specialistarbete 2019.

Referenser (fullständig referenslista)
1.

Beardslee W R, Versage E M, Gladstone T R (1998). Children of affectively ill parents: a review of the past 10 years. Journal of the American Academy of Child- and adolescent Psychiatry, 37(11), 1134-1141.
2. Elgar F J, Mills R S, McGrath P J, et al. (2007). Maternal and paternal depressive symptoms and child maladjustment: the mediating role of parental behavior.

Journal of Abnormal Child Psychology, 35, 943-955.
3. Goodman S H, Gotlieb inom H (1999). fara for psychopathology in the children of depressed mothers: a developmental model for understanding mechanisms of transmission. Psychological Review, 106(3), 458-490.
4.

Rapporten är en del av UNICEFs årliga internationella rapportserie om läget för barn i världen: State of the World’s Children

Weissman M M, Wickramaratne P, Gameroff M J, et al. (2016). Offspring of depressed parents: 30 years later. American Journal of Psychiatry, 173(10), 1024-1032.
5. Ramchandani P, Psychogiou L (2009). Paternal psychiatric disorders and children’s psychosocial development. Lancet, 374, 646-653.
6. Korhonen M, Luoma inom, Salmelin R, et al. (2012). A longitudinal study of maternal prenatal, postnatal and concurrent depressive symptoms and adolescent well-being.

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem i hela Norden

Journal of Affective Disorder, 136(3), 680-92.
7. Larsson B, Knutsson-Medin L, sundelin C, et al. (2000). Social competence and emotional/behavioural problems in children of psychiatric inpatients. europeisk Child and Adolescent Psychiatry, 9, 122-128.
8. Ferro T, Verdeli H, Pierre F, et al. (2000). Screening for nedstämdhet in mothers bringing their offspring for evaluation or treatment of nedstämdhet.

American Journal of Psychiatry, 157, 375-379.
9. Swartz H A, Shear M K, Wren F J, et al. (2005). nedstämdhet and anxiety among mothers who bring their children to a pediatric mental health klinik. Psychiatric Services, 56(9), 1077-1083.
10. Vidair H B, Reyes J A., Shen S, et al. (2011). Screening parents during child evaluations: exploring parent and child psychopathology in the same vårdcentral running head: screening parents at child evaluations.

Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 50(5), 441-450.
11. Barn- samt ungdomspsykiatri (BUP), Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer mot stöd till evaluering samt behandling. Karlskrona: Printfabriken.
12. Braun V, Clarke V (2006).

Föräldrarnas livssituation är en av flera viktiga faktorer som påverkar barnets

Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
13. Socialstyrelsen (2013). ungar vilket anhöriga – konsekvenser samt behov då föräldrar har
allvarliga svårigheter, alternativt avlider.
14. LeFrancois B A (2010).

Flera föräldrar till barn med så kallade NPF-diagnoser – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – vittnar för Uppdrag granskning om att de drabbats av psykisk ohälsa

Distressed fathers and their children: a review of the literature. International Journal of Social Psychiatry, 58(2), 123-130.
15. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al. (2017). Parentification, stress and bekymmer behavior of adolescents who have a parent with mental health problems. Family Process, 56(1), 141-153.
16.

Hooper L M, DeCoster J, vit N, et al. (2011). Characterizing the magnitude of the relation between self-reported childhood parentification and adult psychopathology: a meta-analysis. Journal of Clinical Psychology, 67(10), 1028-1043.
17. Stewart-Brown S L, Schrader-McMillan A (2011).

Både barnet och behandlingen kan påverkas, men riskerna skiljer sig åt beroende på problematik och svårighetsgrad

Parenting for mental health: what does the bevis säga we need to do? Report of Workpackage 2 of the DataPrev project. Health Promotion International, 26 (S1), i10-i28.
18. Cederblad M (2003). ifrån tidig del av ett liv mot vuxenliv: enstaka överblick från longitudinell undersökning. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
19. Oyserman D, Mowbray C T, Allen Meares P, et al. (2000).

Parenting among mothers with a serious mental illness. American Journal of Orthopsychiatry, 70(3), 296-315.
20. Riebschleger J (2004). Good days and bad days: the experiences of children of a parent with a psychiatric disability. Psychiatric Rehabilitation Journal, 28(1), 25-31.
21. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al.

(2014). The relation between parental mental illness and adolescent mental health: the role of family factors. Journal of Child and Family Studies, 23, 1201-1214.
22. Bandura A (1977). Social learning theory. Upper Saddle River: Prentice Hall.
23.

Ramnerö J, Törneke N (2013). Beteendets ABC: enstaka införande mot behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
24. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006a). Impact of maternal mental health ställning eller tillstånd on child mental health treatment outcome. Community Mental Health Journal, 42(1), 1-12.
25.

Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, et al. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen från nära relaterade till känslor relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
26. Hälso- samt sjuvårdslagen, 1982:763.
27. Socialstyrelsen (2017). Beardslee’s familjeintervention.
28. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006b). Effect of maternal mental health problems on child treatment response in community-based services.

Psychiatric Services, 57(5), 716-719.
29. Van Loon L M, Granic inom, Engels R C (2011). The role of maternal nedstämdhet on treatment outcome for children with externalizing behavior problems. Journal of Psychopathology and Behavior Assessment, 33, 178-186.