Vad är skillnaden på murbruk och putsbruk

Puts existerar en tunt ytskikt från bruk vid mot modell byggnader, invändigt samt utvändigt. Putsen, putsbruket, besitter använts likt fasadmaterial sedan antiken. Putsens avsikt existerar för att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt för att ge ett fin yta.

Putsade fasader existerar kända sedan medeltiden inom Norden samt förekommer ännu nära nybyggen.

Anskaffningskostnaden existerar relativt upphöjd, dock inom stället står sig fasaden tillsammans normalt underhåll inom minimalt femtio tid vilket kunna försvara anskaffningskostnaden.^[1]

Putsbruk består från bindemedel, ballast samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Ballasten existerar vanligen småsten, bindemedlet existerar olika proportioner från mot modell cement, gips, kalk alternativt plast.

Putsbruk delas in inom hållfasthetsklasserna A–E, var A existerar hårdast samt E mjukast.

Siffrorna 50/50/700 betyder att det finns lika mycket kalk och cement i bruket

detta likt avgör hårdheten inom vanlig fasadputs existerar blandningen cement/kalk. B- samt C-bruk existerar idag vanligast nära putsning. D samt E används främst mot äldre byggnader.

Olika sorters puts

[redigera | redigera wikitext]

De olika sorterna från putsbruk kunna klassas utifrån hårdhet ifrån A mot E, var A existerar den starkaste varianten.

Putsbruk består från bindemedel, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ballast samt eventuella tillsatser. Ballast kunna existera allt ifrån finaste småsten mot grövre fraktioner beroende vid vilken yta man önskar producera.

I den här artikeln kan du läsa om murputs och vilken roll det har i ett byggprojekt

Ballastens fraktionskurva agerar sedan tillsammans tillsammans påslagsteknik samt efterbehandling enstaka massiv roll till hur ytan alternativt fasaden ser ut. allmänt sett skiljer man då vid slätputs, spritputs samt slamning.^[1]

Cementbruk

[redigera | redigera wikitext]

(A-bruk). Cementbruk "brinner" (härdar/hydratiserar) snabbare än kalkbruk, äger förbättrad vidhäftning samt existerar starkare.

för att putsa enstaka tegelfasad alternativt trästomme tillsammans med cementbruk existerar direkt olämpligt från detta skäl vilket anges vid ytterligare ställe inom denna produkt - cementputsen blir helt enkelt till kraftfull.

Kalkcementbruk (KC-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(B/C-bruk), både kalk samt cement ingår. Kalkcementbruk blev vanligt vid 1950-talet, samt existerar den inom dygn vanligaste formen från putsbruk.

Det kan vara svårt att verkligen veta vilket bruk du ska välja när du står framför byggmarknadens överfyllda hyllor

Blandas 1 sektion kalkcement mot 3 delar småsten mot murning samt putsning. enstaka äldre fasad likt putsats tillsammans rent kalkbruk skall ej bättringsputsas tillsammans KC- bruk då detta existerar starkare än kalkbruket samt därför riskerar för att hålla emot rörelse förbättrad än kalkbruket vilket ger sprickor mot resultat.

Hydrauliskt kalkbruk (Kh-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(D-bruk) Hydrauliskt kalkbruk – Kh-bruk (100 % hydrauliskt) alternativt KKh-bruk (hydraulisk/lufthärdande mix).

Utöver kalk, innehåller detta ämnen likt kisel-, aluminium- alternativt järnoxider, vilket utför för att putsen härdar inom dricksvatten. Högre andel från dessa ämnen ger större hydraulisk verkan samt starkare bindning. Hydrauliskt kalkbruk används nära renovering från äldre byggnader var högre hållfasthet alternativt frostbeständighet behövs, än nära putsning tillsammans med vanligt luftkalkbruk.

Kalkputs (K-bruk)

[redigera | redigera wikitext]

(E-bruk) Lufthärdande kalkputs innehåller, utöver dricksvatten, inom stort sett bara släckt kalk (kalciumhydroxid) samt småsten.

Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt

Denna kalkputs existerar mjuk samt svag samt förmå därför ta upp ett sektion rörelser inom underlaget utan för att rämna alternativt lossna. Därför blir den faktiskt hållbarare än ett tuffare puts. Kalkputs suger upp fukt enklare än cementbruk, dock lämnar även ifrån sig fukten enkel då vädret existerar gynnsamt. Fram mot 1900-talets mitt användes inom princip ständigt rent kalkbruk.

Denna typ från puts används även såsom offerputs.

När den lufthärdande kalkputsen strukits vid startar ett karbonatisering, var kalciumhydroxiden reagerar tillsammans kolsyra samt ombildas mot kalciumkarbonat liksom kristalliserar. detta kräver både lufttillgång samt korrekt fuktighet, eftersom kolsyran kommer ifrån luftens koldioxid liksom löst sig inom vattnet.

Lerbruk

[redigera | redigera wikitext]

Består från lera vilket förr blev tagna upp inom närheten från detta lokal den skulle användas samt därför plats mer alternativt mindre ren.

Ju mer cement ett puts och murbruk innehåller desto hårdare blir bruket

kunna numera köpas inom säck hos välsorterade butiker. Leran alternativt lerpulvret blöts upp vid identisk sätt såsom cement alternativt kalk. Lerbruket når snabbt upphöjd vidhäftning dock existerar endast lämpat på grund av inomhusbruk från förklarliga skäl. inom förbindelse tillsammans dricksvatten löses detta snabbt upp.

Putsbruk är ett bruk som är lämpligt om du vill ha släta väggar, inne eller ute

Lerbruk användes samt kunna användas både till murning samt putsning. Schamotteleran existerar ett variant såsom besitter särskilda värmetåliga attribut samt därför bland annat existerar huvudingrediens inom något som tål hög värme utan att skadas tegel såsom används nära kakelugnsmurning.

Gipsputs

[redigera | redigera wikitext]

För invändig putsning.

enstaka fördel tillsammans gipsputs existerar för att man är kapabel erhålla väggytan helt färdig nära själva putsningen.

I princip kan man säga att puts och murbruk är av samma material

Lerklining

[redigera | redigera wikitext]

En äldre form eller gestalt från puts, bestående från lera, småsten samt växtmaterial. Lerklining användes invändigt vid trähus på grund av för att täta mot drag samt ge en jämnt underlag på grund av konstverk alternativt tapetsering tillsammans med material alternativt linne.

Terrasitputs

[redigera | redigera wikitext]

Ett varunamn till enstaka typ från genomfärgad fasadputs. Den kännetecknas från enstaka grov, bräddriven yta tillsammans med inslag från skinande glimmerkorn.

Organisk tunnputs

[redigera | redigera wikitext]

Plastfärg, tillsammans med småsten inblandat, liksom läggs vid inom en tunt skikt.

titta enstaka samt tvåstegs stegstätad fasad.

Putsning

[redigera | redigera wikitext]

Vid reparation från enstaka putsad skiljevägg alternativt fasad existerar detta viktigt för att nyttja liknande puts likt den ursprungliga. Huvudregeln nära allt putsningsarbete existerar för att putsen ej får existera starkare än underlaget.

Rent cementbruk får inte någonsin användas på grund av för att bättringsputsa ett fasad tillsammans kalkputs.

Cement innehåller kromföreningar likt oxiderats mot sexvärt krom, vilket existerar många farligt för hälsan (cancerogent samt allergiframkallande) nära själva putsningen. Sedan 1980-talet tillsätts därför järn(II)sulfat mot cementprodukter, vilket reducerar kromet mot ett betydligt ofarligare struktur.

Denna reducering existerar produktiv inom omkring 1 kalenderår inom oblandat bruk. Bruk var cement ingår bör man därför ej nyttja ifall detta lagrats längre period än 1 tid.

En nyputsad yta bör härda cirka 4–10 veckor innan den kunna målas.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]