Argumenterande text hållbar utveckling ethos

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektbeskrivning

Etiska aspekter vid hållbar utveckling

Lars Samuelsson


1. Bakgrund samt relevans
Idén angående hållbar tillväxt äger ett klart normativ dimension. ifall detta ej vore till detta faktum för att oss såg hållbarhet liksom någonting eftersträvansvärt, någonting god, således skulle oss ej intressera oss på grund av hållbar utveckling: oss skulle ej lägga period samt kraft vid för att undersöka vad ett hållbar tillväxt innebär alternativt vad likt behövs till för att nå ett sådan.

Själva begreppet hållbar existerar, inom detta kontext, en delvis normativt term. för att yttra för att ett viss aktivitet alternativt företeelse existerar inom linje tillsammans ett hållbar tillväxt existerar för att yttra något positivt angående denna aktivitet alternativt företeelse.

Trots detta kommer den normativa dimensionen allt liksom oftast inom skymundan då idén angående hållbar tillväxt undersöks alternativt diskuteras.

detta önskar yttra, frågan angående om oss bör äga ett hållbar tillväxt – självklart olika utformningar från hållbarhetstanken –, liksom frågan ifall hållbarhetsmålets ställning eller tillstånd likt normativ riktlinje, utelämnas helt alternativt delvis. ett betydande orsak mot detta existerar säkerligen för att detta vanligtvis tas på grund av självklart för att ett hållbar tillväxt existerar eftersträvansvärd.

för att hållbar tillväxt existerar något god ses likt enstaka självklarhet såsom ej existerar inom behov från någon vidare underbyggnad. enstaka hållbar tillväxt möjligen mot samt tillsammans ses liksom viktig på grund av ”vår” fortlevnad. Även angående jag egen självklart existerar beredd för att notera beneath vid för att hållbar tillväxt, inom någon fras, existerar eftersträvansvärt, sålunda existerar avsaknaden från normativ undersökning kring hållbar tillväxt problematisk från flera skäl:

(1) detta existerar oklart vilket hållbar tillväxt innebär samt vad liksom behövs på grund av för att nå hållbar tillväxt (härom råder delade meningar).

till för att nå en svar vid dessa ämnen behövs enstaka normativetisk samtal.

såsom förklarat ovan sålunda existerar detta term hållbar tillväxt vilket oss existerar intresserade från på denna plats en delvis normativt term. Alltså existerar enstaka från dem parametrar efter vilka en adekvat hållbarhetsbegrepp måste utformas enstaka normativ sådan: en hållbarhetsbegrepp måste existera normativt, alternativt etiskt, acceptabelt.

detta önskar yttra, självklart för att hållbarhet existerar något liksom oss bör sträva efter sålunda måste oss, till för att behärska att fatta beslut eller bestämma något vad hållbarhet innebär, inledningsvis att fatta beslut eller bestämma något vad oss bör sträva efter.

(2) Olika normativetiska struktur är kapabel ge olika uppgift till hållbar tillväxt.

Denna punkt hänger ihop tillsammans med den förra: Olika normativetiska struktur ger olika svar vid frågan ifall vad oss bör sträva efter. Exempelvis är kapabel dem tillskriva framtida generationer såväl liksom icke-mänskliga varelser samt naturen olika moralisk vikt. dem förmå även ge olika svar vid hur enstaka rättvis fördelning från dem uppoffringar såsom eventuellt behövs på grund av för att att nå ett mål eller resultat hållbar tillväxt ser ut.

(3) Utan normativ undersökning riskerar hållbarhetsmålet för att bli tomt vid innehåll. även denna punkt existerar nära kopplad mot den inledande. oss är kapabel denna plats jämföra frasen ’hållbar utveckling’ tillsammans begrepp såsom ’frihet’, ’demokrati’ samt ’rättvisa’. oss tar förgivet för att dem refererar mot någonting positivt, samt ändå vet oss för att dem används från människor tillsammans med vitt skilda uppfattningar angående vilket vilket existerar positivt (de används mot modell inom retoriskt avsikt från politiker tillsammans med diametralt olika avsikter).

Dessa begrepp pekar alltså mot syfte vilket tycks artikel självklara, dock likt är kapabel ges många skiftande innehåll. vid identisk sätt är kapabel även ’hållbar utveckling’ användas retoriskt till olika syften samt tillsammans med olika, ”anpassat”, innehåll. ’Hållbar utveckling’ riskerar även för att bli ett sådan uttryck likt används slentrianmässigt, inom bekvämlighetssyfte; ett uttryck vilket är kapabel tas mot inom bristande vid andra alternativ (och vilket möjligen därför småningom – ifall detta genomskådas – agerar ut även denna roll).

Detta scenario existerar självklart ej önskvärt, då idén angående hållbar tillväxt pekar mot något många viktigt.

En fortlöpande normativ samtal angående hållbar tillväxt kunna åtminstone existera mot hjälp till för att hantera detta denna plats problemet. vid identisk sätt såsom normativa diskussioner angående frihet, demokrati respektive rätt och jämlikhet besitter gett oss skilda, dock förhållandevis klara, idéer avseende dessa uppgift, sålunda skulle enstaka normativ samtal angående hållbarhet behärska känna igen skilda, dock förhållandevis klara, idéer avseende detta syfte.

ifall ej annat således kunna ett sådan undersökning utföra debatten angående hållbar tillväxt, samt angående vad likt behövs på grund av för att nå ett sådan, betydligt tillsammans transperent än den existerar idag.

(4) detta förmå enkel tas på grund av självklart för att hållbarhetsmålet äger den normativa statusen för att existera en tillräckligt syfte till vår hantering från naturen samt dess tillgångar.

dock även ifall oss förmå formulera en normativetiskt försvarbart hållbarhetsmål, därför existerar detta långt ifrån säkert för att detta uppgift existerar en tillräckligt uppgift (ur moralisk synvinkel) tillsammans avseende vid vår hantering från naturen. moralisk reflektion möjligen kräver för att oss kompletterar målet tillsammans andra normativa syfte alternativt riktlinjer.

Denna punkt existerar relaterad mot punkt numeriskt värde.

Hållbarhetsmålet tolkas inom regel vilket en människocentrerat syfte inom den meningen för att detta utgår ifrån mänskliga behov samt intressen. dock i enlighet med flera normativetiska synsätt existerar även (vissa) icke-mänskliga varelser och/eller naturen inom sig moraliskt viktiga. i enlighet med dessa synsätt existerar en människocentrerat hållbarhetsmål således otillräckligt likt normativt uppgift till vårt handskande tillsammans med naturen samt vår hantering från råvaror.

2. avsikt samt frågeställningar
Syftet tillsammans med forskningsprojektet existerar ej, inom inledande grabb, för att svara vid problem att diskutera angående hur oss bör hantera naturen, alternativt hur hållbarhetsmålet bör utformas, utan snarare för att reda ut dem term likt existerar centrala till hållbarhetstanken, samt för att undersöka relationen mellan idén ifall hållbar tillväxt samt olika etiska synsätt: Hur är kapabel en moralfilosofiskt försvar till målet ifall hållbar tillväxt titta ut?

Hur skiljer sig en sådant försvar tillsammans avseende vid olika normativetiska synsätt/teorier? Ger dem stöd på grund av olika mål? vad säger icke-människocentrerade etiska synsätt? Vilka normativa konsekvenser måste oss acceptera självklart för att oss anammar ett viss utgåva från hållbarhetsmålet?

För projektets avsikt ser jag numeriskt värde omfattande frågeställningar vilket särskilt centrala:

(1) Framtida generationer
Hållbarhetstanken bygger vid uppfattningen för att oss inom någon fras äger ansvar inför framtida generationer.

Modern moralfilosofisk argumentation äger emellertid demonstrerat för att frågan angående våra moraliska ansvar gentemot framtida generationer existerar långt ifrån oproblematisk, samt skilda normativetiska teorier hanterar frågan vid många olika sätt.

Vad oss kunna kalla ’personliga moralteorier’ ( vissa versioner från kontraktualism) tvingas ofta ge en omväg försvar till våra förpliktelser gentemot framtida generationer.

i enlighet med sådana teorier besitter oss direkta ansvar endast gentemot konkreta personer (eller individer), samt kunna alltså ej äga några direkta ansvar gentemot icke-existerande (framtida) personer (eller individer). Våra ansvar gentemot dessa måste således härledas ifrån andra ansvar såsom oss äger, samt existerar därmed indirekta.

Detta förmå många väl äga relevans till en försvar från en syfte avseende hållbar tillväxt. mot exempel: Våra indirekta ansvar gentemot framtida individer existerar möjligen ej lika starka vilket våra direkta ansvar gentemot konkreta individer, vilket exempelvis skulle behärska innebära för att oss besitter korrekt för att ta vissa (kanske stora) risker tillsammans med avseende vid framtida generationers välfärd på grund av för att höja vår egen.

Vad oss kunna kalla ’opersonliga moralteorier’ ( vissa versioner från konsekventialism) förmå ge en direkt försvar på grund av våra förpliktelser gentemot framtida generationer.

Framtida individers välfärd existerar i enlighet med dessa teorier lika nödvändig såsom nutida individers välfärd. detta förmå å andra sidan innebära för att oss äger ett många kraftfull skyldighet för att iaktta väldigt massiv försiktighet inom vår hantering från naturen samt dess tillgångar.

oss äger chansen för att producera förutsättningar till välfärd på grund av en oräknelig generationer, dock ifall oss fullfölja misstag idag därför kunna den totala välfärden ovan period bli oerhört många mindre än den annars skulle äga blivit. en sådant synsätt skulle behärska försvara enstaka många sträng hållbarhetsprincip, dock detta förmå även äga konsekvenser vilket oss från olika skäl ej existerar beredda för att acceptera.

Frågan angående hur oss försvarar våra förpliktelser gentemot framtida generationer kunna visa sig äga massiv innebörd på grund av hur oss vid en konsekvent sätt förmå utforma samt försvara en uppgift till hållbar tillväxt.

detta existerar därför viktigt för att närmare undersöka den frågan, samt dess relation mot hållbarhetsmålet.

(2) Icke-mänskliga moraliska patienter
Enligt dem flesta traditionell normativetiska synsätt är kapabel endast mänskliga subjekt artikel moraliska patienter (dvs. artikel sådana för att moraliska agenter, alternativt aktörer, bör ta dem inom beaktan, till deras personlig skull, inom sina moraliska överväganden).

Denna perception besitter vid senare tidsperiod ifrågasatts ifrån olika håll. Jag vågar påstå för att dem flesta från dagens moralfilosofer menar för att kvantiteten från moraliska patienter existerar större än kvantiteten från samtliga människor. dock likt jag skrev ovan därför tolkas hållbarhetsmålet inom regel såsom en människocentrerat syfte.

detta innebär för att detta många väl, utifrån flera olika moralfilosofiska perspektiv, kunna artikel otillräckligt vilket moralisk riktlinje på grund av vårt handskande tillsammans med naturen.

Ett sätt för att hantera denna problematik existerar för att modifiera hållbarhetsmålet mot för att gälla även vissa icke-mänskliga individer. en annat sätt existerar för att föreslå kompletterande etiska riktlinjer på grund av vårt handskande tillsammans naturen.

Oavsett vilket alternativ man väljer sålunda behövs detta för att hållbarhets-målets etiska underbyggnad samt implikationer utreds. Frågan angående vilka individer/entiteter såsom existerar moraliska patienter kunna visa sig äga massiv innebörd på grund av hur oss vid en konsekvent sätt kunna utforma samt försvara en uppgift till hållbar tillväxt.


3.

Metod
Projektet existerar från moralfilosofisk karaktär. Ur metodologisk synvinkel innebär detta konstruktiv reflektion inom förening tillsammans med argumentations- samt begreppsanalytiskt orienterade textstudier. Materialet utgörs från moralfilosofisk litteratur – inom synnerhet miljöetisk sådan –, relevanta styrdokument, utredningar, lagstiftning, liksom undersökning inom något som ligger nära eller är i närheten alternativt till projektet relevanta områden ( empiriska undersökningar avseende människors attityder mot naturen samt mot hållbar tillväxt, samt undersökningar ifall hur natursyn/attityder mot naturen äger förändrats genom historien).