Vad är en historisk tillbakablick

Historia bygger vid individuella tolkningar från detta förflutna. enstaka individ såsom skapar bakgrund måste utföra en urval bland tillgängliga källor samt avgöra egen vad vilket existerar viktigt för att återberätta.

I detta denna plats avsnittet kunna ni studera angående historiska källor, källkritiska kriterier, historisk teknik, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring samt identitet.

oss bör även titta vid några olika historiesyner, dvs olika sätt för att titta vid historien.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Historiska källor

För ett forskare existerar källorna utgångspunkten samt grunden på grund av historieskrivandet. tillsammans hjälp från olika analysverktyg tolkas källmaterialet samt skrivs ifall mot detta oss inom vardagligt anförande kallar historia.

Det existerar skillnad vid historiska källor samt andra källor.

Källkritik används vanligen till för att granska enstaka källas sanningshalt samt dess tillförlitlighet. detta existerar viktigt då man bör att fatta beslut eller bestämma något ifall man förmå lita vid mot modell enstaka tidningsartikel.

till ett forskare existerar detta däremot svårare. på grund av även detta likt ej existerar sant alternativt tillförlitligt förmå faktiskt användas från enstaka forskare till för att tolka alternativt dra slutsatser angående historien. detta gäller bara för att nyttja källan mot korrekt frågeställning (som bör besvaras från historikern).

Historia existerar ej någon noggrant vetenskap.

till för att behärska tolka samt förstå bakgrund utgår oss ifrån olika synsätt vid historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg då oss bör tolka samt förstå historiska källor.

Ett modell vid ett källa liksom kunna äga nedsänkt objektivitet existerar meddelande var ett individ ger enstaka subjektiv samt överdriven foto från ett incident alternativt från andra samtida personer.

dock till ett forskare liksom t.ex. önskar forska angående hur människor äger tyckt samt berättat angående enstaka viss incident alternativt individ (som skildras inom brevet), existerar detta ännu enstaka utmärkt källa. detta vilket existerar kritisk till ett forskare existerar därför vilken fråga såsom ställs mot källan, dvs vilken frågeställning vilket historikern försöker besvara tillsammans med hjälp från sina källor.

Källkritiska kriterier

För för att behärska tolka källorna används enstaka rad olika kriterier.

Dessa används ej på grund av för att för att att fatta beslut eller bestämma något ifall källan existerar utmärkt alternativt dålig utan snarare på grund av för att känna till hur källorna kunna användas.

För för att att fatta beslut eller bestämma något detta behöver man ursprunglig känna till ifall källan existerar ett kvarleva alternativt berättande källa.

• En kvarleva (en rest, lämning) existerar ett källa såsom genom för att finnas mot berättar något.

  detta är kapabel mot modell existera enstaka byggnad, en rapport alternativt en fotografi. en slags direkt bevis vid för att något hänt.
   

• En berättande källa existerar enstaka källa liksom vid något sätt berättar ifall enstaka incident, oavsett angående detta existerar en skrivelse, ett tidningsartikel alternativt en enstaka muntlig källa.
  Med hjälp av olika analysverktyg tolkas källmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia

  dem berättande källorna är kapabel inom sin tur delas upp primära källor samt sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). dem huvudsakliga källorna existerar ursprungliga samt kommer direkt ifrån någon vilket upplevt detta såsom skildras. detta kunna t.ex. artikel en ögonvittne, enstaka dagbok alternativt liknande.

  Sekundära källor existerar överförda, dvs andrahandskällor såsom någon annans beskrivning från enstaka källa alternativt för att man sammanfogat flera olika primärkällor mot enstaka text.

Historikerns övning existerar för att ta reda vid vad detta plats vilket hände samt hur detta påverkade samtiden, dock även hur detta är kapabel äga påverkat nutiden.

Källorna existerar pusselbitar vilket används på grund av för att förklara detta. Ju längre åter inom tiden, desto färre blir bitarna samt desto otydligare blir konturerna. på grund av tolkningen används ofta nästa källkritiska kriterier:

• Äkthetskriteriet. existerar källan äkta?
   
• Samtidskriteriet. Ju närmare enstaka källa befunnit sig ett incident inom tidsperiod, desto mer pålitlig existerar den.

  Avstånd inom tidsperiod samt boende utför källan mindre trygg. oss minns ej alternativt minns detta såsom passar oss samt minnet existerar enstaka sämre källa ju mer tidsperiod såsom passerar.
   

• Tendenskriteriet. är kapabel den liksom skapat källan äga något för att vinna vid dess innehåll? Skulle den likt skapat källan äga någon anledning för att stå till osanningar alternativt överdrifter?
   
• Beroendekriteriet. besitter källan tillkommit vid personlig grabb alternativt existerar den beroende från andra källor?

  är kapabel upphovsmannen påverkats från tidigare källor?
   

• Relevanskriteriet. existerar källan betydelsefull till den fråga vilket ställs?

  Källan blir betydelsefull ursprunglig då den förmå besvara, alternativt avfärda, ett fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg liksom behövs till för att behärska tolka samt förstå bakgrund existerar dem olika term likt används från forskare. Begreppen fungerar ungefär vid identisk sätt likt grammatiken fullfölja inom tungomål.

dem behövs på grund av för att tolka samt förstå historia.

I kursplanen nämns några term såsom ni behöver förstå:

Kontinuitet samt förändring: Begreppen kontinuitet samt förändring existerar numeriskt värde term såsom hänger samman.

Kontinuitet står till detta likt ej förändras alternativt liksom förändras många lite. Man kunna yttra för att begreppet kontinuitet beskriver saker liksom hänger ihop oavbrutet alternativt existerar snarlika ovan tid.

Begreppet förändring existerar dess motsats.

detta beskriver istället dem saker såsom förändras ovan tidsperiod. detta såsom blir olik alternativt avslutas.

detta existerar viktigt för att dessa numeriskt värde term ej nödvändigtvis säger för att något blivit bättre.

Förklaring: inom bakgrund används begreppet förklaring på grund av för att ange orsaker, skäl alternativt liknande mot ett incident. till för att ge ett förklaring förmå man alltså ej för att bara förklara alternativt återberätta vad vilket hänt, utan även varför, hur samt möjligen även - angående detta efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick på grund av samtiden samt den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används till för att förklara samt förklara varenda dem saker likt utför för att oss upplever oss vid en visst sätt.

detta kunna handla angående för att ett människa tillhörde ett etnisk assemblage, könstillhörighet alternativt möjligen plats enstaka sektion från enstaka folkgrupp alternativt liknande inom historisk period. detta handlar helt enkelt angående hur människor inom historien uppfattat sig själva likt individer samt grupp.

Historiska epoker

Inom bakgrund använder man begreppet epok till för att dela in tiden inom mindre samt mer hanterbara perioder.

varenda historiska epoker existerar efterhandskonstruktioner samt bygger vid uppfattningen för att vissa händelser varit kritisk till hur historien tagit form eller gestalt. mot modell brukar man yttra för att medeltiden inledes då den siste romerske kejsaren avsattes kalenderår 476 (men man brukar avrunda samt ange tid 500 liksom början till medeltiden eftersom detta existerar enklare för att hantera).

Eftersom samtliga epoker existerar konstruerade från forskare finns detta olika uppfattningar angående hur dessa bör delas in (periodiseras).

vilket vilket bör dela dem samt varför existerar ett ständigt pågående samtal bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in inom förhistorisk tidsperiod, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern period samt modern tid.

På SO-rummet används ett alternativ samt lite mer omfattande epokindelning på grund av för att enklare behärska illuminera epokernas historiska innehåll: förhistorisk tidsperiod, forntiden samt antiken, medeltiden, nya tiden, detta långa 1800-talet samt detta korta 1900-talet.

Historisk metod

Inom historisk undersökning finns enstaka rad olika metoder för att närma sig en källmaterial.

Tillsammans tillsammans teori utgör dessa numeriskt värde delar grunden på grund av för att analysera saga vetenskapligt.

Man kunna dela in historisk teknik inom numeriskt värde olika huvudkategorier; kvantitativ samt kvalitativ metod:

• Den kvantitativa metoden fokuserar vid mängd. Ofta analyseras källmaterialet tillsammans med hjälp från statistik samt matematik.

  dem forskare liksom fokuserar vid strukturer snarare än aktörer brukar oftare nyttja sig från kvantitativa metoder. detta existerar mot modell ett teknik vilket skulle behärska användas till för att ta reda vid ekonomiska förhållanden till franska bönder år innan den franska revolutionen bröt ut. dock metoden existerar å andra sidan mindre användbar ifall man önskar känna till något angående dem franska böndernas uppfattningar angående revolutionen liksom sådan.

  till den såsom använder enstaka kvantitativ teknik blir ämne likt kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter alternativt liknande viktigt.
   

• I motsats fokuserar kvalitativa metoder vid för att producera fras inom detta lilla. Den liksom önskar arbeta tillsammans med tolkningar från en mindre ämne såsom texter samt bilder använder lämpligen enstaka kvalitativ teknik.

  på grund av den vilket önskar undersöka varför något skedde blir detta inom större utsträckning ett nödvändig teknik. Intervjuer, närläsning från meddelande, rapport alternativt föremål eller textstycken existerar modell vid ämne likt förmå användas.

Det existerar viktigt för att anlända minnas för att detta ej finns någon motsättning mellan detta numeriskt värde metoderna.

Den såsom arbetar tillsammans med ett kvantitativ modell måste nästan ständigt äga någon struktur från kvalitativa inslag inom sitt forskningsarbete samt detta identisk gäller på grund av detta omvända. Vilken teknik såsom lämpar sig bäst hör ihop tillsammans såväl teoretisk utgångspunkt likt vilket källmaterial man arbetar tillsammans samt vilken fråga såsom bör besvaras.

Historiesyn

Avgörande på grund av hur forskare förhåller sig mot källor samt term existerar historikerns historiesyn.

Denna existerar hårt kopplad mot hur historikern betraktar historien, vilket förmå existera knutet mot vilken sorts forskare (vilken historisk skola) detta rör sig angående, dock även ifall annat likt politik, historikerns uppfattningar ifall identitet samt många annat.

Precis likt allt annat liksom hanterar tolkningar från saga, fokuserar forskare vid vad samt varför någonting hände.

Enkla förklaringar inom stil tillsammans med för att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas från forskare eftersom liknande enkla förklaringar ger oss en tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna från bakgrund kunna delas in inom fyra huvudgrupper: aktör/struktur samt materialism/idealism.

Aktör samt struktur

En från samtliga dem saker liksom påverkar enstaka historikers tolkningar existerar hur dem uppfattar samt arbetar tillsammans aktör samt struktur inom bakgrund (aktör = agerande individ.

struktur = system/konstruktion/sammansättning).

dem numeriskt värde begreppen existerar inom flera fall varandras motsatser. Ibland är kapabel dessa beskrivas likt individ samt samhälle. tillsammans med detta menas för att historien är kapabel beskrivas liksom för att den drivs vidare antingen från enskilda människors handlingar, alternativt likt enstaka resultat från saker såsom sker vid samhällsnivå, var istället väldigt flera människor existerar inblandade.

Aktörer kunna inom detta kontext beskrivas vilket enskilda personer tillsammans stort effekt vid historien medan strukturer är kapabel beskrivas vilket sociala, politiska samt ekonomiska struktur liksom hänger samman.

Strukturer används ofta vilket enstaka bakomliggande förklaring mot enstaka historisk incident, medan aktörer är kapabel användas liksom enstaka utlösande faktor.

Ett modell vid detta existerar inledande världskrigets eruption.

Gavrilo Princip avlossade skotten såsom dödade Franz Ferdinand samt Sophie von Chotek inom Sarajevo. inom äldre historieskrivning angavs detta ofta liksom orsaken mot detta inledande världskriget. Moderna historieskrivning brukar istället fokusera vid orsaker liksom nationalism, imperialism samt militära spänningar mellan dem inblandade länderna. Dessa existerar modell vid strukturförklaringar mot krigets eruption medan skotten inom Sarajevo existerar modell vid enstaka aktörsförklaring.

Idealism samt materialism

Den idealistiska (idealism = tron vid idealet, elementär idéer) tolkningen från saga tar sitt ursprung inom 1700- samt 1800-talets Tyskland var filosofer såsom Immanuel Kant samt Friedrich Hegel plats verksamma.

Hegel, såsom fanns ett från den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade för att historiens drivkrafter gick för att återfinna inom mänsklighetens gemensamma förnuft, samt inom detta denne kallade till “världsanden”. till honom plats därför ej människors levnadsvillkor alternativt liknande saker vilket drev utvecklingen vidare.

på grund av enstaka forskare innebär detta för att man ser idéer samt personligheter vilket historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats existerar enstaka materialistisk ögonkontakt vid historien (materialism = detta enda viktiga existerar den materiella världen, idéer existerar bara ett reflektion från den materiella/verkliga världen).

inom denna utgår man ifrån för att ekonomiska alternativt sociala förhållanden existerar drivande inom historiens tillväxt. Denna ögonkontakt vid saga härstammar ifrån Karl Marx samt Friedrich Engels samt kallas ibland även historiematerialism.

Deras idéer angående historien grundade sig inom uppfattningen för att den historiska utvecklingen existerar ett utfall från dem materiella villkor likt oss människor lever.

Villkoren påverkar människan liksom inom sin tur agerar (på bas från dem samhällsvillkor denna påverkats av). Samhället formar människan. Detta medför för att mot modell en samhälles tradition existerar ett vara från detta omgivande samhället.

En kritisk koncept hos Marx samt Engels plats för att motsättningarna inom en samhälle fanns detta såsom drev historien vidare (den historiska drivkraften).

varenda samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper samt detta existerar denna konflikt liksom driver den historiska utvecklingen vidare.

Marx samt Engels menade för att detta plats klasskamp samt kampen angående produktionsmedlen likt drev vid den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena samt klasserna varierar mellan olika samhällen samt inom olika tider. Marx använde mot modell formulering såsom slav samt slavägare alternativt person som arbetar samt kapitalist likt modell vid grupper inom konflikt tillsammans med varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar samt ser saker liksom ekonomiska skillnader liksom ett förutsättning till för att olika grupper bör agera vid en alternativt annat sätt.

Exempel vid hur modellerna fungerar skulle behärska artikel orsaker mot den franska revolutionen.

enstaka materialistisk tolkning söker troligtvis ett förklaring inom dem ekonomiska samt sociala motsättningar likt fanns inom detta franska samhället, missväxt, fattigdom samt orättvisa sociala förhållanden. Medan enstaka idealistisk tolkning möjligen skulle leta förklaringarna inom idéer ifrån upplysningen alternativt detta franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur existerar långt ifrån dem enda förklaringarna liksom finns mot hur bakgrund utvecklas, alternativt likt ger svar vid hur saga kunna tolkas.

Inom den moderna historieforskningen finns mängder från metoder samt perspektiv liksom används.

Ett vanligt sätt för att analysera saga existerar genom hermeneutisk teknik. Hermeneutik tar sin utgångspunkt inom textanalys samt lägger massiv vikt vid själva tolkningen från detta skrivna. detta gäller för att söka förstå varför personer agerat vilket dem gjort alternativt vilka stämningar såsom legat såsom bas till vissa historiska skeenden.

Inom hermeneutiken förmå meningen hos ett små sektion endast förstås ifall den sätts inom samband tillsammans helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland även på grund av kulturhistorisk därför för att den även kunna sägas innehålla tolkning från bilder, ljud samt liknande (allt möjligt likt ger intryck vid oss människor samt såsom förmå påverka vårt agerande inom vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man ej historien likt lagbunden, utan istället framhävas enskilda människors agerande, formulering samt liknande.

Historikern bör tolka genom för att försöka förstå sammanhanget liksom ett papper alternativt en skeende utspelar sig inom samt hur detta äger påverkat dem enskildas agerande inom detta historiska förloppet.

Under 1960-talet fick socialhistoria ett kraftfull ställning. Den denna plats typen från historieskrivning fokuserar vid sociala aspekter från historien.

Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus existerar vid vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram dem grupper såsom tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen alternativt stått utanför historien. modell vid sådana grupper existerar kvinnor, person som arbetar samt etniska minoriteter. eftersom synen vid utsatta grupper förändrats, äger även socialhistorien förändrats vilket fört tillsammans med sig för att nya grupper besitter fått träda fram ur detta förflutnas dunkel.

En från dem grupper likt vuxit fram vilket ett utlöpare ur socialhistorien existerar genushistoria.

Denna skolbildning fokuserar vid studierna från kön likt enstaka social konstruktion.

ett genushistoriker försöker alltså spåra hur olika formulering på grund av könstillhörighet besitter formats genom historien, dock även hur detta äger format historien. mot modell vad vilket ansetts såsom manligt respektive kvinnligt samt hur dessa företeelser äger påverkat samhället (och vice versa).

Historiker likt äger genus liksom utgångspunkt granskar även ytterligare historieskrivning då detta behövs då dem menar för att historieskrivningen ofta existerar blind på grund av dessa perspektiv.

en modell existerar då den europeiska epokindelningen ifrågasattes från Joan Kelly-Gadols. denna utgick ifrån renässansen - ett period liksom bland annat framhäver individens ökade frihet inom samhället - samt visade för att kvinnor inom flera avseenden fick minskad frihet beneath perioden, mot skillnad ifrån män.

Olika perspektiv vid historia

Man kunna naturligtvis välja för att skildra bakgrund utifrån enstaka rad olika perspektiv vid ett samt identisk gång.

Politisk, finansiell alternativt social saga förmå även beskrivas tillsammans hjälp från andra perspektiv likt en kvinnoperspektiv, klassperspektiv alternativt t.ex. ur en nationellt, europeiskt alternativt internationellt perspektiv.

LÄS MER: Historia(huvudtexten inom avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur samt historiemedvetande

LÄS MER:Tre sätt för att titta vid tid: ifall jordens, människans samt civilisationernas historia

PODCAST:Historiesyn - olika perspektiv vid historia

PODCAST:Historiebruk

PODCAST:Historiska epoker samt den europeiska epokindelningen

PODCAST:Historisk källkritik

Det förflutna: Allt vilket äger hänt genom tiderna fram mot nuet.

detta innefattar samtliga människors liv samt leverne fram tills idag. Man kunna därför yttra för att detta förflutna täcker allt likt ägt lokal, inklusive varenda människors intryck samt ögonkontakt vid sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels angående metoder till medvetande samt tolkning, dels angående detaljer från själva förståelsen samt dess villkor.

inom grova drag är kapabel man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta liksom visar sig samt vilket existerar innebörden inom det?". tillsammans med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen likt huvudsaklig forskningsmetod. enstaka förutsättning på grund av hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne.

på grund av för att behärska dra slutsatser måste forskningen baseras vid stora underlag.

Historia existerar alltså ej identisk sak såsom detta förflutna (se ovan). Något förenklat kunna man istället yttra för att bakgrund bygger vid händelser inom förfluten period samt vid utforskningen från dessa händelser. Läs mer >

Historiekultur: Hur bakgrund uppfattas vid enstaka kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur bakgrund uppfattas vid ett individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt för att tolka historien.

Tolkningen bestäms från vilka "glasögon" vilket används inom den historiska analysen. detta handlar bl.a. angående vilka drivkrafter man anser ligger på baksidan den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ teknik (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ undersökning söker genom vetenskapliga metoder (för data samt tolkning från löpande skrivelse samt ytterligare icke-numerisk data) fånga ej bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativmetod (mätbar): Kvantitativ undersökning innebär för att man studera strukturerade uppgifter, detta önskar yttra information likt förmå kvantifieras inom kategorier alternativt inom siffror.

Källkritik: teknik på grund av för att undersöka källors karaktär samt innehåll inom avsikt för att fastställa deras användbarhet liksom underlag på grund av studier alternativt forskning.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan kvarlevor samt berättande källor inom historisk forskning?
    
2. Vilka existerar dem primära källkritiska kriterierna likt används från historiker?
    
3. Hur definieras begreppen kontinuitet samt förändring inom historieanalys?
    
4. På vilka sätt skiljer sig kvantitativa samt kvalitativa metoder inom historisk forskning?
    
5. Hur påverkar historikers historiesyn deras tolkning från historiska händelser samt skeenden?
    
6. Ge modell vid hur olika historiska perspektiv, liksom filosofi som betonar ideal samt materialism, förmå ge olika tolkningar från ett bestämd historisk händelse.
    
7. Reflektera ovan betydelsen från socialhistoria samt genushistoria till vår medvetande från historien.

   Hur äger dessa perspektiv bidragit mot för att bredda synen vid historiska skeenden samt grupper?
    

Litteratur samt referenser:
Anders Berge, Att begripa detta förflutna: förklaring, kategorisering samt kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: angående historieskrivning, teori samt metod, 1.

uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: ett historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?, 1977
https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html.

[Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism samt marxism, 4. uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier inom praktiken, 1. uppl., Liber finans, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap liksom teori, erfarenhet, ideologi, Författarförl., 1988
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni är kapabel förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet förmå äga nytta från boken.

Den äger enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa samtliga liksom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av saga åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till saga 1a1, bakgrund 1a2, bakgrund 1b, bakgrund 2a, saga 2b samt saga 3.

Genomgång (8:24 min) från SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) såsom på denna plats redogör varför oss besitter olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

Sättet för att utföra detta vid kallas till periodisering. detta vanligaste sättet oss tar sektion från epoker existerar den klassiska europeiska indelningen från historien. inom klippet nämns även Kinas sätt för att periodisera dess bakgrund samt varför oss införde epoken "vikingatid" inom Norden.