Hur länge fungerar ett kylskåp

Ett kylskåp existerar enstaka hushållsapparat vilket används till för att kylalivsmedel, medicin samt andra produkter mot temperaturer mellan 0 °C samt 8 °C. matförvaring räknas vilket enstaka vitvara.

Moderna matförvaring använder enstaka kompressorvärmepump till för att föra försvunnen värmen ur skåpet.

Innan elektriska matförvaring infördes användes isskåp.

Funktion samt varianter

[redigera | redigera wikitext]

Arbetssätt

[redigera | redigera wikitext]

De flesta moderna matförvaring använder en slutet struktur tillsammans med köldmedel, vanligen R600a (isobutan) likt äger enstaka nedsänkt kokpunkt (-11,7 grader inom atmosfären nära havsytan till R600a).

då matvaror placeras inom kylskåpet, värms köldmediet upp från maten samt "kokar" tackar vare sin låga kokpunkt. Matvarorna blir kalla eftersom matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan tillbaka mot kompressorn genom tryck samt tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck samt ökar därmed köldmediets kokpunkt.

Köldmediet förmå ej längre koka samt ger därför ifrån sig värmen vid baksidan från skåpet nära kompressorn. Köldmediet tillåts sedan för att expandera samt sjunker på det sättet inom temperatur samt tillbaka in inom kylskåpet var detta återigen tar upp värmen ifrån inlagda matvaror. Principen existerar likadan till både kyl-, sval- samt frysskåp, skillnaderna mellan dem existerar önskad temperatur samt inom viss mån skåpets isolering samt invändiga design.

Kylskåp rekommenderas hålla enstaka temperatur mellan 4 °C samt 5 °C ^[1], svalskåp mellan 8 °C samt 12 °C. Idag äger svalskåpet inom stort sett försvunnit ifrån marknaden samt ersatts från grönsakslådor inom kylskåpet.

Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C [1], svalskåp mellan 8 °C och 12 °C

Avfrostning

[redigera | redigera wikitext]

De flesta matförvaring besitter idag automatisk avfrostning, tillsammans med undantag på grund av små förvaring likt ännu kräver manuell avfrostning. då kylskåpsdörr öppnas kommer fuktig atmosfär in inom skåpet. Denna fukt komprimera mot köldplattan alternativt bakväggen inom kylskåpet samt bildar frost.

då kylskåpet existerar inom drift fryser fukten mot fryst vatten. Den automatiska avfrostningen förhindrar isbildning genom för att regelbundet samt ibland tillsammans hjälp från sensorer kortvarigt värma upp kylskåpet. Detta smälter eventuell fryst vatten likt besitter bildats inne inom skåpet, samt smältvattnet rinner ner inom ett ränna, vanligtvis vid baksidan från skåpet.

Rännan äger en utlopp ur skåpet vilket leder mot enstaka kopp ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska vilket ansamlas avdunstar sedan vid bas från överskottsvärmen såsom uppstår nära kompressionen från kylmedlet vid baksidan från kylskåpet.

Om automatisk avfrostning saknas måste isen likt bildas inne inom kylskåpet regelbundet avlägsnas genom manuell avfrostning.

Här är en närmare titt på kylskåpets viktiga mekanismer, vad de gör och hur det fungerar i ett kylskåp

Detta görs genom för att man manuellt ökar temperaturen inne inom kylskåpet tills isen smälter samt är kapabel tas försvunnen.

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1990-talet plats kombinerade kyl- samt frysskåp vanliga då detta gällde större förvaring (över 140 cm). Kylskåpet ägde då oftast ett separat svaldel nedtill, tillsammans enstaka personlig port samt ett avdelare mellan kyldelen samt svaldelen.

Tillhörande frysskåp ägde ofta numeriskt värde dörrar inom identisk proportioner på grund av för att minimera kallras samt tryckskillnad, samt till för att estetiskt matcha kyl- samt svaldelarna.

Hur länge håller ett kyl-, frysskåp eller kyl/frys? I allmänhet är livslängden ca 10 år

förvaring tillsammans med enbart svaldelar samt frysar tillsammans numeriskt värde dörrar tillverkas inom stort sett ej längre. Kallras inom frysar stoppas numera tillsammans med utdragslådor istället på grund av öppna hyllor.

Kombinationsskåp tillsammans med både kyl samt kylapparat inom identisk objekt existerar ännu vanliga på grund av för att spara område inom köket.

Dessa förvaring varierar inom storlek ifrån 120 cm mot 210 cm inom höjd samt 50 mot 75 cm inom bredd. detta finns även amerikanska storlekar vid 90 cm inom bredd, dock dem existerar ej lika vanliga eftersom dem ofta kräver köksrenovering samt installation från vattenledningar på grund av för att utnyttja funktioner såsom kallvatten, isbitar samt krossad fryst vatten inom dörren.

Kombinationsskåpen förekommer även tillsammans frysen ovan (kyl-under-frys alternativt kyl tillsammans toppfrys) alternativt kylen ovan (kyl-över-frys alternativt kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) besitter överlag frysdelen mot vänster även ifall kyl ovan kylapparat förekommer.

Skåp tillsammans med enbart kyldel finns inom storlekar ned mot 50 cm höjd, dock vanligare existerar förvaring vilket existerar 85 cm höga, vilket existerar standardhöjden till för att passa beneath bänkskivan.

Dessa matförvaring förmå även äga frysfack.

Sedan 1990-talet besitter detta blivit populärt för att bygga in kyl samt kylapparat således för att dem ser ut såsom vanliga köksskåp samt smälter in inom inredningen, dock fristående förvaring existerar kvar vanligast.

Kyldiskar

[redigera | redigera wikitext]

Kyldiskar existerar den typ från matförvaring liksom oftast används inom livsmedelsaffärer.

matförvaring till handeln existerar standardiserade i enlighet med ISO-23953 ifrån Internationella Standardiseringsorganisationen.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande kylskåpen

[redigera | redigera wikitext]

Att förvara livsmedel tillsammans hjälp från kall luft existerar inget nytt. beneath flera sekler äger man använt sig från källare till förvaring inom låga temperaturer.

ett variant från detta plats arkitekten Carl Hårlemans iskällare, såsom uppmärksammades runt 1750-talet. Dessa fanns dock främst tänkta till för att förvara maltdryck samt ej livsmedel. Därefter fortsatte utvecklingen på grund av för att utföra kylskåpen ännu mer lättillgängliga samt nära 1800-talet kom både isskåp samt kallskafferier likt fungerade genom kallt rinnande vätska.

beneath den denna plats tiden utvecklades även frysförvaring på grund av olika transportmedel liksom kom för att bli många viktiga på grund av transporter från produkter. inledningsvis då elnätet utvecklades nära 1920-1930 kom genomslaget till dem elektriska kylskåpen.^[2]

Det inledande operativ hushållskylskåpet tillverkades 1913 inom Chicago från märket Domelre^[3] samt fick snabbt en flertal konkurrenter vid den amerikanska marknaden.

enstaka sektion konstruktioner bestod från numeriskt värde separata delar, liksom oftast fanns belägna inom källaren. en delen bestod från en kylaggregat samt den andra från ett isolerad container, försedd tillsammans med kylslingor.^[4]

År 1922 uppfanns detta inledande absorptionskylskåpet utan rörliga delar från dem numeriskt värde svenska ingenjörsstudenterna Baltzar von Platen samt Carl Munters.

Detta blev snabbt ett succé.

Att förstå hur ett kylskåp fungerar kan ge oss en större uppskattning för den teknologi som håller våra livsmedel fräscha

Kylsystemet gick ut vid för att alstra kall luft genom värme. detta svenska företaget Electrolux köpte uppfinningen samt gjorde skåpen mindre samt behändigare på grund av för att passa in inom små kök.^[5] Denna kylapparat fungerade genom för att ett container tillsammans med ett blandning från ammoniak samt dricksvatten upphettas på grund av för att förånga ammoniaken såsom strömmar mot enstaka kylare samt kyls ner från luften.

Ammoniaken kondenseras samt förs vidare mot en kylelement fyllt tillsammans med hydrogen liksom förångar ammoniaken. Processen existerar endoterm samt tar upp värme ifrån luften. Därav kyls detta omgivande systemet kring kylelementet ner. Blandningen från ammoniak samt hydrogen förs vidare in inom enstaka absorbent samt blandas tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Därefter värms gaserna upp således för att hydrogen kunna flöda tillbaka mot kylelementet till för att sedan repetera processen.^[6]

År 1930 utvecklades detta vidare mot detta luftkylda kylskåpet samt därmed även den luftkylda frysboxen.^[7]

Kylskåp på grund av hemmabruk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

AB Arctic startade den inledande tillverkningen från matförvaring i enlighet med von Platen samt Munters kylkonstruktion.

begränsad därefter, tid 1925, blev dem uppköpta från Electrolux, såsom kom för att dominera marknaden. mot ett start fanns priserna vid matförvaring väldigt höga, dock runt 1930 blev dem allt vanligare samt priserna sjönk successivt. Redan 1936 ägde Electrolux sålt sitt miljonte kylskåp.^[8] land fanns inflytelserik inom Europa gällande användning från kyl- samt frysutrustning samt djupfrysta matvaror.

undersökning visar för att ca 60% från svenska hushåll ägde en matförvaring kalenderår 1970.^[9]

Även ifall tidiga matförvaring tillsammans med inbyggda frysfack plats små, fick en matförvaring inom köket ett massiv innebörd på grund av matlagning samt bevarande från föda. Tidigare ägde förvaringen från födoämnen beneath dem varma månaderna utgått ifrån användning från isskåp, vilka ur flera synpunkter vilket hygien, komfort samt finans ansågs otillräckliga.

Kylskåpet fick inom start enstaka massiv innebörd inom boenden utan matkällare, dock tillsammans år blev detta allt viktigare på grund av förvaring från ömtåliga födoämnen inom samtliga hushåll.^[10]

Exempel vid varumärken

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bokhus angående stora uppfinningar samt upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC. Libris7606197. ISBN 91-7128-246-7 (inb.) 
• Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss.

  Ljungby: Colego. Libris508159 

• Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992.
  Hur mycket effekt kräver ett kylskåp? I genomsnitt använder ett kylskåp mellan 100 och 200 watt per timme

  Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11. Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris8380569. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.) 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]