Varför röstar man inte digitalt

I land använder 9 av 10 olika digitala samhällstjänster för pension, medicinsk vård, kollektivtrafik samt annat. dem liksom står utanför existerar framförallt dem äldsta, varav flera äger en stort behov från hjälp tillsammans dem digitala tjänsterna.

I detta denna plats kapitlet undersöker oss hur befolkningen använder olika typer från digitala samhällstjänster.

oss tittar bland annat vid hur användningen ser ut inom olika generationer, samt vilka orosmoment vilket finns kring e-tjänsterna. oss ser bland annat…

• Att 9 från 10 använder olika digitala samhällstjänster
• Att ej ens hälften från dem äldsta använt enstaka digital samhällstjänst
• Att 6 från 10 från dem äldsta ej kunna symbol in vid 1177 vid personlig hand
• Att endast ett tredjedel från dem äldsta anser för att e-tjänster underlättar
• Att 1 från 5 avstår ifrån för att nyttja e-tjänster på grund av för att dem känns osäkra

9 från 10 använder samhällets e-tjänster tid 2021

Idag kunna man utföra flera samhällstjänster ovan internet, således kallade e-tjänster.

Bland befolkningen 18 kalenderår alternativt äldre äger 9 från 10 använt någon digital samhällstjänst dem senaste 12 månaderna.

90 andel från befolkningen besitter alltså använt e-tjänster, dock hur ser detta då ut bland internetanvändarna?

Svaret existerar för att nästan samtliga vilket existerar vid nätet äger använt e-tjänster detta senaste året – bota 96 procent! dem 4 andel internetanvändare såsom ej äger använt e-tjänster beneath året finns inom huvudsak bland dem äldsta inom vårt samhälle. Längre fram, inom diagram 2.3, kommer oss för att undersöka hur olika generationer äger nyttjat e-tjänster beneath detta senaste året.

Hur går detta då till utvecklingen från e-tjänster samt digitaliseringen från myndighetssverige?

detta existerar ett komplex fråga för att besvara dock sett mot den senaste OECD-mätningen Digital Goverment Index 2019 liksom släpptes hösten 2020 sålunda besitter landet halkat efter. oss fick mot samt tillsammans sämst bedömning från varenda länder liksom ingår inom OECD till styrning samt strategier från digital förvaltning.

Kopplat mot detta besitter kritiska röster hörts inom media, mot modell inom tidskriften Computer Sweden ifrån mars 2021 Digitaliseringen är kapabel ej artikel beroende från myndigheternas goda vilja.

För för att stödja, samordna samt följa upp digitalisering inom svensk offentlig förvaltning grundades DIGG, Myndigheten till digital förvaltning, tid 2018.

DIGG besitter kommenterat Sveriges effekt inom OECD:s mätning.

DIGG deltar även inom ett ytterligare internationell mätning samt drar utifrån detta senaste resultatet slutsatsen för att "Sveriges digitala förvaltning existerar god dock flera andra existerar bättre". Mer angående DIGG:s sysselsättning finns även för att ta sektion från vid deras webbplats.

Det finns även mer för att studera ifall digitala samhällstjänster vid Riksdagens webbplats, mot modell den offentliga utredningen E-tjänster på grund av en enklare samt öppnare samhälle.

inom denna presenteras visionen ifall ett 24-timmarsmyndighet var ”e-tjänster existerar enstaka från hörnstenarna samt syftar mot för att uppfylla medborgarnas samt företagens förväntan angående enstaka kundorienterad aktivitet likt existerar resultatinriktad samt ger valmöjligheter.”.

Nu existerar detta dags för att inom diagram 2.2 ta reda vid vilka e-tjänster oss använder.

8 från 10 använder e-vårdtjänster kalenderår 2021

Vilka digitala samhällstjänster äger oss använt dem senaste 12 månaderna?

detta visar detta denna plats diagrammet. oss äger listat en antal e-tjänster likt används från allmänheten, dock även givit tillfälle för att nedteckna in eventuella andra digitala samhällstjänster såsom nyttjats beneath året.

På delad inledande område ligger Skatteverkets e-tjänster samt sjukvårdens e-tjänster såsom 8 från 10 äger använt – tillsammans med ett marginell ledning till Skatteverket.

Därefter följer digitala brevlådor vilket kurera 6 från 10 besitter använt beneath dem senaste 12 månaderna. Sedan kommer kollektivtrafik, järnvägsfordon samt allmänna transportmedel. Resandet existerar ett zon likt blivit hårt påverkad från pandemin samt dess restriktioner. Endast hälften besitter beneath dem senaste 12 månaderna använt e-tjänster på grund av för att utflykt.

vid lokal fyra besitter oss e-tjänster på grund av pension, liksom färre än hälften äger nyttjat beneath året. vid femte område finner oss bibliotekens e-tjänster såsom fanns femte besitter använt dem senaste 12 månaderna.

Vilka existerar detta då vilket nyttjar dem olika e-tjänsterna? detta redovisar oss inom kommande diagram, dock inledningsvis bör oss blicka lite bakåt.

År 2019 ställde oss problem att diskutera ifall digitala samhällstjänster dock ej tillsammans med identisk frågeformulering alternativt svarsalternativ, därav existerar dem ej fullt jämförbara tillsammans med årets ämnen.

Årets fråga avser exempelvis användning dem senaste 12 månaderna dock någon sådan avgränsning fanns ej kalenderår 2019. angående oss ändå, tillsammans viss försiktighet, fullfölja enstaka jämförelse sålunda tenderar e-vårdtjänster för att äga ökat maximalt. Sannolikt äger pandemin varit enstaka massiv bidragande faktor. Även Skatteverkets e-tjänster samt andelen likt använder ett digital brevlåda ser ut för att äga ökat.

E-tjänster till pension ligger inom princip vid identisk nivå. dem enda såsom ser ut för att äga minskat stort existerar e-tjänster på grund av kollektivtrafiken, vilket pandemin tillsammans med all sannolikhet även existerar ansvarig mot.

önskar ni studera mer angående vår mätning från digitala samhällstjänster kalenderår 2019 förmå ni utföra detta inom Svenskarna samt internet 2019.

(Notera för att basen existerar 16+ kalenderår inom redovisningen 2019 samt 18+ tid 2021.)

År 2020 vände oss oss mot internetanvändarna både inom kvartal 1 samt kvartal 3 samt ställde ämnen angående användandet från sjukvårdens e-tjänster.

Även på denna plats existerar frågorna ej fullt jämförbara inom beskrivning alternativt svarsalternativ, dock även på denna plats skönjer oss ett ökning. Sannolikt besitter pandemins framfart beneath hösten tillsammans test nära minsta symptom samt vaccineringen vilket påbörjades nära övergången mellan två år haft sin inverkan. kalenderår 2021 anger 84 andel från internetanvändarna 18+ tid för att dem använt sjukvårdens e-tjänster dem senaste 12 månaderna.

kalenderår 2020 svarade 78 andel inom Q1 samt 74 andel inom Q3 från internetanvändarna 18+ tid för att dem sammantaget använt olika e-vårdtjänster. Mer finns för att studera inom Svenskarna samt internet 2020.

(Notera för att basen existerar 16+ kalenderår inom redovisningen 2020 samt 18+ tid 2021.)

Sist dock ej minimalt bör oss ta enstaka snabbtitt vid den lilla andel vilket äger svarat för att dem använder enstaka ytterligare digital samhällstjänst. från dessa anger knappt tio personer för att dem beneath dem senaste 12 månaderna besitter använt e-tjänster till Försäkringskassan samt e-tjänster till finansinstitut.

Färre än enstaka handfull personer uppger e-tjänster på grund av parkering, utbildning, Arbetsförmedlingen samt Transportstyrelsen. detta är kapabel givetvis artikel andra inom granskning vilket nyttjat dessa e-tjänster dock ej kommit vid dem spontant. Likaså finns detta tillsammans upphöjd sannolikhet fler e-tjänster vilket nyttjats dock liksom man ej besitter dragit sig mot minnes.

Inte ens hälften från dem äldsta besitter använt samhällets e-tjänster

Vilka generationer besitter använt sig från ett digital samhällstjänst dem senaste 12 månaderna?

detta ser oss inom detta på denna plats diagrammet. Nyttjandet från e-tjänster existerar givetvis nära sammankopplat tillsammans internetanvändning totalt sett, vilket detta diagram även speglar. Mer angående internetanvändning inom olika generationer finns för att studera angående inom diagram 1.3.

E-tjänster existerar mot på grund av samtliga samt ett betydelsefull demokratifråga.

dem likt ej använder internet, samt dem vilket ej kunnat alternativt velat hänga tillsammans inom den snabbt framrusande digitaliseringen från tjänster, riskerar en utanförskap inom samhället. detta står uppenbart för att detta existerar våra äldsta vilket drabbas värst. ej ens hälften från dem liksom existerar födda vid 1920- samt 30-talet äger använt e-tjänster dem senaste 12 månaderna.

från 40-talisterna existerar detta 3 från 10 likt ej besitter använt e-tjänster, samt från 50-talisterna besitter 1 från 10 ej nyttjat dem. Därefter inom nästa generationer existerar nyttjandegraden jämn samt upphöjd liksom internetanvändandet.

Vilka e-tjänster äger respektive generation använt dem senaste 12 månaderna? detta visar nästa diagram 2.4.

80- samt 90-talister äger använt e-vårdtjänster maximalt från samtliga

I detta denna plats diagrammet ser oss vilka e-tjänster vilket respektive generation äger använt beneath detta senaste året.

kreditkort summerat ligger dem yngsta 00-talisterna inom höjdpunkt då detta gäller nyttjandet från e-tjänster till kollektivtrafik samt allmänna transportmedel, samt bibliotekstjänster. 80- samt 90-talisterna höjder användandet från Skatteverkets e-tjänster, e-vårdtjänster samt digital brevlåda. på grund av digitala pensionstjänster ligger 50- samt 60-talisterna inom topp.

Ålder existerar den variabel likt äger allra störst effekt vid angående oss nyttjar digitala samhällstjänster alternativt ej.

Åldern existerar även enstaka faktor då oss utvärderar hur nyttjandet ser ut inom andra samhällsgrupper. angående oss tittar särskilt vid några från dem grupper liksom besitter lägre internetanvändande (se diagram 1.4) sålunda använder dem e-tjänster inom förhållande mot genomsnittet i enlighet med nästa. Olika samhällsgrupper går för att hitta inom tabellbilagan.

• Personer vilket bor vid ruralt område använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, tillsammans undantag från e-vårdtjänster vilket ej avviker signifikant
• Personer tillsammans med enbart enstaka grundskoleutbildning använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet
• Personer inom låginkomsthushåll använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, tillsammans undantag från e-tjänster till bokhylla liksom ej avviker signifikant
• Personer tillsammans ett funktionsvariation använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, tillsammans undantag från e-tjänster till bokhus liksom ej avviker signifikant
• Personer födda utanför landet ligger ungefär liksom genomsnittet vid samtliga e-tjänster, utom vid e-vårdtjänster (66%) var dem ligger betydligt lägre

En lag var användandet skiljer sig åt utan direkt inflytande från ålder existerar mellan män samt kvinnor.

på grund av varenda service bör oss idag vykort summera generation, kön samt några andra utvalda demografiska alternativt sociodemografiska variabler såsom sticker ut inom användandet från respektive arbete eller position inom en organisation. detta mesta från denna uppgifter går för att hitta inom tabellbilagan. äga inom åtanke för att detta inom huvudsak existerar dem äldre liksom ej använder e-tjänster, samt för att dem ingår då dem svarande delas in utifrån andra bakgrundsfaktorer än ålder.

Skatteverkets e-tjänster (t ex deklaration, personbevis, flyttanmälan) äger beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … 8 från 10 totalt sett
• … 60-, 70-, 80-, 90-talister inom högre grad, allra maximalt från 80- samt 90-talister
• … endast drygt plats tredjeplats 20–30-talist
• … färre än 6 från 10 pensionärer
• … fler män (84%) än kvinnor (79%)
• … signifikant färre inom låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende vid ruralt område och/eller funktionsvarierade

E-vårdtjänster/e-tjänster till sjukvården (logga in vid 1177.se, digitala vårdbesök, söka info nära sjukdom online etc.) besitter beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … 8 från 10 totalt sett
• … 70-, 80-, 90- samt 00-talister inom högre grad, allra maximalt från 80- samt 90-talister
• … endast plats tredjeplats 20–30-talist
• … knappt 6 från 10 pensionärer
• … fler kvinnor (81%) än män (76%)
• … endast numeriskt värde tredjedelar från dem födda utanför Sverige
• … signifikant färre inom låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade och/eller funktionsvarierade

Digital brevlåda (t ex Kivra, Digimail, E-boks, Min Myndighetspost) besitter beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … 6 från 10 totalt sett
• … 60-, 70-, 80-, 90-talister inom högre grad, allra maximalt från 80- samt 90-talister
• … endast plats sjunde 20-/30-talist
• … ett tredjedel från pensionärerna
• … 3 från 4 arbetande
• … ungefär lika flera män såsom kvinnor
• … signifikant färre inom låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende vid ruralt område och/eller funktionsvarierade

E-tjänst till kollektivtrafiken/tåg/allmänna transportmedel (t ex organisera utflykt online alternativt köpa e-biljett) äger beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … 5 från 10 totalt sett
• … 70-, 80-, 90- samt 00-talister inom högre grad, allra maximalt från 00-talisterna följt från 90-talisterna
• … endast fanns sjätte 20-/30-talist
• … plats fjärde pensionär
• … 8 från 10 studerande
• … fler kvinnor (52%) än män (47%)
• … signifikant färre inom låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende vid ruralt område och/eller funktionsvarierade

E-tjänst till pension (t ex granska framtida pension samt utföra pensionsval online) äger beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … knappt 5 från 10 totalt sett
• … 50-, 60-, 70-, 80-talister inom högre grad, allra maximalt från 50- samt 60-talister
• … endast 7 andel från 20-/30-talisterna
• … 3 från 10 pensionärer
• … 6 från 10 arbetande
• … 3 från 10 studerande
• … fler män (49%) än kvinnor (43%)
• … signifikant färre inom låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende vid ruralt område och/eller funktionsvarierade

E-tjänst till bokhus (t ex låna ett digital bok) äger beneath dem senaste 12 månaderna använts av…

• … nära 2 från 10 totalt sett
• … 70-, 80-, 90- samt 00-talister inom högre grad, allra maximalt från 00- samt 90-talister
• … 1 från 10 från 20-/30-talisterna (9%)
• … 1 från 10 pensionärer (12%)
• … 4 från 10 studerande
• … fler kvinnor (21%) än män (15%)
• … signifikant färre tillsammans med enbart grundskoleutbildning och/eller boende vid landsbygden

Vi besitter även undersökt hjälpbehov till flera olika e-tjänstaktiviteter.

Exempelvis anger 8 andel för att dem behöver hjälp tillsammans för att skaffa ett digital brevlåda samt 6 andel för att dem besitter behov från hjälp då dem bör märkning in vid en bokhylla samt låna ett digital läsning. Mer angående vilka såsom behöver hjälp tillsammans med detta samt annat finns för att studera inom avsnitt 14 Digitala hjälpbehov samt term.

Redan inom detta avsnitt bör oss emellertid titta närmare vid både användning från samt hjälpbehovet från specifika aktiviteter till olika konkreta e-vårdtjänster samt e-tjänster till resande. Innan dess bör oss dock ta reda vid angående svenska människor tycker för att e-tjänster underlättar alternativt försvårar till dem. Häng tillsammans mot nästa diagram 2.5.

Endast enstaka tredjedel från dem äldsta anser för att e-tjänster underlättar till dem

Här tar oss reda vid ifall befolkningen upplever för att digitala samhällstjänster allmänt sett underlättar alternativt försvårar på grund av dem.

Diagrammet visar vid enstaka 5-gradig skal dem vilket äger svarat för att digitala samhällstjänster underlättar på grund av dem (4+5) alternativt försvårar på grund av dem (1+2). Därtill innehåller denna sålunda kallade pyramidgraf även ett rad olika samhällsgrupper på grund av för att tydliggöra vilka skillnader såsom finns. 

Totalt sett inom befolkningen upplever 3 från 4 för att digitala samhällstjänster underlättar på grund av dem. Endast 7 andel svarar för att e-tjänster försvårar. Åldersfaktorn besitter ett kritisk innebörd. ej ens hälften från pensionärerna anser för att e-tjänsterna underlättar samt fler än 1 från 10 tycker för att dem försvårar.

Bland pensionärerna existerar skillnaden massiv mellan dem numeriskt värde åldersgrupperna. Endast enstaka tredjedel från dem äldsta, 76 kalenderår alternativt äldre, anser för att e-tjänsterna underlättar medan mer än hälften från dem inom åldern 66–75 kalenderår tycker för att digitala samhällstjänster utför existensen enklare på grund av dem.

Gapet mellan pensionärerna samt dem studerande (som mot massiv sektion existerar unga) existerar stort. bota 9 från 10 studerande anser för att e-tjänster underlättar till dem – maximalt från samtliga inom jämförelsen.

Två grupper såsom inom upphöjd grad anser för att e-tjänster försvårar till dem existerar sällananvändarna, alltså dem liksom använder internet dock ej dagligen samt dem nya användarna, detta önskar yttra dem vilket blivit internetanvändare dem senaste tre år.

Dessa grupper existerar från förklarliga skäl mer ovana internetanvändare vilket medför fler trösklar för att ta sig ovan. Betydligt fler sällananvändare samt nya brukare anser för att e-tjänster försvårar jämfört tillsammans underlättar.

Om oss rangordnar dem grupper oss jämfört var minimalt 1 från 10 anser för att e-tjänster försvårar på grund av dem, blir listan likt följer.

äga inom åtanke för att detta ofta existerar grupper tillsammans med flera äldre samt för att dem mot massiv sektion överlappar varandra.

E-tjänster försvårar

• Sällananvändare 43%
• Nya brukare 37%
• 76+ tid 16%
• Enbart grundskoleutbildning 15%
• Pensionär 13%
• Låginkomsthushåll 11%
• Född utanför landet 11%
• 66–75 kalenderår 11%
• Funktionsvariation 10%
• Boende vid landsbygd 10%

I nästa diagram 2.6 bör oss ta reda vid vilka såsom besitter använt en antal konkreta e-tjänstaktiviteter kopplat mot vården, samt ifall dem behöver hjälp tillsammans med dem.

Var tredjeplats äger någon gång använt enstaka vårdapp

I detta denna plats diagrammet bör oss titta närmare vid fyra konkreta e-tjänstaktiviteter kopplade mot vården – närmare bestämt angående man äger besökt respektive loggat in vid webbplatsen 1177 Vårdguiden, angående man besitter bokad period vid nätet till en fysiskt läkarbesök samt angående man besitter använt enstaka vårdapp, detta önskar yttra besökt enstaka doktor digitalt via en videosamtal.

oss äger både frågat angående man äger gjort detta såsom efterfrågas, samt ifall man kunna utföra detta vid personlig grabb alternativt behöver hjälp.

Fler än 8 från 10 äger någon gång besökt webbplatsen 1177, samt loggat in vid den.

Nära 6 från 10 besitter bokad ett period vid nätet på grund av en fysiskt läkarbesök samt drygt hälften därför flera, ett tredjedel, besitter någon gång använt enstaka vårdapp till en digitalt läkarbesök.

Pensionärerna äger använt dessa e-tjänster på grund av vård inom betydligt lägre utsträckning än dem arbetande samt dem studerande. Drygt 6 från 10 pensionärer besitter någon gång besökt webbplatsen 1177 samt loggat in var.

Bara 4 från 10 från pensionärerna besitter bokad enstaka tidsperiod vid nätet till en fysiskt läkarbesök, samt endast drygt 1 från 10 (13%) äger någon gång använt ett vårdapp på grund av en digitalt läkarbesök.

Lägger oss vid hjälpbehovet vid dessa fyra e-tjänstaktiviteter existerar detta framförallt vårdapp på grund av digitalt läkarbesök liksom sticker ut.

Totalt sett inom befolkningen behöver 7 andel hjälp tillsammans för att nyttja enstaka vårdapp, dock bland pensionärerna existerar detta all 18 andel vilket anger en hjälpbehov – mot samt tillsammans med fler än dem såsom dem facto besitter använt tjänsten (13%). detta existerar klart för att detta mot största delen existerar dem äldsta vilket behöver hjälp tillsammans med för att nyttja dessa e-tjänster.

oss kommer för att vandra igenom dem olika generationerna inom nästa diagram 2.7 dock ursprunglig bör oss ta enstaka begränsad tillbakablick.

Föregående kalenderår frågade oss internetanvändarna angående dem använt vårdappar. Frågan fanns annorlunda ställd samt därmed ej fullt jämförbar. angående oss ändå tillsammans med viss försiktighet utför enstaka jämförelse tillsammans tid 2020, kvartal 3, således svarade 21 andel från internetanvändarna 18 tid alternativt äldre för att dem någon gång använt vårdappar.

Årets siffra existerar 36 andel bland internetanvändare 18 tid alternativt äldre, vilket högst sannolikt vittnar angående enstaka ökning. ett trolig orsak mot denna uppgång kunna inom sålunda fall existera pandemins härjningar beneath höst samt vinter.

6 från 10 från dem äldsta är kapabel ej emblem in vid 1177 vid personlig grabb

Det på denna plats diagrammet visar utifrån generation, vilka likt ej vid personlig grabb loggar in vid 1177 Vårdguiden alternativt använder vårdappar till digitala läkarbesök.

Denna assemblage består från tre kategorier; personer vilket behöver hjälp från någon ytterligare på grund av för att nyttja respektive service, personer vilket saknar kunskap ifall tjänsten samt dem såsom ej använder internet alls. Tillsammans utgör dem enstaka assemblage liksom ej använder tjänsterna vid personlig grabb samt liksom riskerar för att hamna utanför då fler samt fler vårdfunktioner blir digitala.

Bland befolkningen loggar fanns tionde ej in vid 1177 Vårdguiden vid personlig grabb samt något fler, plats sjätte, kunna ej nyttja ett vårdapp obehindrat.

Gapet mellan dem yngsta samt dem äldsta existerar stort. Hos dem yngsta existerar problemet således gott vilket obefintligt medan mer än hälften från dem äldsta ej obehindrat använder dessa e-tjänster. 6 från 10 från dem likt existerar födda vid 1920- samt 30-talet loggar ej in vid 1177 själva samt 7 från 10 äger ej chans för att vid personlig grabb nyttja enstaka vårdapp.

Vårdapparna förblir enstaka större kamp även ner inom åldrarna.

4 från 10 från dem vilket existerar födda vid 40-talet är kapabel ej vid personlig grabb nyttja e-tjänsten, drygt 2 från 10 från 50-talisterna samt drygt 1 från 10 från 60-talisterna. Även 5 andel från 70-talisterna använder ej obehindrat ett vårdapp till en digitalt läkarbesök vid personlig hand.

I avsnitt 14 Digitala hjälpbehov samt term kommer oss för att redovisa hjälpbehovet samt utanförskapet hos olika samhällsgrupper både på grund av dessa e-vårdtjänster samt andra aktiviteter oss äger på grund av oss vid nätet.

inom nästa diagram 2.8 bör oss ta reda vid vilket hjälpbehovet bottnar inom. dem likt behöver hjälp tillsammans inloggning vid 1177, samt för att nyttja ett vårdapp, bör ett fåtal informera varför.

3 från 10 behöver hjälp tillsammans med vårdappar vid bas från till krånglig teknik

Vi äger frågat dem vilket behöver hjälp tillsammans med för att symbol in vid 1177 Vårdguiden respektive nyttja enstaka vårdapp ifall orsakerna på baksidan hjälpbehovet.

dem besitter fått ange sålunda flera svar dem önskar samt äger även haft chans för att nedteckna in enstaka ytterligare anledning.

Totalt sett inom befolkningen 18 kalenderår alternativt äldre anger 3 andel för att dem behöver hjälp tillsammans med för att symbol in vid 1177 Vårdguiden, samt 7 andel för att dem behöver hjälp tillsammans för att nyttja ett vårdapp (se diagram 2.7).

Fler än 4 från 10 från dessa svarar för att orsaken mot för att dem behöver hjälp helt enkelt existerar för att dem ej vet hur man fullfölja. på grund av inloggning vid 1177 anser enstaka dryg tredjedel för att tekniken existerar således krånglig för att dem behöver hjälp, dock nära användning från vårdapp existerar detta något färre, 3 från 10, vilket besitter detta såsom orsak.

på grund av båda uppgifterna existerar ett tredjedel således resehandling oroliga på grund av för att något bör bli fel för att dem besitter behov från hjälp samt fanns femte svarar för att dem existerar osäkra vid hur dem personliga uppgifterna används.

Att sakna Bank-id, alternativt äga någon ytterligare vilket utför uppgiften åt sig, existerar vanligare då detta gäller 1177.

för att ej äga ork alternativt lust, alternativt för att detta existerar på grund av tidsödande, anser däremot fler såsom behöver hjälp tillsammans med ett vårdapp.

De ett fåtal personer såsom äger angivit en annat svar till vårdapp äger framför allt svarat för att dem ej klarar från tidsperiod framför enstaka skärm samt för att detta fysiska besöket ej går för att ersätta tillsammans en digitalt.

på grund av 1177 besitter en par personer angivit synsvårigheter, samt enstaka uppger sig även existera ett "stolt bakåtsträvare".

Osäkerheten kring hur dem personliga uppgifterna används nära e-tjänster bör oss följa upp inom en kommande avsnitt; Säkerhetsaspekten kring e-tjänster, dock ursprunglig bör oss titta närmare vid hjälpbehovet på grund av några specifika e-tjänster på grund av resande.

7 från 10 besitter betalat parkeringsavgift tillsammans med ett app

I detta denna plats diagrammet bör oss analysera tre konkreta e-tjänstaktiviteter till resande – närmare bestämt för att söka resetidtabeller vid nätet, för att utflykt tillsammans med hjälp från ett digital biljett inom mobiltelefonen samt för att erlägga parkeringsavgift via enstaka app istället på grund av enstaka parkeringsautomat.

oss äger både frågat ifall man äger gjort detta vilket efterfrågas, samt ifall man kunna utföra detta vid personlig grabb alternativt behöver hjälp. äga inom åtanke för att resultatet existerar vid befolkningsnivå samt för att resvanor liksom resurser mot en fordon för att parkera förmå variera inom olika grupper.

Drygt 8 från 10 inom befolkningen äger någon gång sökt efter ett resetidtabell vid nätet, samt 7 från 10 besitter rest tillsammans med enstaka digital biljett inom mobilen.

inom princip samtliga studerande, likt ofta existerar unga, besitter sökt efter digitala resetidtabeller samt rest tillsammans digitala inträdesbiljetter inom mobilen. Bland dem arbetande besitter drygt 9 från 10 sökt efter tidtabeller samt fler än 8 från 10 besitter rest tillsammans med enstaka mobilbiljett. Pensionärerna existerar ej lika pigga vid dessa digitala reseaktiviteter; ej ens 6 från 10 äger sökt efter tidtabeller samt endast drygt enstaka tredjedel besitter någon gång rest tillsammans ett digital biljett inom mobilen.

En app på grund av för att erlägga ett parkeringsavgift äger 7 från 10 någon gång använt.

7 från 10 från dem studerande äger någon gång använt enstaka parkeringsapp inom detta avsikt, samt fler än 8 från 10 från dem likt arbetar äger gjort detsamma dock ej ens hälften från pensionärerna.

Ser oss mot hjälpbehovet existerar detta inom synnerhet pensionärerna vilket flaggar till för att dem behöver hjälp – 1 från 10 behöver hjälp tillsammans med tidtabeller vid nätet samt nära 2 från 10 tillsammans för att utflykt tillsammans enstaka biljett inom mobilen samt för att erlägga tillsammans med ett parkeringsapp.

inom nästa diagram 2.10 bör oss titta vidare vid dem numeriskt värde sistnämna e-tjänstaktiviteterna fördelat vid generationer.

7 från 10 från dem äldsta kunna ej utflykt tillsammans enstaka digital biljett inom mobilen vid personlig grabb

Det på denna plats diagrammet visar utifrån generation, vilka vilket ej vid personlig grabb reser tillsammans med ett biljett inom mobilen alternativt betalar parkeringsavgift tillsammans med enstaka app.

Denna assemblage består från tre kategorier; personer liksom behöver hjälp till för att nyttja respektive service, personer såsom saknar uppfattning angående tjänsten samt dem såsom ej använder internet alls. Tillsammans utgör dem enstaka assemblage såsom ej använder tjänsterna vid personlig grabb samt vilket riskerar möta bekymmer då resandet kräver alltmer digitala funktioner.

äga inom åtanke för att resultatet existerar vid befolkningsnivå samt för att resvanor liksom resurser mot en fordon för att parkera förmå variera inom olika åldersgrupper.

Var sjätte inom befolkningen använder ej vid personlig grabb ett digital mobilbiljett nära resor alternativt betalar parkeringsavgift via app. dem liksom inom högst grad självständigt använder dessa e-tjänster existerar 80-talisterna, följt från 90- samt 00-talisterna.

Redan bland 70-talisterna börjar hjälpbehovet för att öka, ifall än bara mot ett nivå vid 6 andel vilket ej använder respektive e-tjänst vid personlig grabb.

Denna andel stiger sedan mot fler än 1 från 10 från 60-talisterna, 2 från 10 från 50-talisterna, runt 4 från 10 från 40-talisterna samt slutligen bota 7 från 10 från 1920- samt 30-talisterna. detta existerar våra äldsta likt inom högst grad hamnar utanför samt såsom besitter svårt för att självständigt nyttja tjänsterna.

Nu bör oss inom nästa segment vandra ovan mot säkerhetsaspekten tillsammans e-tjänster.

1 från 5 avstår ifrån för att nyttja e-tjänster till för att dem känns osäkra

Vi besitter frågat internetanvändarna ifall dem avstår ifrån för att nyttja några digitala samhällstjänster till för att dem ej upplevs säkra för att nyttja.

Detta diagram visar hur olika grupper inom samhället besitter svarat vid den frågan.

Totalt sett avstår 1 från 5 internetanvändare ifrån för att nyttja e-tjänster till för att dem känns osäkra.

detta står även tydligt för att dem liksom ej existerar vid nätet varenda ljus, detta önskar yttra sällananvändarna, även upplever e-tjänster likt mer osäkra. Nästan hälften från sällananvändarna avstår ifrån för att nyttja e-tjänster vid bas från osäkerhet vilket existerar mer än dubbelt därför flera såsom genomsnittet. Sannolikt existerar dem även mer ovana samt även nybörjare inom högre grad, vilket medför ett större osäkerhet.

Sett mot aktivitet, liksom inom mångt samt många speglar ålder, existerar detta inom huvudsak pensionärerna (3 från 10) såsom avstår ifrån för att nyttja e-tjänster mot skillnad ifrån dem studerande (1 från 10).

ett lag såsom inom högre grad än andra känner bekymmer existerar dem tillsammans enstaka funktionsvariation, varav 2 från 5 avstår ifrån för att nyttja e-tjänster. andra grupper vilket sticker ut existerar dem tillsammans med enbart ett grundskoleutbildning, boende inom låginkomsthushåll samt ensamstående/singlar.

Flera från dessa grupper kommer oss för att titta närmare vid inom diagram 2.13 dock ursprunglig bör oss inom diagram 2.12 undersöka hur olika generationer oroar sig på grund av e-tjänsternas säkerhet samt mer konkret till vad.

En fjärdedel från dem äldsta avstår ifrån för att nyttja e-tjänster från bekymmer på grund av person som bryter sig in i datorer

I detta denna plats diagrammet redovisas orsaker mot för att digitala samhällstjänster är kapabel upplevas därför resehandling osäkra för att oss avstår ifrån för att nyttja dem.

Flera svar besitter kunnat anges samt detta besitter även varit möjligt för att notera in ett ytterligare anledning.

Diagrammet visar bekymmer till risken för att personuppgifter delas tillsammans alternativt förs vidare mot andra myndigheter, risken på grund av för att appar inom mobilen kunna innebära för att myndigheter är kapabel följa kroppslig förflyttning, risken för att någon arbetare inom enstaka myndighet är kapabel ta sektion från personuppgifter på grund av andra syften än för att utföra sitt jobb samt risken på grund av intrång var mot modell "hackare", kriminella alternativt andra obehöriga är kapabel anlända åt personliga data såsom finns hos myndigheter.

Det såsom oroar maximalt existerar risken på grund av för att person som bryter sig in i datorer bör komma åt personuppgifter. fanns sjunde anger för att just detta utför dem sålunda osäkra för att dem avstår ifrån för att nyttja e-tjänster.

dem äldre oroar sig betydligt mer till person som bryter sig in i datorer än yngre. ett fjärdedel från internetanvändarna födda vid 1920- samt 30-talet avstår ifrån för att nyttja e-tjänster vid bas från bekymmer till hackare.

1 från 10 svenskar avstår ifrån för att nyttja e-tjänster på grund av för att dem oroar sig ovan för att andra myndigheter bör ta sektion från deras personuppgifter.

50-talisterna oroar sig inom högre grad än andra på grund av detta, följt från 40-talisterna. minimalt oroliga på grund av för att deras personuppgifter bör hamna hos andra myndigheter existerar dem yngsta födda vid 90- samt 00-talet.

6 andel väljer för att avstå ifrån för att nyttja e-tjänster från fruktan på grund av för att myndigheter bör behärska följa deras fysiska förflyttning.

maximalt från varenda oroar sig 70- samt 80-talisterna till för att myndigheter bör behärska titta plats dem befinner sig. dem äldsta existerar knappt oroliga till detta alls – endast 2 andel från dem internetanvändande 1920- samt 30-talisterna uttrycker bekymmer på grund av det.

5 andel avstår ifrån för att nyttja e-tjänster vid bas från risken till för att någon arbetare vid enstaka myndighet kunna ta sektion från deras personuppgifter inom andra syften än på grund av sina arbetsuppgifter.

maximalt oroade från samtliga existerar 50-talisterna till detta, samt minimalt bekymmer känner 1920- samt 30-talisterna.

Endast 1 andel äger skrivit in ett personlig anledning. Några enstaka svarade för att enstaka källa mot osäkerhet existerar för att appar (ej specificerade) vid mobilen förmå anlända åt enhetens varenda funktioner.

Någon säger för att finns "gott ifall modell var personlig info läckt alternativt felhanterats" samt enstaka ytterligare hävdar för att "svenska e-tjänster existerar notoriskt ökända till nedsänkt säkerhet". enstaka önskar påminna oss ifall "Transportstyrelsen-gate" samt ett konspiratorisk röst menar för att osäkerheten kring e-tjänster bottnar inom "det planerade kontrollsamhälle i enlighet med FN:s Agenda 2030".

Som oss kunde titta inom föregående diagram 2.11 sålunda oroar sig män mer än kvinnor samt detta gäller samtliga noterade orsaker.

Nästan dubbelt därför flera män vilket kvinnor avstår ifrån för att nyttja e-tjänster från bekymmer på grund av för att appar möjliggör för att myndigheter följer deras fysiska förflyttning, samt för att anställda vid myndigheter bör ta sektion från deras personuppgifter från andra skäl än till sitt sysselsättning. inom nästa diagram 2.13 bör oss följa upp några från dem samhällsgrupper vilket allmänt sett oroar sig mer än andra (i diagram 2.11).

Funktionsvarierade avstår inom högre grad än andra ifrån för att nyttja e-tjänster på grund av för att dem känns osäkra

Vi besitter frågat ifall orsakerna på baksidan oron likt fullfölja för att enstaka sektion avstår ifrån för att nyttja e-tjänster.

Vissa grupper oroar sig mer än andra (se diagram 2.11) samt en urval från dem grupperna finns redovisade inom detta på denna plats diagrammet.

Sammantaget visar grafen bekymmer till risken till för att personuppgifter delas tillsammans alternativt förs vidare mot andra myndigheter, risken till för att appar inom mobilen är kapabel innebära för att myndigheter är kapabel följa kroppslig förflyttning, risken till för att någon arbetare inom ett myndighet är kapabel ta sektion från personuppgifter till andra syften än för att utföra sitt jobb samt risken till olagligt intrång var mot modell "hackare", kriminella alternativt andra obehöriga förmå anlända åt personliga information liksom finns hos myndigheter.