atritan.pages.dev









Vem bevisade att atomen fanns

Han hade blivit känd för sina teorier om atomernas relativa massa och formlerna för de kemiska föreningar ur vilka han räknade fram atommassan

Atomteori

Denna sidan handlar främst ifall historiska modeller från atomen. på grund av den moderna synen vid atomen, titta atomfysik.

Atomteorin, alternativt atomläran likt detta även kallas, besitter funnits sedan antiken, dock blev ursprunglig allmänt accepterad vid 1800-talet.


  • vem bevisade  för att atomen fanns

  • Detta kunna bero vid för att några från dem naturfilosofer såsom ägde störst påverkan innan dess ej trodde vid existensen från atomer. [1]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Atomism

    [redigera | redigera wikitext]

    Grekisk atomism kallas vanligtvis teorin angående för att allt existerar uppbyggt från ett byggsten kallad atom, vilket betyder odelbar vid grekiska[2].

    Teorin kommer ursprungligen ifrån Leukippos, enstaka grekisk filosof[3], dock spreds från hans student, Demokritos.

    En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper

    Leukippos samt Demokritos menade för att allt består från tomrum samt ett oändlig mängd odelbara enheter, sålunda kallade atomer. dem ansåg vidare för att atomerna ständigt funnits, dock för att dem existerar olika mot struktur samt storlek.[4]

    John Dalton

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1700-talet utfördes massvis tillsammans med praktiska experiment angående kemiska processer.

    John Dalton studerade resultaten ifrån dessa samt tid 1803 presenterade han enstaka samlad atomteori var han bevisade för att enstaka kemisk reaktion innebär enstaka omfördelning från atomer. han bekräftade för att massan bevaras beneath reaktioner samt skapade precursor mot detta periodiska systemet såsom Dmitri Mendeleev visade upp 1869.[5]

    Russinkakemodellen

    [redigera | redigera wikitext]

    År 1897 presenterade J.J.

    Thomson ett atommodell liksom ofta kallas till russinkakemodellen (eng.

    Mot slutet av 1800-talet ansågs John Dalton tillsammans med Isaac Newton och Francis Bacon höra till de allra främsta brittiska vetenskapsmännen

    the plum pudding model). denne tänkte för att varenda atomer existerar ett positivt laddad klump tillsammans med negativa elektroner såsom gård runt inuti den positiva klumpen.[6] Thomson tog även fram bevis till för att elektronen plats ett partikel, istället till ett våg, vilket fanns något såsom den tidens vetenskapsman plats oense ifall. Detta gjorde denne genom för att undersöka katodstrålarna inom elektriska urladdningsrör tillsammans hjälp från magnetiska fält.

    Genom för att föra fram belägg på grund av för att elektronen ägde ett bestämd massa samt laddning kunde denne bevisa för att den plats ett partikel.[7]

    Upptäckten från kärnan

    [redigera | redigera wikitext]

    Ernest Rutherford, enstaka från Thomsons studenter, tog nästa steg inom utvecklingen från atommodellen.

    tid 1909 utförde Hans Geiger samt Ernest Madsen en experiment var dem bestrålade alfapartiklar mot enstaka bit guldfolie. Ifall Thomsons modell på grund av atomen ägde stämt sålunda skulle partiklarna äga gått förbi igenom guldfolien. detta visade sig för att enstaka små andel från alfapartiklarna reflekterades samt studsade tillbaka.[6] Genom för att analysera vinklarna såsom partiklarna studsade tillbaka tillsammans samt hur ofta dem reflekterades kunde Rutherford dra slutsatser angående atomens inre struktur, vilket denne gjorde samt kom fram mot för att detta måste finns ett atomkärna.

    John Dalton studerade resultaten från dessa och år 1803 presenterade han en samlad atomteori där han bevisade att en kemisk reaktion innebär en omfördelning av atomer

    denne publicerade sina konsekvens 1911.[7] Rutherford egen besitter uttalat sig ifall experimentet samt sade för att detta plats "lika otroligt liksom för att enstaka pistolkula skulle studsa mot en papper".[8]

    Bohrs atommodell

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1800-talet ägde vetenskapsmännen upptäckt för att varenda grundämne sänder ut ljus inom specifika frekvenser.

    kalenderår 1913 presenterade Niels Bohr ett atommodell såsom förklarade detta fenomen. inom Bohrs atommodell kretsar elektroner inom bestämda energinivåer kring atomkärnan. Elektronerna är kapabel exciteras, vilket innebär för att dem är kapabel hoppa mellan energinivåer ifall energi tillförs dock faller snabbt tillbaka mot sin vanliga väg eller spår, vanligtvis tar detta ca 1 nanosekund.

    I samband med sina undersökningar hade han utarbetat teorin att atomen var en miniatyrkopia av solsystemet: runt en kärna kretsade elektroner precis som planeterna kretsar runt solen

    då elektronen faller åter skickar atomen ut överskottsenergin inom form eller gestalt från ljus tillsammans med ett viss våglängd. [9]

    Fotonens energi beskrivs tillsammans hjälp från formeln var existerar strålningsfrekvensen samt vilket kallas på grund av Plancks konstant.

    Upptäckten från isotoper

    [redigera | redigera wikitext]

    Samma tid såsom Bohr publicerade sin atommodell gjorde Frederick Soddy upptäckten för att atomer från identisk grundämne är kapabel äga olika massor.

    denne kallade atomer från identisk grundämne tillsammans olika massor på grund av isotoper från en kurs. [6]

    Upptäckten från neutronen

    [redigera | redigera wikitext]

    Neutronens existens bevisades från James Chadwick kalenderår 1932. Detta gjorde för att man tänkte sig för att atomen bestod från enstaka atomkärna tillsammans neutroner samt protoner var 99,9% från atomens massa finns, trots för att atomkärnan endast existerar 1/10000 från atomens diameter.

    Elektronerna kretsar kring kärnan inom den återstående volymen.[6]

    Framstående personer

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Forsling, Wilhelm (1965). Från atomkärnor mot stjärnsystem.

      Men det fanns ett fel med den teorin

      sid. 10 

    2. ^”atom”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atom. Läst 2 november 2016. 
    3. ^”Leukippos”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/leukippos. Läst 2 november 2016. 
    4. ^”Demokritos”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demokritos. Läst 2 november 2016. 
    5. ^Hanne-Luise Danielsen, red (5/2018). ”Från Atom mot Universum”. Illustrerad Vetenskap FOKUS (Anna Rading Ploman).

      ISSN1891-8972. 

    6. ^ [abcd] Fraenkel, Lars; Gottfridsson, Daniel; Jonasson, Ulf (2018). Impuls Fysik 1. sid. 368–369 
    7. ^ [ab] Butterworth, Jon (2017). A Map of the Invisible: Journeys into Particle Physics.

      Under de sista åren av 1800-talet gjordes en rad stora fysikaliska upptäckter som skakade den traditionella fysiken i dess grundvalar och som skulle komma att få vittgående konsekvenser för den vetenskapliga utvecklingen

      sid. 31–45 

    8. ^Muir, Hazel (2013) [2011]. VETENSKAP på grund av nyfikna. Övers. Norlin. A. sid. 94.

      Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum

      ISBN 978-91-7461-128-1 

    9. ^Fraenkel, Lars; Daniel Gottfridsson, Ulf Jonasson (2012). Impuls Fysik 2 (Första upplagan). Gleerups träning. sid. 274–287. ISBN 978-91-40-67708-2