atritan.pages.dev






Vilka har spårbagnar uppkallade efter sigi göteborg

Spårvägar inom Sverige

Den på denna plats artikeln behandlar historiska, nutida samt planerade spårvägssystem inom landet. titta även Trådbuss inom land.

Förteckning ovan orter liksom äger alternativt besitter haft spårväg

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika uppfattningar ifall vilka svenska orter vilket bör räknas såsom "spårvägsstäder".

ett utförlig inventarieförteckning står för att hitta hos Svenska Spårvägssällskapet.

  1. ^Göteborgs spårvägars designprogram ifrån 1977[3]. Den nya färgsättningen infördes successivt vid vagnar liksom genomgick huvudrevision. ifrån start från 2000-talet besitter man inom betydligt raskare takt återgått mot den äldre färgsättningen, dock inom en något olik designprogram var skarven mellan den cremevita samt blå egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser placerats längre ner, nedanför istället till ovanför linjenummervisningen vid sidorna vid vagntyp M28 samt M29.
  2. ^Lidingöbanan räknades tidigare officiellt vilket järnväg, dock omklassificerades 2009 mot spårväg.

    Efter Lidingöbrons slutförandet av något arbete eller projekt 1925 blev Lidingöbanorna numeriskt värde linjer (20 samt 21) inom samtrafik tillsammans med Stockholms spårvägsnät, dock såsom separata företag.

  3. ^Vid dem senaste årens lackeringar från Norrköpings spårvagnar äger apelsinfärg åter blivit mer gult.

Jämförelse från befintliga system

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^I götet finns även enstaka museal linje, Ringlinien, tillsammans med en flertal äldre spårvagnar.
  2. ^I Norrköping förekommer även museal trafik (linje 1), tillsammans ett handfull äldre spårvagnar.
  3. ^Spårväg City (linje 7) delar väg eller spår tillsammans med museitrafiken vid Djurgårdslinjen (linje 7N).

    Djurgårdslinjen besitter ytterligare enstaka hållplats (Norrmalmstorg) samt en antal äldre spårvagnar, liksom ibland får förstärka den reguljära trafiken vid linje 7.

  4. ^ [ab] Tvärbanan samt Nockebybanan står inom förbindelse, via den gemensamma depån (Brommadepån).

Museispårvägar

[redigera | redigera wikitext]

För motsvarande sammanställningar från museal trafik, titta Museispårvägar inom landet.

Spårvagnstyper inom reguljär trafik

[redigera | redigera wikitext]

Vagntyperna existerar organiserade efter antal stolar eller bänkar. M06 samt A34 existerar skilda lokala beteckningar till enstaka samt identisk modell.

Modell Stad Antal sittpl.

1911

[pl]

Tåglängd [mm] Tomvikt [t] Tågtyp Antal enh.[st] Max. kont. eff. [MW] Kontaktledn sp [V] Drivmotor Korgbredd [cm] Sth [km/h] Start
M32Göteborg 83 29.350 36,8 motorvagnståg 5 0,424 750 DC ?

265 (80) 2006
M31Göteborg 83 30.660 33,0 motorvagnståg 3 0,300 750 DC --- 265 --- 1984 (ombyggd 1998)
A32Stockholm 78 29.070 37,5 motorvagnståg 3 0,480 700 DC --- 265 --- 1999
M06Norrköping 64 30.000 40,0 motorvagnståg 3 0,420 750 DC --- 240 --- 2006
A34Stockholm 64 30.000 40,0 motorvagnståg 3 0,420 750 DC --- 240 70 2010
M97 II Norrköping 57 25.645 25,0 motorvagnståg --- 0,240 750 DC --- --- --- ---
M94 Norrköping 40 19.095 20,0 motorvagn 2 0,240 750 DC --- --- --- (1966)
M28[20]Göteborg 38 15.132 --- motorvagn 1 0,176 750 DC ASEA LJB 23-1 265 60 1965
M29Göteborg 36 15.100 17 motorvagn 0,2 750 DC --- 60 1969
M67 Norrköping 28 12.250 13,2 motorvagn 1 0,120 750 DC --- 236 60 1966
A35Stockholm 72 30.800 motorvagnståg 3 0,480 750 DC 265 90 2013
A36Stockholm 104 Ca 40 m motorvagnståg 4 0,480 750 DC 265 90 2015

Spårvagnstillverkare inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Största historiska spårvagnstillverkare inom land existerar svenskt industriföretag, Hägglund & Söner samt Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) samt därutöver tillverkade trafikbolag själva spårvagnar.

andra företag byggde ifall samt reparerade fordon. Sedan 2000 saknas inhemska spårvagnstillverkare.

Senare levererade spårvagnar mot Norrköping samt götet kommer ifrån Bombardier Transportation inom Tyskland, götet äger även spårvagnar ifrån Ansaldobreda inom Italien, samt mot huvudstaden ifrån Bombardier inom Tyskland samt Construcciones y Auxiliar dem Ferrocarriles (CAF) inom Spanien.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

I svensk lagstiftning, i enlighet med kategorisering såsom görs från Transportstyrelsen, finns tre typer från spåranläggningar: järnväg, spårväg samt tunnelbana.

Gränsen mellan järnväg samt spårväg existerar ej entydig. Den viktigaste skillnaden existerar för att järnvägar bygger vid således "'aktiv säkerhet", innebärande för att fordonsrörelserna regleras genom en signalsystem, medan till spårvagnar normalt används "passiv säkerhet", innebärande för att dem måste behärska stanna vid siktsträckan.

detta finns dock spårvägar tillsammans aktivt signalsystem, mot modell Tvärbanan, samtidigt likt vissa järnvägsspår, särskilt industrispår, äger sikt likt enda system för säkerhet. Spårvägar går även ofta vid identisk mark likt vägtrafik. Tunnelbana, varav detta inom landet endast finns Stockholms tunnelbana, definieras inom landet vilket ett spårväg vilket går helt skild ifrån all övrig trafik.[källa behövs]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Från hästspårvägar mot elspårvägar

[redigera | redigera wikitext]

Under slutet från 1800-talet etableras begreppet spårväg på grund av enstaka enklare struktur från järnväg, till enklare spårfordon tillsammans med lägre krav, såsom därför kunde byggas mer prisvärd.

Sveriges inledande formella spårväg plats sträckan mellan Ramlösa hälsobrunn samt Ramlösa havsbadhus. Trafiken startade inom juni 1877 samt drevs beneath sommarmånaderna fram mot samt tillsammans med 1890. Banan existerar ett från tre historiska hästspårvägar tillsammans säsongstrafik; dem andra gick mellan Limhamns hållplats samt stranden inom Sibbarp (juli 1900-september 1914) samt mellan Ljunghusens hållplats samt stranden vid Falsterbonäsets södra blad.

sträcka inom Ljunghusen drevs mellan femte månaden i året 1905 samt augusti 1924 samt plats den sista hästspårvägen inom drift inom land. dem tre säsongsspårvägarna ägde varenda spårvidden891 mm (tre svenska fot), inom motsats mot flertalet stadsspårvägar, såsom besitter haft 1435 mm normalspår. detta etablerades även en antal ångspårvägar inom Skåne.

Även inom Sveriges tre största städer byggdes spårvägar tidigt, mot enstaka start liksom hästspårvägar. Stockholms Nya Spårvägs AB startade trafik 10 juli 1877. Linjenätet omfattade Staden mellan broarna samt dem norra malmarna. enstaka linje sträckte sig fram mot Norra kyrkogården inom Solna socken. Sträckan längs väg vid strand samt Djurgårdsvägen ingick redan ifrån början, samt existerar därmed den äldsta spårvägssträckan, liksom idag existerar inom drift inom landet, även ifall den varit nedlagd beneath några tid.

År 1879 startade trafik tillsammans med hästspårvagnar vid en nybyggt nät från meterspår inom götet. kalenderår 1887 fanns turen kommen mot malm. identisk tid startade Stockholms Södra Spårvägs AB numeriskt värde linjer vid Södermalm inom huvudstaden. Den en linje gick vid den backiga Hornsgatan samt blev därför Sveriges enda ångspårväg inom innerstadsmiljö.

Djursholmsbanan öppnades 1890 såsom ett ångspårväg tillsammans med tanken för att införa direkta järnvägsfordon mot Stockholms innerstad via Roslagsbanan. mot ett start gick dock tågen endast mot Roslagsbanans slutpunkt nära Stockholms östra hållplats. då Djursholmsbanan införlivades tillsammans Roslagsbanan 1893 omklassades den mot järnväg, dock detta fanns ett fortsatt önskan för att via ett fräsch spårväg nå centrala huvudstaden.

Därför byggdes en enkelt spår längs tillsammans med Engelbrektsgatan. Sträckan trafikerades tillsammans med hästspårvagn ifrån 3 november 1894 samt tillsammans genomgående elektriska järnvägsfordon vid sträckan Humlegården–Djursholm ifrån 15 femte månaden i året 1895. Sträckan längs Engelbrektsgatan förblev dock spårväg samt blev därför Sveriges inledande elektriska spårväg samt Stockholms enda smalspåriga spårväg.

Trafiken lades ned 1960.

Spårvägens storhetstid

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande elektriska spårvägstrafiken inom land installerades inom huvudstaden 1901. beneath tiden fram mot inledande världskriget byggdes elektriska spårvägar inom dem nio största städerna inom landet, samt inom Sundsvall vilket fanns ett något mindre ort dock ägde flera förstäder.

Linje 7 kopplas ihop med linje 14 till ny linje 7 Kviberg - Landala, när sträckan mellan Grönsakstorget och Vasaplatsen blivit klar

Spårväg byggdes även inom gruvsamhället samt mönsterstaden Kiruna, samt inom Ulricehamn, var trafiken dock inte någonsin kom igång. Flera spårvägsstäder ägde även linjer mot angränsande orter samt kommuner. Bland annat byggdes numeriskt värde linjer vid Lidingö.

I huvudstaden, götet samt malm ersattes dem relativt enkla samt huvudsakligen enkelspåriga hästspårvägarna tillsammans elektriska spårvägar från högre standard, liksom även drogs ut mot nya förstäder.

Smal och kanjonlik tedde sig Stigbergsliden

ursprunglig 1922 kopplades detta norra samt detta södra nätet inom huvudstaden samman. 1925 kopplades dem båda Lidingöbanorna (Norra Lidingöbanan samt Södra Lidingöbanan) samman tillsammans med Stockholms spårvägsnät.

I götet byttes meterspår mot normalspår inom samband tillsammans elektrifieringen 1902. Stadsspårvägen inom Kiruna samt transport inom Ulricehamn ägde även meterspår.

Spåret vid Engelbrektsgatan samt dem tre skånska säsongsspårvägarna ägde spårvidden 891 mm. inom övrigt besitter varenda svenska spårvägar varit normalspåriga.

1911 startade enstaka kreditkort matarbana mot Roslagsbanan vid sträckan Stocksund-Långängstorp. Den elektrifierade, normalspåriga banan kallades Långängsbanan samt räknades juridiskt vilket ett spårväg.

1934 byggdes den ifall mot Roslagsbanans spårvidd 891 mm, samt omklassificerades då mot järnväg. Banan lades ned 1966.

Sveriges enda bensindrivna spårväg gick ifrån den 14 april 1924 vid sträckan mellan Karlaplan samt Frihamnen inom huvudstaden. 1 mars 1929 ersattes den från kollektivtrafik.

Många svenska städer ägde spårvägsplaner beneath tidigt 1900-tal, dock inga nya struktur etablerades efter inledande världskriget.

dem struktur likt ägde etablerats fortsatte dock för att byggas ut beneath dem nästa decennierna. Stockholms spårvägsnät fanns vilket maximalt grundlig 1946.

Spårvägens nedgångstid

[redigera | redigera wikitext]

Under loppet från 1900-talet kom stad för att bli alltmer ifrågasatt. Den något som ökar i storlek eller antal bilismen beneath 1920-talet samt framförallt efterkrigstiden ledde mot för att transport ofta ansågs försvåra övrig trafiks framkomlighet.

detta ansågs för att spårvägens trafikuppgift hellre kunde skötas från lokaltrafikbussar. Trådbussen representerade ett mellanväg.


  • vilka äger spårbagnar uppkallade efter sigi göteborg

    • Trådbussar etablerades inom götet 1940 samt inom huvudstaden 1941. Båda systemen lades ned 1964, inom götet då man sanerade stadsdelarna Masthugget samt Majorna samt inom huvudstaden inför högertrafikomläggningen.

    I dem största städerna plats spårtrafik kvar nödvändigt, dock skulle då hellre vandra trafikseparerad, mot modell inom tunnlar.

    inom huvudstaden resulterade flera decennier från utredningar inom en tunnelbanesystem, vars inledande delar ägde trafikstart 1950. Flera från spårvägens förortsbanor flyttades ovan mot tunnelbanesystemet (Södertunneln samt delar från Enskedebanan 1950, delar från Örbybanan 1951, Ängbybanan 1952 samt Fruängenbanan 1964). inom götet presenterades 1967 en förslag vid stadsbana, likt innebar för att stad skulle läggas inom tunnlar inom centrala staden.

    Angeredsbanan, vars inledande delar öppnade 1969, plats tänkt för att utgöra ett sektion från den framtida stadsbanan samt trafikeras inom vänstertrafik på grund av för att möjliggöra mittplattformar. Banan besitter tillsammans med tiden införlivats inom relaterat till göteborg spårvägsnät.

    Under decennierna efter andra världskriget lades flertalet spårvägar inom land ned.

    Särskilt grundlig plats nedläggningarna inom samband tillsammans högertrafikomläggningen 1967.

    Göteborgs spårväg är med sin banlängd av 173 km det största spårvägssystemet i Norden

    Den sista större nedläggningen skedde kalenderår 1973 då Limhamnslinjen, Malmös sista kvarvarande spårvägslinje, lades ned.

    Endast numeriskt värde svenska städer valde för att behålla transport likt kärnan inom kollektivtrafiken: götet samt Norrköping. Ända in vid 1990-talet plats båda systemen nedläggningshotade, dock detta förekom ändå för att nya sträckor byggdes.

    inom Norrköping förlängdes ett linje mot Klockaretorpet inom numeriskt värde etapper, initierade 1975 respektive 1980.

    I Stockholmsregionen äger numeriskt värde äldre linjer överlevt. Nockebybanan existerar ett förortsbana såsom äger fungerat såsom matarbana mot tunnelbanan sedan 1952. (Södra) Lidingöbanan äger tidvis räknats likt järnväg, dock existerar sedan 2009 klassad såsom spårväg.

    Spårvägens renässans

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1970-talet etablerades inom Tyskland samt USA ett mer positiv ögonkontakt vid spårvägar. nära denna period introducerades även detta engelska begreppet light rail samt detta motsvarande tyska Stadtbahn. beneath 1980-talet utvecklades den moderna låggolvsspårvagnen inom Schweiz samt land i västeuropa.

    land i västeuropa fanns även inledningsvis ut tillsammans för att titta spårvägsutbyggnad ej enbart liksom trafikprojekt utan likt bärande delar inom stadsförnyelse. Sedan den moderna spårvägens återkomst inom Nantes (1985) samt Grenoble (1987) besitter flera spårvägssystem etablerats inom större samt mellanstora franska städer vilket en led inom för att främst vitalisera städernas centra.

    Metoden för att jobba tillsammans med spårvägar vid detta sätt äger spritt sig utanför land i västeuropa, mot främst Spanien, Italien, samt Storbritannien, dock även mot modell Norge tillsammans med den nya Bybanen inom Bergen likt invigdes 2010. Spårvägens renässans runt angående inom världen besitter sedermera fått sitt genombrott även inom land, tillsammans med utbyggnader inom huvudstaden samt Norrköping, dock även planer vid helt nya struktur inom flera andra städer.

    I götet plats spårvagn nedläggningshotad sålunda sent likt 1993, dock inom stället beslöt kommunen för att satsa vid för att förbättra stad. 1998 inleddes projektet Kringen tillsammans syftet för att producera ett ringlinje inom centrala götet. Projektet omfattade bland annat Chalmerstunneln, likt invigdes 2000 samt Evenemangsstråket inom Skånegatan, såsom invigdes 2003.

    spårvagn längs Södra Älvstranden (Badhuslänken) öppnades på grund av trafik inom augusti 2015 samt skapade ett fräsch förbindelse mellan Järntorget samt Brunnsparken via den nya terminalen Stenpiren liksom blir ett knutpunkt till både spårväg, kollektivfordon samt älvbåtar.

    En linje mot Norrköpings tätbefolkad sydöstra förorter besitter diskuterats sedan 1940-talet, dock ej förverkligats förrän beneath 2000-talet.

    Sträckan besitter byggts ut inom tre etapper: mot Ljura 10 september 2006, mot Trumpetaregatan inom Hageby 21 oktober 2010 samt mot Kvarnberget inom Navestad (Ringdansen) 21 oktober 2011.

    I huvudstaden äger stad återvänt. inom mitten från 1980-talet lanserades idén för att utnyttja gamla industrispår kring Stockholms innerstad till för att producera enstaka sammanhängande snabbspårväg "på tvären".

    Banan tänktes vandra inom enstaka hästskoform ifrån Nacka mot Ropsten. Projektet resulterade inom Tvärbanan, vars inledande delar ägde trafikstart 2000. ett museispårväg mot Djurgården diskuterades ifrån 1970-talet, samt stod färdig 1991. detta fanns redan då idéer angående för att förlänga den mot Stockholms centralstation samt utnyttja den till reguljär trafik.

    Sedan 23 augusti 2010 sker reguljär trafik vid Spårväg Citys inledande etapp, mellan Sergels torg samt Waldemarsudde.

    Den sammanlagda banlängden på grund av Sveriges spårvägar fanns 146 kilometer 2021.[21]

    År 2003 gjorde dessutom trådbussen comeback, tillsammans med enstaka några kilometer utdragen linje inom Landskrona.

    Det sedan 1910 inledande nybyggda spårvägsnätet inom ett tätort såsom ej ägde spårväg innan blev Lunds spårväg, såsom invigdes inom månad 2020.[22]

    Framtid

    [redigera | redigera wikitext]

    I dem fyra spårvägsstäderna huvudstaden, götet, skogsdunge samt Norrköping pågår alternativt planeras ytterligare utbyggnader.

    Stockholm

    [redigera | redigera wikitext]

    Tvärbanan existerar på grund av närvarande (2023) beneath utbyggnad mot Kista/Helenelund. Sträckan mot Ursviks torg beräknas existera tydlig beneath 2023 samt sträckan mot Helenelund beräknas existera genomskinlig 2025.[23]

    De olika spårvägslinjerna inom Storstockholm skulle behärska fogas samman mot en sammanhängande struktur.

    ett 18 km utdragen linje mellan stadsdel i stockholm samt Flemingsberg, Spårväg syd, diskuteras, tillsammans trafikstart Omkring 2031.[24] vid längre sikt, mot 2050, diskuteras stadsspårväg vid busslinje 4:as rutt mellan Gullmarsplan samt Frihamnen, vid busslinje 5 mellan Solna hållplats samt Årstaberg samt busslinje 6 Sundbyberg-Ropsten.[25]

    I månad 2022 klubbade område huvudstaden en beslut angående för att Spårväg city bör byggas ut mot Norra Djurgårdsstaden.

    Investeringen beräknas vandra vid 5 miljarder kronor.[26]

    Göteborg

    [redigera | redigera wikitext]

    I götet finns planer vid för att bygga ut vid sikt, inom ramen på grund av projektet K2020. Sträckan Lilla Torget-Järntorget började byggas 2013 samt blev genomskinlig 2015. Sträckan Hisingsbron -Eriksberg existerar ett sträcka liksom detta pratas maximalt angående.

    detta äger även byggts enstaka färsk vagnhall kallad Ringön, då tidigare hallar ej klarar från dem kommande spårvagnarna från typ M33.[27]

    Norrköping

    [redigera | redigera wikitext]

    I Norrköping diskuteras enstaka rad förslag mot utbyggnader från spårvagn, varav dem vilket ligger närmast mot hands gäller Kungsgatan inom västra innerstaden samt ett fräsch linje mot Ektorp–Vilbergen–Vrinnevisjukhuset inom stadens södra delar.[28] Därutöver talar regionens politiker gärna ifall enstaka möjlig utbyggnad mot grannkommunen Söderköpings kommun.[29]

    Skåne

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns en samarbete mellan område Skåne samt Skånes tre största kommuner: malm, Helsingborg samt Lund.[30] Beslut angående Lunds spårväg fattades 2015,[31] samt invigningen ägde boende inom månad 2020.[32] Även på grund av dem numeriskt värde andra städerna besitter diskussioner förts angående spårväg.

    inom Skåne besitter även regionala linjer diskuterats bland annat mellan Helsingborg samt Höganäs, mellan skogsdunge samt Dalby, mellan skogsdunge samt Staffanstorp samt mellan malm samt Vellinge.

    Uppsala

    [redigera | redigera wikitext]

    I Uppsala besitter man sedan 2010 utrett chansen för att bygga spårväg. Projektet kallas Uppsala spårväg samt 2021 fattade kommunens beslutande organ inom Uppsala beslut angående för att vandra vidare tillsammans med spårvägsbygget.

    transport planeras vandra ifrån Centralstationen mot enstaka planerad järnvägsstation inom Bergsbrunna tillsammans med numeriskt värde avgreningar. ett kvist kommer vandra via Rosendal samt Gottsunda samt den andra kommer vandra via Ulleråker samt Ultuna. Byggstart existerar planerad mot 2024 samt stad förväntas stå färdig 2029.[33]

    Linköping

    [redigera | redigera wikitext]

    I Linköping finns ambitionen för att vid sikt bygga spårväg längs bussbananLinkLink.

    detta finns även reflektioner ifall för att vid sikt koppla samman Linköping samt Norrköping inom en regionalt nät, trafikerat från duospårvagnar.[34] Våren 2023 valde dock Linköpings samhälle för att lämna föreningen Spårvagnsstäderna, vilket tolkades likt för att detta ej kommer för att bli någon spårväg beneath överskådlig framtid.[35]

    Jönköping

    [redigera | redigera wikitext]

    Relativt konkreta spårvägsplaner finns även inom Jönköping, dock på denna plats fanns 2023 ännu inga politiska beslut inom frågan.[36] enstaka spårvägslinje vid 14,4 kilometer äger skisserats mellan Råslätt inom söder ovan Skeppsbron/Södra Munksjön, Västra Centrum samt Östra Centrum mot Esplanaden inom Huskvarna.[37]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Olsson, Olle; Rickheden Per (2009). Från Albion mot Boulognern: mot hundraårsminnet från Gävle Stads Spårvägar, 1909-1956.

      TNF-bok ; 83. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris11459734. ISBN 978-91-86275-15-0 (inb.) 

    2. ^Hammarson, Stig (1979). Zeppelinare, Limpor samt Mustanger: transport inom götet 100 år. Malmö: Stenvall. Libris7630157. ISBN 91-7266-044-9 (inb.) 
    3. ^Göteborgs spårvägar (1977). Göteborgs Spårvägar: Designprogram.

      Det fanns fyra linjer, som samtliga drogs av hästar och kördes av kuskar

      Göteborg: relaterat till göteborg Spårvägar. Libris9688095 

    4. ^Anderson, Ingvar (2003). Spårvägen inom Helsingborg - ett pärla nära sundet. TNF bok ; 6. Stockholm: Trafik-nostalgiska förl. Libris8907865. ISBN 91-971915-2-3 (inb.) 
    5. ^Fältskog, Lars O.; Lindberg Lennart (2007). Jönköpings elektricitetsverk samt spårvägar: en hundraårsjubileum.

      TNF-bok ; 52. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris10469435. ISBN 978-91-85305-46-9 (inb.) 

    6. ^Rickheden, Per (2010). Lådan ifrån 17:s port: mot hundraårsminnet från Karlskrona Stads Spårvägar 1910-1949. TNF-bok ; 99. Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget. Libris11811906. ISBN 978-91-86275-38-9 (inb.) 
    7. ^Hedman, Raymond; Rickheden Per (1982). På meterspår beneath midnattssol: mot 75-årsminnet från Kirunas spårvägar.

      Malmö: Stenvall. Libris7630174. ISBN 91-7266-065-1 (inb.) 

    8. ^Hedman, Raymond; Rickheden Per (2008). Världens nordligaste spårväg: mot 100-årsminnet från Kirunas spårvägar. TNF-bok ; 58. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris10672317. ISBN 978-91-85305-60-5 (inb.) 
    9. ^Sarmento, Petrus J. (2008). Norra Lidingöbanan: tåget mot trädgårdsstaden.

      TNF bok ; 61. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris10672320. ISBN 91-85305-64-2 (korr.) (inb.) 

    10. ^Ankarberg, Carl-Henrik (1986). Södra Lidingöbanan. Malmö: Stenvall. Libris7630194. ISBN 91-7266-097-X (inb.) 
    11. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2020. https://web.archive.org/web/20201212153952/https://sparvaglund.se/. Läst 17 juli 2019. 
    12. ^Andersson, Per Gunnar; Anders Forsberg (2006). Malmö elektriska spårväg 100 år.

      TNF-bok ; 41. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. ISBN 91-85305-27-8 (inb.) 

    13. ^Forsberg, Anders (2009). Mölndalslinjen: Linje 4 samt 8. Spårvägarna inom götet, 1652-6856 ; 5. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris11357123. ISBN 978-91-85305-95-7 (korr.) 
    14. ^ 
    15. ^ 
    16. ^Lange Thomas, red (1998). Stockholm vid spåret: ifrån hästspårvagn mot snabbspårväg.

      Nya spårvägssträckor fram till och med andra världskriget

      Stockholm: Stockholmsavd., Svenska spårvägssällsk. Libris7453164. ISBN 91-630-7110-X (inb.) 

    17. ^Rickheden, Per (2005). Ej inom trafik: Ulricehamns elektriska spårvägsaktiebolag 1909-1920. TNF-bok ; 29. Stockholm: Trafiknostalgiska förlaget. Libris9977583.

      Lådorna togs bort i juli 1962

      ISBN 91-85305-15-4 

    18. ^Anderson Ingvar, red (2006). Spårvägen inom Uppsala: kring Fyris samt ut mot Mälaren. TNF-bok ; 38. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris10153394. ISBN 91-85305-24-3 (korr.) (inb.) 
    19. ^Eriksson, Lars; Gylleberg, Bo, "Hästspårvägen inom Vadstena" i: Meddelanden ifrån SJK-småbaneavdelning.

      Solna: Småbaneavdelningen, Svenska järnvägsklubben (SJK). 1975-2002. Libris567062  3/1988, s. 4-6.
      Även publicerad i: Gurklisten. Vadstena: Västra landskap järnvägsförening (VÖJF). 1976-. Libris3617117  2/1989, s. 8-10.

    20. ^Diehl, Ulf; Nilsson Lennart (1988). Svenska lok samt motorvagnar 1988. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 48.

      Stockholm: Sv. järnvägsklubben. Libris850711. ISBN 91-85098-48-5 

    21. ^”Bantrafik 2021”. Trafikanalys. https://www.trafa.se/globalassets/statistik/bantrafik/bantrafik/2021/bantrafik-2021.pdf. Läst 7 april 2023. 
    22. ^Stenkvist, Helena; Malmöhus, P4 (11 månad 2020). ”Försenad samt till dyr – vid veckodag invigs Lunds spårväg”. Sveriges Radio.

      https://sverigesradio.se/artikel/7621915. Läst 7 april 2023. 

    23. ^”Tvärbanans Kistagren”. www.sundbyberg.se. Arkiverad ifrån originalet den 7 april 2023. https://web.archive.org/web/20230407173907/https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplanering-byggprojekt/pagaende-byggarbeten/tvarbanans-kistagren.html. Läst 7 april 2023. 
    24. ^”Spårväg Syd”.

      https://www.regionstockholm.se/sparvagsyd/. Läst 7 april 2023. 

    25. ^Johansson, Ingrid (19 femte månaden i året 2021). ”Fyrans kollektivfordon blir spårvagn inom SL:s framtidsplan”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/fyrans-buss-blir-sparvagn-i-sls-framtidsplan-6.27.8970.182fb0cd81. Läst 7 april 2023. 
    26. ^”Oväntat beslut: Spårväg city mot Ropsten snabbas på”. DN.SE.

      8 månad 2022. https://www.dn.se/sverige/ovantat-beslut-sparvag-city-mot-ropsten-snabbas-pa/. Läst 7 april 2023. 

    27. ^”Plan- samt byggprojekt - färsk spårvagnshall vid Ringön”.

      Första delen söderut på linjen mellan Kviberg och Landala öppnas som linje 14 mellan Vasaplatsen och Kapellplatsen

      relaterat till göteborg ort. https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/kommunens-planarbete/plan--och-byggprojekt/!ut/p/z1/hY9Ba4NAFIR_Sw9e973VZd-mt00hIa4kKRWiewmm2Rjb6MpqK_TX1x4LLZnbMN_ADFgowHbVZ1NXY-O76jb70srjnqfPask17taLFW5ys19tTbZDI-BwD7BzjP9II5Rzn44iXiNPBTdKLgl1Zp4SaUiajOAFLNg--Df3PjZnKPNtIhRFyCWkYJtTy6bXliFLKJYkOIkFkZIx_UzX3SlRNdjgLi64wD7C_Og6jv3wGGGE0zSx2vv65tjgIvyrcfXDCMUvEPq2-Mov7UEN-uEbPVnpLA!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 16 oktober 2019. 

    28. ^”Spårvägsplaner inom Norrköping | Spårvagnsstäderna”. www.sparvagnsstaderna.se.

      https://www.sparvagnsstaderna.se/sv/om-sparvag/sparvagsplaner-i-norrkoping. Läst 7 april 2023. 

    29. ^”Norrköpings spårväg - Järnvägsdata”. xn--jrnvgshistoria-5hbd.se. https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php/Norrk%C3%B6pings_sp%C3%A5rv%C3%A4g#S.C3.B6derk.C3.B6ping. Läst 7 april 2023. 
    30. ^”Spårvagnar inom skåne”. www.sparvagnariskane.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 15 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160115014341/http://www.sparvagnariskane.se/. Läst 21 juli 2015. 

    31. ^”Sydsvenskan 2015-12-17”. Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2015. https://web.archive.org/web/20151218232537/http://www.sydsvenskan.se/lund/wallin-just-nu-kan-m-inte-saga-ja-till-sparvagen/. Läst 19 månad 2015. 
    32. ^”Spårväg skogsdunge - sparvaglund”. Spårväg skogsdunge C-ESS.

      Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2020. https://web.archive.org/web/20201212153952/https://sparvaglund.se/. Läst 8 september 2020. 

    33. ^”Uppsala spårväg”. bygg.uppsala.se. https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sparvag/. Läst 30 april 2022. 
    34. ^Duospårväg – innovativ kollektivtrafik, slutrapportArkiverad 26 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    35. ^”Alltmer osannolikt tillsammans spårvagnar inom Linköping”.

      https://corren.se/bli-prenumerant/artikel/r2znmovr/oc-bd-0kr-dp1. Läst 7 april 2023. 

    36. ^”Jönköping förmå artikel vid väg för att erhålla spårvagn igen – sålunda förmå detta vandra till”. Jnytt.se. https://www.jnytt.se/2022-11-11/valkanda-busstrackan-i-jonkoping-skulle-kunna-ersattas-med-sparvagn--sa-kan-det-ga-till. Läst 7 april 2023. 
    37. ^Handlingsprogran – Kollektivtrafik inom Jönköpings kommun, antagen från kommunens beslutande organ den 27 januari 2011, sidorna 62–63

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]