Var kan man gräva efter dinosaurier
Det står att den åt gräs, men inte förrän på 2000-talet upptäckte man fossil av gräs tillsammans med dinosaurierDinosauriefynd visar hur Skåne såg ut för 80 miljoner år sedan
Exempel på trofisk interaktion: mosasaurien Prognathodon, även kallad Dollosaurus samt kunde bli åtta meter lång, biter enstaka korthalsad plesosaurie inom axeln inom Kritahavet runt Kristianstad för 80 miljoner år sedan. Bland övriga bilder ses bettet inom axelbenet samt tanden vilket gjorde detta.
bild Gabriel Ugueto
Vilka vilt levde inom Kritahavet, närmare bestämt Kristianstadsbassängen, för 80 miljoner år sedan? Hur såg näringskedjan ut samt hur interagerade dem tillsammans med varandra? samt framför allt, hur såg miljön samt omgivningarna ut för 80 miljoner år sedan? detta är frågor likt Högskolan Kristianstads nytillträdde universitetsadjunkt inom geovetenskap samt geovetenskaplig didaktik, Elisabeth Einarsson, funderat över.
När denna fanns åtta år föddes intresset för dinosaurier samt paleontologi samt på skärtorsdag disputerar denna på sin avhandling Paleomiljö, paleoekologi samt paleobiogeografi över Kristianstadsbassängens fauna från sen Kritaperiod (campan), tillsammans med tillämpningar för utbildning inom naturvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet.
– Mitt grepp besitter varit för att titta på helheten inom stället för enstaka arter.
Hur såg läka ekosystemet ut inom Kristianstadsområdet beneath sen krita?
Upptäcker som hoppas bidra till ny förståelse för hur det såg ut i Skåne i början av dinosauriernas tidsålderSyftet fanns för att kartlägga detta vilket jag gör inom min avhandling genom tio föremål eller textstycken, förklarar Elisabeth, liksom alltså är paleontolog samt dock även utbildad gymnasielärare.
När varenda fynd pusslas samman uppträder bilden från en helt ekosystem tillsammans modell på hur trofiska interaktioner, detta önskar säga förloppen inom näringskedjan, kunde titta ut.
Bland annat förmå fossil från enstaka plesiosaurie samt ett mosasaurie berätta enstaka historia.
– oss hittade en överarmsben från ett korthalsad plesiosaurie med en klart bitmärke samt efter för att äga testat olika tänder fann oss för att detta är denna tand från mosasaurien Prognathodon, såsom alltså äger bitit plesiosaurien inom axeln.Överarmsbenet visar tydliga indikator på för att detta besitter varit nere inom buk samt utsatts för magsyra, berättar Elisabeth, vilket påpekar för att dessa två ej fanns dinosaurier utan stora marina reptiler.
Resultat från trofisk interaktion: en överarmsben från enstaka korthalsad plesiosaurie tillsammans bitmärke.
Efter för att äga testat olika tänder fann Elisabeth för att detta är ett mosasaurie liksom besitter bitit plesiosaurien inom axeln.
Nu hoppas forskare hitta dinosauriefossiler i en lerig skogsbackeÖverarmsbenet visar tydliga indikator på för att äga varit nere inom buk samt utsatts för magsyra.
Dinosaurien Leptoceratops gracilis såsom påminner angående dem ceratopsider likt levde på öarna samt halvöarna inom Kristianstadsområdets skärgård beneath campan.
Illustration: Gabriel Ugueto
Kristianstadsområdet ett barnkammare
I konkretioner, kalk liksom klumpat ihop sig, också från Åsen, äger Elisabeth hittat klor från spökräkan Protocallianassa faujasi. Där äger denna även hittat musselskal från ostron liksom ligger inom ”skalbankar”.
eftersom där ej fanns några stora stenar likt ostronen kunde fästa nära äger dem inom stället vuxit fast inom barrträd efter för att dem knäckts samt spolats ut inom mot havs.
– Åsen låg väldigt nära enstaka flodmynning så via den spolades detta ut ett massa vedrester, så på så sätt äger oss kunnat förklara hur miljön såg ut nära Åsen, förklarar Elisabeth.
– oss hittar väldigt många unga individer av marina reptiler vid Åsen, fortsätter denna.Speciellt ett viss typ från mosasaurie samt även plesiosaurier, vilket oss tolkar likt för att detta förmå äga varit en slags barnkammare där, såsom fungerat likt en skydd för dem mindre samt yngre marina reptilerna innan dem simmade ut inom detta större samt djupare Kritahavet.
Vid utgrävningarna på Åsen fick Elisabeth samt hennes kollegor fram olika lager samt proverna visar hur faunan förändrades.
Från början fanns där en flodplan samt sedan kom detta in en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt blev djupare samt djupare.
– Detta ser oss bland annat på belemniterna (bläckfiskarna) samt ostronen, konstaterar Elisabeth. Från början dominerade ostronen likt trivs inom lite grundare dricksvatten samt senare dominerade bläckfiskarna likt trivdes på lite djupare vatten.
Dinosaurien Australovenator wintonensis är enstaka megaraptor likt äger använts liksom jämförelsematerial nära redogörelse från dem köttätande (theropod) dinosaurierna från Kristianstadsbassängen.
Spår av köttätande dinosaurier nästan lika stora som Tyrannosaurus rex har hittats i SkåneKristianstadsområdets megaraptor besitter ännu inget namn. Illustration: Gabriel Ugueto
Ben från rovdinosaurien megaraptor
Dinosaurierna levde på nation (där vissa utvecklades mot fåglar) mot skillnad från dem marina reptilerna inom havet, samt självklart finns flera fynd även från den landlevande faunan.
beneath utgrävningarna äger flera fossil från Leptoceratops dykt upp. en ben från ett köttätande megaraptor är en annat.
– detta liknar skenbenet från rovdinosaurien Australovenator winsonensis väldigt många, berättar Elisabeth.
Man har bland annat hittat fossiler och fotavtryck från dinosaurierSpännande är också vårt nya fynd från ornitopoden vilket påminner ifall Parkosaurus. Samtliga dinosaurier liksom levde inom Kristianstadsområdet plats ganska små, samt blev ej mer än ungefär tre meter långa från näsa mot svanstipp, såsom enstaka små häst ungefär.
Dinosauriesand från förskola startade nytt projekt
Elisabeths nya avhandling handlar ej bara ifall dinosaurier samt marina reptiler.
andra halvan från avhandlingen innehåller även övningar samt lekar för hur ungar från förskola mot gymnasium bör förhålla sig mot långa tidsperspektiv samt teoretisk tänkande. Idén mot den didaktiska delen från avhandlingen föddes efter för att ett förskola hört från sig tillsammans med en fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, dock även sjöborretaggar samt armfotingar.*
– Fossil samt dinosaurier är tacksamma ingångar mot naturvetenskap.dock jag saknade tidsperspektivstänkandet inom läroplanen, vilket jag tror behövs för för att diskutera frågor likt klimatförändringar samt hållbar tillväxt på ett rimlig nivå.
Det är första gången man har hittat spår av så stora rovdinosaurier från början av deras herravälde på jordenJorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig all tiden.
Elisabeth är själv utbildad lärare samt kunde ej låta bli för att förbättra förslag på olika övningar, gjorda inom diskussion tillsammans lärare för för att följa läroplanen.
– mot modell är kapabel barnen illustrera näringskedjan tillsammans hjälp från ett lek där dem är bläckfiskar, fiskar, svanödlor samt mosasaurier som levde inom detta ocean samt åt upp varandra. Jag träffade förskolan en tjugotal gånger samt oss plats ute samt testade dessa övningar både på förskolans utegård samt på Ivö Klack.
Barnen plats överlyckliga varenda gång dem kom dit.
* Många sandlådor inom Kristianstads samhälle äger demonstrerat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet samt ej sällan fossil från denna period.
Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education
Text: Fabian Rimfors
Foto: Thomas Ottosson samt Stefan Einarsson
Illustrationer: Gabriel Ugueto (får endast användas inom samband tillsammans föredrag från samt upplysning om denna avhandling)
Geologisk landskapsbild över Kristianstadsbassängen tillsammans med utgrävningsplatserna Ignaberga, Ullstorp, Ivö Klack samt Åsen.
Elisabeth Einarsson, paleontolog samt universitetsadjunkt inom geovetenskap samt geovetenskaplig didaktik nära Högskolan Kristianstad disputerar tillsammans med sin avhandling nära Lunds högskola på skärtorsdagen.
Dinosaurien Parkosaurus likt påminner angående dem ornithopoder vilket levde inom Kristianstadsområdet beneath campan.
Illustration: Gabriel Ugueto