Vilket kött är skadligast för miljön

Biff, fläsk alternativt bevingat djur – får oss förtära animalisk föda på grund av miljöns skull?

Mindre animalisk föda vid tallriken existerar en måste på grund av för att klara klimatet.

Men hur ska man tänka om man vill fortsätta äta kött och samtidigt värna om miljön och klimatet? Elin Röös är forskare i mat och

för tillfället anas en trendbrott, på grund av inledande gången vid länge reducerar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver oss fler betesdjur på grund av för att nå målen ifall biologisk mångfald.

Den genomsnittlige svenskens matkonsumtion orsakar utsläpp av ämnenofta föroreningar vid cirka numeriskt värde ton växthusgaser årligen, samt animalisk föda existerar den livsmedelsgrupp vilket orsakar störst andel från utsläppen.

Värst existerar nötkött liksom orsakar 23–39 kg växthusgaser per kilo animalisk föda. kalenderår behöver oss släppa ut mindre än numeriskt värde ton växthusgaser per individ ifrån vår totala konsumtion från föda, resor samt boende, i enlighet med Jordbruksverket.

Statistik ifrån Jordbruksverket visar för att svensken inom snitt åt 85,5 kilo animalisk föda per individ under Köttätandet reducerar till inledande gången vid flera tid, samt samtidigt väljer oss inom större utsträckning att förtära svenskt kött.

Om oss bör nå EU:s klimatmål till bör dem genomsnittliga jordbruksrelaterade växthusgasutsläppen per individ samt kalenderår ej existera mer än kilo runt kalenderår , i enlighet med enstaka undersökning från David Bryngelsson samt Stefan Wirsenius ifrån Chalmers tekniska högskola detta kräver för att animalisk föda ifrån idisslande reducerar tillsammans minimalt hälften.

Okej förtära mer fläsk samt fågel

Enligt Chalmersforskarna skulle oss behärska förtära 40 andel mer fläsk samt kyckling utan för att hota klimatmålen, förutsatt för att oss reducerar vid nötköttet.

– Man kunna jämföra tillsammans med olika resesätt.

Då existerar nötkött vilket luftfart, kyckling besitter utsläpp av ämnenofta föroreningar såsom järnvägsfordon samt grisens utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar ungefär såsom kollektivtrafik. inom debatten angående transportsektorn säger man ju inte någonsin för att oss måste minska tågresandet till klimatets skull. angående man säger för att oss bör minska köttkonsumtionen, utan för att utföra skillnad mellan olika köttslag, sålunda existerar detta identisk sak liksom för att yttra för att oss bör minska allt resande inklusive järnväg, säger Stefan Wirsenius.

Bortsett ifrån ett minskad nöttköttskonsumtion existerar detta helt kritisk tillsammans med tekniska lösningar till för att minska växthusgaserna, i enlighet med forskarna.

enstaka sådan ingenjörsmässig svar går ut vid för att fånga in den metan såsom bildas inom gödselbrunnar. Denna teknik finns, dock används ej inom Sverige.

Jordbruksverket skriver inom rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” för att oss inom västvärlden bör förtära mindre från samtliga köttslag till för att jordens tillgångar bör räcka mot alla.

– oss besitter ej räknat vid detta liksom dem besitter gjort, dock oss äger ingen anledning för att ifrågasätta deras siffror, säger Ulrika Franke ifrån Jordbruksverkets utredningsenhet, angående Chalmersstudien.

Hon motiverar ett minskad konsumtion från fläsk samt kyckling tillsammans för att detta existerar höga utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån produktionen från foder.

Bidrar mot diversitet från vilt samt växter

Samtidigt vilket nötboskapen orsakar utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser sålunda behövs mer betesdjur till för att nå målen ifall biologisk diversitet från växter samt vilt.

Naturbetesmarkerna existerar bland dem artrikaste naturtyperna likt finns inom land, i enlighet med Sveriges lantbruksuniversitet.

Äta fler delar av djuret, inklusive inälvsmat och chark, så hela djuret tas till vara

för att marken betas fullfölja för att ingen enskild flora är kapabel dominera. Den stora mångfalden från blomväxter fullfölja för att även fjärilar samt insekter trivs vid naturbetesmarker, vilket inom sin tur lockar dit fåglar.

Idag finns endast cirka enstaka tredjedel kvar från dem betesmarker likt fanns inom land inom start från talet. Naturvårdsverket skriver inom sin uppföljning från miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” för att ”fler betesdjur behövs, liksom även satsningar vid alternativa skötselmetoder inom områden var bristen vid vilt existerar akut.

– flera rödlistade arter finns inom just naturbetesmarker samt bara inom den miljön, säger Elin Röös, vetenskapsman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Hon äger tillsammans tillsammans kollegor ifrån bland annat Oxfords högskola undersökt ifall den naturbetande boskapens klimatnytta alternativt klimatskada existerar störst.

Betade marker lagrar in kol

Vissa debattörer hävdar för att utsläppen ifrån idisslande vilt förmå kompenseras från för att marker såsom betas äger större chans för att lagra in kol.

i enlighet med Elin Röös samt hennes forskarkollegor existerar dock den effekten små. Deras slutsats, presenterad inom rapporten ”Grazed and Confused?”, existerar för att chansen för att lagra koldioxid tillsammans med hjälp från betande vilt endast kompenserar till 20–60 andel från dem årliga utsläppen ifrån betesdjuren.

Det är varken hälsosamt eller miljömässigt hållbart

Denna kompensation motsvarar inom sin tur endast 4–11 andel från utsläppen ifrån boskap totalt samt 0,6–1,6 andel från dem årliga mänskligt orsakade utsläppen från växthusgaser.

Det går för att jobba mot både klimatmålen samt biologisk diversitet genom för att “i inledande grabb dra ned vid antalet från dem nötkreatur liksom ej bidrar mot för att skydda naturbetesmarkerna”, resonerar Jordbruksverket.

Nötkött besitter störst klimatpåverkan

Rankning baserad vid klimatpåverkan ifrån fyra vanliga köttslag (högst utsläpp av ämnenofta föroreningar överst).

Nötkött.

Orsakar 23–39 kg växthusgaser/kg kött
Lammkött. Orsakar 13–22 kg växthusgaser/kg kött
Griskött. Orsakar 5–8 kg växthusgaser/kg kött
Kycklingkött. Orsakar 2–3 kg växthusgaser/kg kött

Källa: Livsmedelsverket

Enligt Ulrika Franke bör oss därför inom inledande grabb minska konsumtionen från importerat animalisk föda, eftersom den ej bidrar mot för att behålla vår biologiska diversitet, samt inom andra grabb minska den svenska köttkonsumtionen ifrån vilt liksom föds upp bara till köttet.

– oss förespråkar ej för att minska kvantiteten nötkreatur liksom betar vid våra egna naturbetesmarker.

var existerar detta snarare därför för att oss ej når målen till antalet hektar likt betas.

oss skulle egentligen behöva fler betesdjur till för att nå dem målen, säger Franke.

Elin Röös ifrån SLU påpekar för att betesdjuren ej enbart behöver artikel kor, dem förmå även existera hästar alternativt får.

– Får existerar även idisslande därför var blir detta ingen större klimatvinst. dock hästar släpper ej ut lika många metan eftersom dem ej existerar idisslande, därför detta kunna minska klimatutsläppen.

Dock passar olika djurslag olika god vid olika marker därför ett viss mängd betande kor existerar nog bra.

Bidrar mot övergödning

Samtidigt existerar klimat samt biologisk diversitet ej den enda miljöaspekten från animalisk föda. Kött- samt mjölkproduktion bidrar mer mot övergödningen, per näringsämne, än vad vegetabiliska livsmedel gör.

En passage ifrån nöt- samt fårkött mot mer gris- samt kycklingkött skulle existera god på grund av klimatet.

Det korta svaret är att miljöskadan sker på grund av vi äter alldeles för mycket kött och kött som produceras på ett ohållbart sätt

Samtidigt riskerar mer konsumtion från gris- samt kycklingkött för att leda mot ökad spridning från kemiska medel mot skadedjur. Detta beror vid för att svin samt kycklingar äter mer säd än vad nötboskap samt får fullfölja. inom odling från säd används mer medel mot skadedjur än nära produktionen från detta foder såsom ges mot nötboskap samt får.

Omställning mot ekologisk odling existerar ett från flera åtgärder liksom leder mot minskad användning från kemisk bekämpning, dock effekten existerar olika massiv inom olika delar från landet.

Samtidigt är kapabel ekologisk kyckling äga större klimatpåverkan än konventionell, eftersom ekologiska kycklingar i enlighet med Livsmedelsverket ”föds upp beneath längre period samt därför behöver mer foder”.

Framtidens kött

Så vad bör den likt gillar animalisk föda äta?

Det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på när vi konsumerar

kalenderår presenterade ett holländsk forskargrupp världens inledande snabbmatsrätt gjord vid odlat kött.

– Man tar muskelceller likt får växa inom ett bioreaktor vilket består från medium såsom förser cellerna tillsammans med detta dem behöver till för att växa. Man fullfölja ett fabriksmässig kossa, redogör Elin Röös.

Ett scenario var odlat animalisk föda existerar vardagsmat innebär mot samt tillsammans med ett lägre effekt vid klimat samt markanvändning jämfört tillsammans en scenario var maten existerar helt baserad på växter, i enlighet med rapporten ifrån bland annat SLU samt Oxfords universitet.

Klimatmålen samt köttimporten

Minskad import från animalisk föda skulle minska utsläppen, dock ej hjälpa oss för att nå de svenska klimatmålen.

inom den svenska klimatrapporteringen mäts ej utsläppen ifrån konsumtion, utan bara klimatutsläppen ifrån den svenska produktionen.

Enligt Sveriges klimatmål bör dem sammanlagda utsläppen ifrån bland annat jordbruk, transporter samt hem artikel 63 andel lägre kalenderår jämfört tillsammans med
Källa: Jordbruksverket samt regeringen

– Den låga miljöpåverkan kommer ifrån för att man ej behöver nyttja mark till för att producera detta odlade köttet, råvaran kommer istället ifrån alger vilket man är kapabel äga inom reflektioner inom öknen.

Man behöver ej äga prima jordbruksmark till för att producera detta köttet.

Tekniken finns, dock idag existerar den väldigt dyr. enstaka ytterligare fråga existerar angående människor kommer vilja förtära odlat kött.

– Just idag finns detta enstaka väldigt kraftfull trend för att föda bör existera naturlig, vilket ju existerar jättesvårt för att definiera.

Många drar ner på köttkonsumtionen av klimatskäl

detta finns ju inget likt oss äter liksom oss hittar inom naturen, förutom kanske små frukter från växter samt mögelväxt, utan allting existerar ju förädlat.

Hur ser då den framtida köttkonsumtionen ut?

– Jag hoppas samt tror för att oss äter mindre, dock förbättrad, animalisk föda inom framtiden, säger Ulrika Franke vid Jordbruksverket.

Text: Elias Rosell vid uppgift från

warning Denna skrivelse existerar några tid äldre samt detta är kapabel finnas nyare undersökning ifall identisk tema.

Använd gärna vår sökfunktion!