Antik kärl romare vin vatten

De grekiska fartygen styrdes tillsammans med hjälp från ett styråra inom aktern.

tillsammans med hjälp från linor kunde seglet vridas, sålunda för att vinden kunde fångas upp även angående den kom ifrån sidan.

Den nya rikedomen förändrade långsamt detta grekiska samhället.

dem rika fick smakförmåga vid lyxvaror, såsom dekorerade krukor, prydnader från guld samt silver, elfenben samt konstfullt gjorda vapen samt rustningar. enstaka hel sektion kunde tillverkas från lokala arbetare, dock dem flesta ingredienser måste köpas utifrån.

Grekerna blir en handelsfolk

Många greker blev själva handelsmän. Antingen handlade dem tillsammans fenicierna alternativt även skeppade dem produkter själva.

för att grekerna levt således nära havet ägde gjort dem mot duktiga seglare.

Ökat välstånd gjorde för att befolkningen växte. Trots för att jordbruket gav mer samt mer plats detta ont angående jordbruksmark inom Grekland. Grekerna tvingades för att kolonisera nytt nation till för att att födas sin något som ökar i storlek eller antal befolkning.

I tävlan tillsammans med fenicierna grundade grekerna ifrån kalenderår 1000 f.Kr mot kalenderår 500 f.Kr kolonier runtom inom Medelhavet.

Grupper från unga greker gav sig ut inom båtar vid jaktverksamhet efter lämpliga områden. inledningsvis slog dem sig ner inom dem obebodda trakterna inom Mindre Asien (ungefär detta zon liksom utgörs från dagens Turkiet). Senare sökte sig resenärerna västerut mot kusterna vid Sicilien samt Italien.

På några hundra kalenderår grundades en nät från grekiska handelsplatser samt jordbruksbosättningar längs samtliga Svarta havets kuster, nära sunden Bosporen samt Dardanellerna (antikens Hellesponten) vilket förbinder Svarta havet tillsammans Medelhavet, utmed Egeiska havets nordända samt Afrikas libyska nordkust.

inom Syditalien bodde sålunda flera greker för att detta kallades Storgrekland.
 

Konkurrens tillsammans fenicierna

Gång vid gång korsades grekernas samt feniciernas intressen. Omkring kalenderår 800 f.Kr byggde greker ifrån Eubea handelsstationen al Mina nära landremsa vid havet inom norra Syrien. detta plats enstaka direkt konkurrent mot dem feniciska hamnarna inom Libanon.

På ön Ischia inom Neapelbukten utanför Italien grundade greker ifrån Eubea, ett ytterligare handelsplats till för att driva metallhandel tillsammans etruskerna såsom behärskade norra Italien.

ifrån skyterna samt trakerna nära Svarta havet köpte grekerna vete samt metaller samt lämnade föremål gjorda av lera och brända i en ugn samt olivolja. Grekisk fårull byttes mot silver, järn samt slavar.

Det fanns grekiska kolonister ifrån Megara liksom grundade staden Byzantion, vars strategiska läge skulle utföra den mot enstaka från världens stora städer beneath namnet Konstantinopel (nuvarande Istanbul).

Västerut spelade andra grekiska stadsstater huvudrollen, framförallt Korint. ifall detta viktiga Sicilien rådde detta hård kamp mellan greker samt fenicier. var byggde båda handelsstationer. Även inom Sydfrankrike samt Spanien slog sig greker ner.

Omkring tid 625 f.Kr uppfann grekernas grannar lyderna, inom Mindre Asien, konsten för att prägla mynt.

dem inledande mynten tillverkades från elektron, enstaka blandning från guld samt silver vilket är kapabel hittas inom naturen. tid 560 f.Kr började monark Krösus prägla mynt från rent guld alternativt silver. Mynten fanns enstaka massiv förändring. stor mängd tillgångar eller förmögenhet fanns ej längre bunden inom byggnad, får, oxar alternativt vad detta idag kunde artikel.

Den kunde växlas mot mynt vilket enkel kunde transporteras.

Grekerna vid fastlandet började snabbt nyttja mynt, samt detta bidrog mot detta grekiska alternativt hellenska handelsväldets tillväxt. inom östra Medelhavet blev grekiska handels- samt krigsfartyg ett vanlig syn.

Den viktiga järnhandeln

I västra Medelhavet blev grekerna dock inte någonsin lika starka vilket inom öster.

var kom dem inom konflikt tillsammans med den allt starkare feniciska kolonin Kartago, vilket grundades 814 f.Kr. Kartago lyckades fylla både Sardinien samt Korsika.

Därmed fanns dem viktiga handelsvägarna västerut mot Spanien beneath Kartagos övervakning. Kartago fick ensamrätt vid den lönande metallhandeln inom västra Spanien.

Grekerna ägde sina viktigaste handelsvägar inom norra samt östra Medelhavet, kartagerna skötte handeln inom söder samt väster.

Men helt avskurna plats ej grekerna ifrån västra Medelhavet.

kalenderår 600 f.Kr grundade greker hamnstaden Massilia, dagens Marseille. Därifrån handlade dem via vattendrag Rhônes dal tillsammans med västeuropéerna inom norr. enstaka allt viktigare handelsvara plats järnet.

Omkring kalenderår 1200 f.Kr ägde konsten för att framställa järn förts vidare ifrån Mindre Asien via handeln ifrån Syriens samt Libanons kust. ifrån kalenderår 1000 f.Kr äger flera fynd från järn gjorts inom Grekland.

ifrån start fanns järnet dyrare än guld. Omkring kalenderår 600 f.Kr nämns järnet liksom enstaka vardagsvara inom assyriska samt babyloniska skrifter. för tillfället börjar detta användas mot svärd, pilspetsar samt verktyg. Genom etruskerna inom norra Italien samt grekerna inom Massilia något som har transporterats eller flyttats järn norrut.

vid 700-talet f.Kr började människor inom Rhônedalen vandra ovan mot vapen från järn istället på grund av från brons.

Alexander enar grekerna

På 300-talet f.Kr kunde Makedoniens härskare Filip samt hans son Alexander den store en dem grekiska stadsstaterna mot en välde.

Alexander inledde sedan en fälttåg österut.

Perserriket krossades, samt Alexanders arméer nådde ända försvunnen mot Indien. tillsammans arméerna följde grekiska köpmän. idag nådde den grekiska handeln längre än någonsin.

Men då Alexander dog tid 330 f.Kr, fanns dem grekiska staterna starkt försvagade. Kartago kunde utöka sin inflytande alltmer.

Romarna krossar Kartago

Omkring 275 f.Kr ägde Rom samlat bota Italien beneath sin styrelse.

Ungefär samtidigt präglade Rom sitt inledande silvermynt. Romarriket ägde blivit enstaka modern stat tillsammans penninghushållning. Då ägde detta gått 425 kalenderår sedan myntet uppfunnits.

Någon sjömakt ägde romarriket ännu ej blivit, även ifall detta skaffat sig ett hamnstad inom Ostia. Västra Medelhavet dominerades från Kartago, samt detta fanns oundvikligt för att dem båda stormakterna, den gamla samt den nya, skulle braka samman.

Förutom kolonier inom Sicilien, Spanien samt Sardinien handlade Kartago ned Afrikas inre.

detta krävdes flera stora konflikt till för att romarna skulle stå likt segrare. Krigen brukar kallade dem puniska krigen efter puner, romarnas namn vid fenicierna. kalenderår 146 f.Kr besegrades Kartago slutgiltigt.

Handel tillsammans med läka världen

När Rom stod vid sin höjdpunkt tid 100 e.Kr, plats detta erhålla gäst likt ej imponerades.

inom stadens nya marknadshall såldes produkter ifrån all Medelhavsvärlden. Besökarna kunde vandra inom långa täckta gångar inom fem våningar, fulla från butiker.

Från Italien kom alkoholhaltig, fruktbarhet, tegelpannor samt tegel, ifrån Sicilien, Afrika samt Egypten kom säd, ifrån Spanien kom olja, bly, silver samt koppar.

Gallien levererade timmer, ull samt hjortkött, ifrån Egypten kom papyrus, ifrån Grekland samt Numidien (område liksom idag utgörs från norra Algeriet) marmor. inom Afrika hämtades elfenben samt inom Britannien tenn.

ifrån Östersjökusten kom bärnsten, Syrien levererade kopp, Indien sände kryddor, korall samt juveler samt ifrån Kina kom silke.

På översta våningen inom Roms stora handelsplats såldes levande vattenlevande djur vilket plaskade runt inom reflektioner fulla antingen tillsammans söt- alternativt saltvatten.

Det viktiga timret

Timmer plats ett ytterligare nödvändig existera samt ägde varit sålunda inom ovan tusen kalenderår.

Timmer plats nästan detta enda vilket användes mot uppvärmning, matlagning samt mot bränsle inom smältugnarna på grund av metallframställning. Timmer användes nära husbyggen samt mot möbler. Dessutom plats detta nödvändigt på grund av militärmakten.

Under detta inledande puniska kriget mot Kartago byggde romarna vid 60 dagar enstaka flotta bestående från 120 skepp från virke.

Fartygen gick åt fort. beneath kriget tillsammans Kartago förlorade romarna 700 galärer tillsammans med fem rader åror.

I nation behövde dem romerska arméerna virke på grund av för att bygga broar, försvarsanläggningar samt belägringstorn. en en hög byggnad eller struktur liksom användes nära ett belägring från Rhodos plats nio våningar högt, samt dess plattform fanns 45 meter ovanför marken.

ovan tusen man krävdes till för att flytta tornet.

Romarrikets upplösning

För för att hålla Roms invånare mätta krävdes detta många säd, samt den skulle anlända inom tidsperiod. Befolkningen växte. inom start från inledande århundradet e.Kr måste inom medelvärde 6 000 ton säd inom veckan sändas mot Rom. till för att klara detta måste minimalt 800 skeppslaster tillsammans med säd per sju dagar anlända mot Ostia, Roms hamnstad, beneath den korta segelsäsongen likt varade ifrån femte månaden i året mot september.

Rom började kräva därför många från sina provinser för att människor vid ruralt område började erhålla ont angående föda.

detta stora antalet slavar (se nedan) gjorde detta onödigt för att hitta vid tekniska uppfinningar. Träden höggs ned, samt jorden sögs ut.

I Nordafrika samt Mindre Asien visade den hänsynslösa utsugningen sig äga störst effekter.

denna plats ägde skogar ett gång sugit upp vinterregnen samt hållit kvar jordtäcket tillsammans med sina rötter. då träden huggits ned, blåste vinden försvunnen detta tunna jordlagret, samt landet förvandlades mot öken.

Provinserna kunde försörja Rom, dock bara därför länge de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden fanns inom romarrikets ägo.

detta blev allt dyrare för att försvara dem. tid 220 e.Kr betalade Rom lika många mot hövdingar inom norr vilket lönen mot samtliga dem egna soldaterna. Hövdingarna fick betalt på grund av för att ej angripa romarriket.

Försvarskostnaderna blev ett från dem faktorer likt mot senaste knäckte den romerska ekonomin. Roms auktoritet började försvagas.

dem åtta stora vattenledningar vilket fört vätska mot Rom torkade igen. Inga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig flockades längre utanför hamnstaden Ostia till för att skicka säd. dem vägar var romerska legioner samt handelsmän färdats växte igen. kalenderår 476 avsattes den siste romerske kejsaren. Handeln fick söka sig nya vägar.
 

LÄS MER:Forntidens samt antikens huvudlinjer

LÄS MER:Handelsförbindelser ovan Medelhavet beneath forntiden: minoerna, mykenarna, egyptierna samt fenicierna

LÄS MER:Antikens Grekland

LÄS MER:Antikens Rom - enstaka världsmetropol

LÄS MER:Myrra samt rökelse plats värdefulla produkter beneath antiken

LÄS MER:Romarriket

LÄS MER:Liv samt död inom Rom

LÄS MER:Mat samt matvanor beneath antiken samt medeltiden

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans enstaka stadsstat?
    
2. Varför existerar detta fel för att påstå för att Grekland plats en en enat nation beneath antiken?
    
3. Varför blev detta viktigt till grekerna för att skaffa sig kolonier?
    
4. Nämn några områden runt Medelhavet var detta bodde flera greker.
    
5. Varför blev uppfinningen från myntet sålunda nödvändig till den grekiska handelns utveckling?
    
6. Berätta kortfattat angående grekernas konkurrens tillsammans fenicierna (Kartago) ifall handeln inom Medelhavet.
    
7. Vad fanns enstaka hoplit samt hur revolutionerade dem krigskonsten?
    
8. Alexander den stores erövringar gynnande den grekiska handeln.

   Motivera.
    

9. Redogör kortfattat på grund av hur romarna besegrade fenicierna (Kartago) samt blev dem nya härskarna inom Medelhavet.
    
10. Romarna bedrev köp tillsammans bota den då kända världen (sett ur en europeiskt perspektiv). Hur märktes detta inom staden Rom?
     
11. Varför plats timmer enstaka sålunda nödvändig handelsvara till romarna?
     
12. Nämn några orsaker likt nämns inom texten mot för att romarriket gick under.
     
13. Nämn några negativa följder från detta romerska slavsystemet (slavekonomin).
    
     

Text: Kaj Hildingson, reporter samt läromedelsförfattare