Vad har gener för uppgift

Genen existerar ett objekt på grund av upplysning ifall ärftliga attribut, liksom ärvs ifrån föräldrar mot avkomman. ett biologisk gen kodar till en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan besitter ca 22 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. enstaka gen består från enstaka viss sekvens nukleotider liksom genom den genetiska koden beskriver enstaka sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein.

En gen är en del av en stor Dna-molekyl

Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, liksom styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor likt äger regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.

Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället till DNA.

Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag till proteinsyntesen inom värdcellen liksom viruset infekterat, alternativt därför, liksom hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA ursprunglig översättas mot DNA innan detta är kapabel användas till proteintillverkning. inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet.

Detta förekommer främst inom RNA-molekyler liksom ingår inom enzymer likt kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.

Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar.

varenda gen motsvarar en bestämt del från ett sådan DNA-stege. ett DNA-molekyl besitter alltså ställe på grund av flera gener, möjligen stycken. varenda ”stegpinne” inom ett DNA-molekyl består från numeriskt värde således kallade baserad på kväve. Dessa passar mot varandra ungefär såsom pusselbitar. inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve liksom betecknas A, T, C samt G.

Genernas organisation

[redigera | redigera wikitext]

Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner liksom dem kodar på grund av. inom enstaka flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen. Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener vilket på grund av tillfället bör existera aktiva.

Trots för att varenda kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen besitter, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts på grund av. Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA vilket hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA.

då ingen transkribering sker vid enstaka sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans med speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer. inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan ett mindre sektion från generna används.

I dem flesta högre organismer kodar endast enstaka många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna till något protein.

Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vad liksom tidigare kallades skräp-DNA (eng. junk DNA). Idag vet man för att detta därför kallade skräp-DNA:t besitter regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt på grund av hoppackningen mot kromatin.

Celler, gener och gen-etik

Inom enstaka gen finns oftast segment från nukelotid-sekvenser, intron, såsom ej kodar på grund av några aminosyror. dem delar från DNA-molekylen likt kodar på grund av - utgör receptet vid - en protein kallas exon.

Den totala kvantiteten DNA inom enstaka fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern.

Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, liksom sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar på grund av dem proteiner vilket reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen. dem vanliga kromosomerna, liksom ej existerar könskromosomer kallas autosomer. enstaka gens placering, locus, vid ett kromosom existerar till detta mesta väldefinierad till varenda enskild art, även ifall detta förekommer för att funktionella gener förmå finnas vid en helt annat plats vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans vid ett helt ytterligare kromosom.

Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener vilket ligger nära varandra äger inom allmänhet ej något samband tillsammans varandra utan förmå ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.

Genetisk variation

[redigera | redigera wikitext]

När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas.

Vid ribosomerna sker framställningen av proteiner, den så kallade proteinsyntesen

Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom ett gen förändras således för att aminosyresekvensen inom detta protein likt kodas blir enstaka ytterligare. Ibland besitter denna förändring ingen innebörd på grund av proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion.

Detta leder mot ett genetisk variation; ett viss gen är kapabel inträffa inom ett mängd olika varianter, alleler. dem numeriskt värde upplagorna från ett gen såsom finns inom enstaka normal kroppscell förmå alltså existera olika. Individer vilket äger numeriskt värde likadana varianter från ett gen sägs existera homozygoter tillsammans med avseende vid denna gen.

Individer likt besitter numeriskt värde olika varianter från genen sägs artikel heterozygoter.

Så är det

ett genetisk variant likt träffar igenom även angående den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt ett allel vilket måste finnas inom numeriskt värde exemplar till för att den bör ett fåtal någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.

Genernas uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism likt kunna avläsa nödvändigheten från nya gener, utan sådana uppstår likt ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen.

Oftast uppstår nya gener likt en utfall från för att enstaka äldre gen dupliceras. detta kunna ske vilket en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus är kapabel existera ansvariga till för att överföra gener ifrån enstaka organism mot ett ytterligare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den förste vilket beskrev konceptet gener, fanns munkenGregor Mendel vilket studerade olika plantorsärftliga attribut.

Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera

Även angående denne ej använde termen gen således förklarade han resultatet från sina experiment tillsammans förekomsten från ärftliga faktorer såsom något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar. Detta genbegrepp utgår ifrån attribut likt kunna observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn likt förklaring.

Mendel plats även den förste vilket beskrev arv inom struktur från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.

Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen ifrån detta grekiska termen på grund av födsel. visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna.

han visade senare för att enstaka enskild gen kunde lokaliseras mot ett bestämd ställe vid enstaka kromosom. Morgan samt hans studenter började tillsammans arbetet för att kartlägga generna till bananfluganDrosophila melanogaster. visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.

Men samtidigt finns det egenskaper som är gemensamma för alla djurceller - alla celler i din kropp, i dina kompisars, och i alla levande djur på jorden

visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser. Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k. "en gen - en enzym" -hypotesen. framlade James Watson samt Francis Crick ett modell till DNA-molekylens struktur likt grundades vid Rosalind Franklins jobb tillsammans röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk upplysning kunde överföras ifrån ett generation mot enstaka ytterligare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]