Vad säger islam om drömmar

Allah existerar detta arabiska termen på grund av Gud.

detta existerar alltså ej en namn vid Gud utan termen for tillvarons yttersta bas, Gud.

Av dem troende muslimerna uppfattas Gud liksom ett personlig kraft, uppenbarad på grund av människan genom Muhammed inom Koranen.

Den absoluta monoteismen uttrycks genom den inledande satsen inom trosbekännelsen: "La ilaha illallah" - "det finns ingen Gud utom Gud".

Ingenting kunna placeras istället på grund av Gud. Inget inom naturen, inga vetenskapliga rön samt ej heller något människan lyckas producera förmå nå Guds väldighet eftersom Gud finns på baksidan allting samt existerar alltings upphov. "Gud existerar större" än allt. Därför ses varenda försök för att sätta något istället på grund av Gud vilket enstaka således grov olydnad, för att detta ej finns någon förlåtelse till den.

Tron vid Guds betydelse existerar något vilket totalt bemäktigar muslimen samt denne svarar tillsammans med lydnad samt tillbedjan.

ett muslim underkastar sig Gud inom allt. termen islam betyder just underkastelse.

Genom skapelsen samt inom naturen äger Gud demonstrerat sin betydelse.

dock han äger även inom mening talat ifall vem Gud existerar samt vad Gud önskar tillsammans med skapelsen samt människan. Trosbekännelsens andra sats lyder: "wo muhammad rasulullah" - "och Muhammed existerar Guds profet". Gud äger genom profeterna samt slutligen samt främst genom Muhammed demonstrerat människan den rätta vägen.

Detta vet muslimen genom för att allt nedtecknades inom Koranen.

Människan - Guds tjänare

Människan existerar i enlighet med Koranen Guds tjänare. denna bör råda ovan skapelsen, värna ifall naturen samt allt levande. denna bör utbreda Guds goda ordning inom världen. denna besitter fått förmågan för att tillsammans sina sinnen njuta från detta liksom existerar vackert samt för att uppleva lycka.

denna bör utnyttja denna gåva.

Människan står ej beneath synden utan förmå tillsammans med ledning från Guds mening undvika ondskan samt leva en rättfärdigt liv. Människan existerar även fri för att välja handlingssätt samtidigt likt denna äger ansvar inför Gud till sina handlingar samt sin tro.

detta är kapabel tyckas motsägande för att muslimen härleder allt, både framgångar samt misslyckanden, mot Gud samtidigt vilket dem menar sig äga frihet för att själva välja sina handlingar. dock detta finns enstaka utdragen tradition inom islam angående hur Gud förutbestämmer allt hos människan, predestinationsläran. Idag tonas den läran ned. Istället lyfter man fram synen vid människans frihet för att egen välja.

Gud äger fastlagt reglerna for detta likt existerar riktig samt fel samt kräver från varenda muslim för att denne följer reglerna.

vid domens dygn bör människan svara inför Gud till sina gärningar. dem goda belönas tillsammans med paradiset samt dem onda döms mot helvetet.

dock Gud existerar barmhärtig samt muslimerna förlitat sig vid för att barmhärtigheten existerar sålunda massiv för att varenda litet försök för att bättra sig bör existera nog till för att belönas. dock detta finns enstaka gräns på grund av barmhärtigheten.

Den heter avgudadyrkan (shirk). Den muslim vilket underkastar sig någon ytterligare kraft alternativt passion istället till Gud alternativt vilket smädar Gud besitter ingen väg tillbaka mot Gud.

De fem plikterna (eller pelarna)

En muslim betygar sin underkastelse beneath Gud genom för att fullgöra dem religiösa plikterna.

Härigenom - samt genom för att islam samt därmed Gud utgör grundläggande principer eller fundament på grund av allt vilket sker runt människan - förstärks ständig tron vid Gud samt blir mot något vilket ej ifrågasätts. dem fem plikterna alternativt pelarna är:

• Trosbekännelsen - Shahada
• Bönen - Salat
• Fattigskatten - Zakat
• Fastan - Sawm
• Vallfärden - Hajj

Trosbekännelsen

"Det finns ingen Gud utom Gud samt Muhammed existerar Guds sändebud".

Dessa mening existerar dem inledande vilket viskas inom en barns öron efter födelsen samt dem sista enstaka muslim önskar uttala då dödsstunden kommer. Den liksom uttalat orden samt tror vid dem existerar muslim. inom islam förekommer ej dop alternativt någon ytterligare upptagningsceremoni på grund av för att bekräfta medlemskap samt trosgemenskap.

Bönen

Vid fem tidpunkter angående dygnet kallas muslimerna mot bön.

Kallelseropen ljuder ifrån moskéernas minareter. Den inledande bönen sker inom gryningen samt den sista efter solens minskning. Bönen förmå förrättas vid vilken område likt helst, dock bäst inom enstaka moské. Fredagens eftermiddagsbön existerar den viktigaste. Den bör förrättas inom moskén.

Då hålls även enstaka predikan från imamen, böneledaren.

Om bönen sker inom ett moské bör muslimen bära anständig klädsel samt ta från sig skorna nära entrén. Moskéernas underlag existerar ständigt täckta tillsammans med bönemattor, enstaka slags avgränsning mot världen. ifall bönen sker vid ytterligare lokal besitter muslimen ofta tillsammans sig ett personlig små bönematta alternativt ser mot för att platsen existerar avgränsad tillsammans någon lågväxtväxt alternativt träd.

då man ber bör ansiktet existera vänt mot Mekka.

Många muslimer använder radband, oftast tillsammans 99 bönekulor liksom representerar dem 99 olika ordbeskrivningar vid Gud likt finns inom Koranen.

Fattigskatten

Enligt Koranen bör den likt besitter inkomster alternativt tillgångar utöver livets absoluta nödtorft dela tillsammans med sig mot fattiga samt nödlidande.

Zakat beräknas mot 2,5% från inkomsten samt blir betald idag från den enskilde direkt mot något välgörande ändamål alternativt mot särskilda zakatkommittéer.

I länder dar islam blivit ett samhällsordning existerar zakat ett statlig avgift samt medlen fördelas från staten.

Fastan

Under årets nionde kalendermånad, Ramadan, avstår muslimen ifrån för att förtära samt förtära beneath dygnets ljusa sektion.

Sexuellt umgänge existerar ej heller tillåtet. Även ifall man får förtära beneath natten existerar fromma muslimer sparsamma tillsammans med matintaget.

Den såsom ej besitter tillfälle för att följa fastereglerna försöker för att kompensera detta vid annat sätt, t.ex. tillsammans med gåvor mot fattiga. beneath Ramadan ökar deltagandet inom andaktslivet.

dem religiösa programmen inom TV samt radio får mer utrymme. Restauranger samt logi begränsar sitt öppethållande.

Fastan syftar mot för att förstärka muslimens engagemang till Guds vilja. Fastereglerna iakttas olika dock även dem maximalt sekulariserade muslimerna brukar fasta dem sista dagarna.

En kväll beneath fastans senare sektion kallas "Maktens natt" samt räknas vilket den då Muhammed tog emot sin kallelse.

Fastan avslutas tillsammans ett fest, då man äter gott, klär sig fint, besöker släktingar, ger presenter, skickar hälsningskort m.m.

Vallfärden

Det existerar ett plikt alternativt snarare ett merit på grund av varenda muslim liksom äger finansiell tillfälle för att enstaka gång inom existensen genomföra vallfärden mot Mekka. beneath en antal dagar inom Mekka lever muslimen inom enstaka stark troskoncentration genom för att utföra dem heliga riterna.

Upplevelserna ger pilgrimerna enstaka föraning angående allas gemenskap inom paradiset.

LÄS MER:Islams grunder

LÄS MER:Islams fem pelare

LÄS MER:Islam

LÄS MER:Introduktion mot islam

LÄS MER:Mekka - världens centrum

PODCAST:Islams fem pelare

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vem existerar Gud i enlighet med islam?
    
2. Varför avbildas ej Gud?
    
3. Vilken existerar människans roll inom skapelsen?
    
4. Hur existerar människans förhållande mot detta onda?
    
5. Vad innebär domens dag?
    
6. Vilka existerar dem fem plikterna?
    
7. Vilka syften äger fattigskatten samt fastan?
    
8. Bönen existerar muslimens dagliga gudstjänst.

   Vilken innebörd förmå den äga till muslimernas förhållande mot Gud?
    

9. Tvagningen före bönen existerar enstaka religiös reningsrit.
   Bismillah

   vad menas tillsammans för att den existerar religiös?
    

Text: Lennart Koskinen (teologie läkare inom tros- samt livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare samt f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare samt f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) samt Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet existerar ett omarbetad utgåva från ett skrivelse liksom tidigare ingått inom läromedlet Vad bör man tro?

Religionskunskap till gymnasieskolan (tidigare utg. från Almqvist & Wiksell).